Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Sysselsättning och social utveckling: ökande klyftor och större risk för långvarig utestängning

Commission Européenne - IP/13/5   08/01/2013

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 8 januari 2013

Sysselsättning och social utveckling: ökande klyftor och större risk för långvarig utestängning

Efter fem års ekonomisk kris och en ny lågkonjunktur 2012 är arbetslösheten nu den högsta på nästan tjugo år. Hushållens inkomster har minskat och risken för fattigdom och social utestängning ökar, särskilt i EU-länderna i Syd- och Östeuropa. Det framgår av 2012 års rapport om sysselsättning och social utveckling i Europa (Employment and Social Developments in Europe Review). Krisens konsekvenser för den sociala situationen har blivit ännu allvarligare nu när de initiala skyddande effekterna av skattebortfall och högre utgifter för sociala förmåner (s.k. automatiska stabilisatorer) har försvagats. En ny klyfta håller på att uppstå mellan länder som tycks ha fastnat i en nedåtgående spiral av minskad produktion, snabbt stigande arbetslöshet och urholkade disponibla inkomster och länder som hittills har haft relativt god motståndskraft. De länder som det går bättre för har ofta en bättre fungerande arbetsmarknad och ett robustare välfärdssystem.

– 2012 var ännu ett mycket dåligt år för Europa i fråga om arbetslöshet och den försämrade sociala situationen, kommenterar László Andor, EU:s kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Men vår analys visar hur arbetsmarknadsreformer och bättre välfärdssystem kan hjälpa medlemsländerna att klara ekonomiska bakslag och snabbare ta sig ur krisen. Dessutom kommer vi troligen inte att se några större socioekonomiska förbättringar i Europa under 2013, såvida vi inte kan hitta trovärdiga lösningar på eurokrisen, hitta resurser för välbehövliga investeringar, bland annat i människors kompetens, anställbarhet och inkludering i samhället samt se till att budgetpolitiken fungerar för den reala ekonomin.

Växande klyftor i euroområdet

Den genomsnittliga arbetslösheten i EU har stigit till nästan 11 %. Rapporten bekräftar ett nytt mönster i skillnaderna, som är mest slående mellan de norra och de södra euroländerna. Skillnaden i arbetslöshet mellan norr och söder var 3,5 procentenheter år 2000. Den sjönk till noll 2007, men steg därefter snabbt till 7,5 procentenheter 2011. Utanför euroområdet är skillnaderna betydligt mindre, även om de också ökar. Utvecklingen är oroande och gör att man snabbt måste hitta effektivare mekanismer för makroekonomisk stabilisering, vilket också framgår av den pågående diskussionen om en fördjupad och verklig ekonomisk och monetär union. Analysen visar också att arbetslösa även under krisåren lättare hittar nya jobb i de länder som har genomfört genomgripande reformer för att göra arbetsmarknaden mer dynamisk. I sitt sysselsättningspaket från april 2012 och den årliga tillväxtöversikten från 2013 uppmanar kommissionen till sådana reformer. De kommer också att behandlas mer ingående i den europeiska planeringsterminen 2013 och de landsspecifika rekommendationerna.

Lägre inkomster och risk för långvarig utestängning

Risken för fattigdom varierar kraftigt mellan länderna. Vissa grupper drabbas dessutom hårdare: unga vuxna, arbetslösa kvinnor och ensamstående mammor löper störst risk för långvarig fattigdom. Bristen på märkbar återhämtning har ökat pressen på hushållens inkomster i de flesta länder och ökat risken för långvarig utestängning. Hushållens disponibla bruttoinkomst minskade mellan 2009 och 2011 i två tredjedelar av de EU-länder som det finns statistik för. Den största minskningen noterades i Grekland (17 %), Spanien (8 %), Cypern (7 %) samt Estland och Irland (5 %). Utvecklingen står i stark kontrast till läget i de nordiska länderna, Tyskland, Polen och Frankrike, där de sociala skyddsnäten och en motståndskraftigare arbetsmarknad har gjort att de samlade inkomsterna har fortsatt att öka trots krisen. På sikt ökar dock krisen risken för långvarig social utestängning i alla länder.

För att förhindra att ökad fattigdom och långvarig utestängning biter sig fast måste åtgärderna anpassas till ländernas specifika situationer och de mest utsatta grupperna i samhället. De privata och offentliga resurserna blir allt mer ansträngda och kommissionen kommer därför i början av 2013 att ta fram ett åtgärdspaket för samhällsinvesteringar med riktlinjer till medlemsländerna om lämpliga, hållbara och effektiva socialpolitiska åtgärder som ska stärka humankapitalet och minska samhällsklyftorna.

Välfärds- och skattesystemens centrala roll

Välfärdssystemens utformning är lika viktig som deras omfattning – likartade nivåer på sociala utgifter i EU-länderna ger mycket olika resultat när det gäller att minska fattigdomen. Skatte- och bidragssystem kan väsentligen påverka sysselsättningen genom särskilda insatser som barnpassning, vilket i hög grad underlättar inträdet på arbetsmarknaden, särskilt bland kvinnor. Hur välfärdsstatens intäkter ser ut spelar en lika viktig roll. Den skatteväxling som föreslås i sysselsättningspaketet och de landsspecifika rekommendationerna från 2012 – från skatt på arbete till andra källor som koldioxidutsläpp eller konsumtion och egendom – ska få fart på sysselsättningen. Men skatteändringarnas fördelningsaspekter kräver en försiktig strategi när man letar efter alternativa källor för att ersätta de förlorade intäkterna på grund av lägre skatt på arbete. Analysen visar att även om det inte finns några optimala lösningar för skatteväxlingar från en social- och arbetsmarknadspolitisk synpunkt, kan en lämplig utformning av välfärdssystemen göra vissa skatteändringar mer önskvärda.

Löner är inte bara en kostnad, utan ger också människor möjlighet att köpa varor och tjänster. Sänkta löner kan visserligen förbättra konkurrenskraften, men de minskar också den inhemska efterfrågan på företagens produkter, vilket kan leda till färre jobb. De anställdas andel av de totala inkomsterna i ekonomin har sjunkit i Europa de senaste tio åren och polariseringen mellan hög- och låginkomstjobb har ökat. Det finns fortfarande stora löneskillnader mellan kvinnor och män (16,4 % i genomsnitt i EU 2010) och skillnaden tenderar att öka med åldern. Rapportens analys av lägstalönerna visar att länder med högre lägstalöner inte har stängt ute de lågutbildade från jobb. Tvärtom är sysselsättningen bland lågutbildade högre än i andra länder. Lägstalöner kan också minska löneskillnaderna mellan könen. I sysselsättningspaketet från 2012 framhålls därför att strukturella arbetsmarknadsreformer bör garantera skäliga och hållbara löner och förhindra låglönefällor, bland annat genom lägstalöner på en lämplig nivå.

Kvalifikationer

Människor behöver rätt kompetens för rätt jobb. Enligt rapporten är det i vissa länder svårt (eller har blivit svårare) att hitta rätt person till rätt plats. Det gäller särskilt den södra delen av EU. Problemet är särskilt allvarligt för de allt fler unga som varken har ett jobb eller går någon form av utbildning. Förslagen i sysselsättningspaketet för ungdomar (se IP/12/1311 och Memo/12/938) ska lösa problemet genom att se till att alla arbetslösa ungdomar får möjlighet till vidareutbildning eller praktik- eller lärlingsplatser för att öka sina chanser att hitta ett jobb.

För att se till att arbetstagarnas kompetens motsvarar behoven måste länderna investera effektivare i utbildning och aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och bidra till nya jobb i tillväxtsektorer som den gröna ekonomin, miljöteknik, it och sjukvård. Den kompetenskarta för EU som kom nyligen (se IP/12/1329) beskriver var det finns en efterfrågan på arbetskraft med alla kompetensnivåer. Ofta kan det finnas lediga jobb utomlands, om det inte finns något i hemlandet, men de kan vara svåra för de arbetslösa att hitta. Kommissionen antog nyligen ett beslut om att modernisera och förbättra den europeiska jobbportalen Eures (se IP/12/1262, Memo/12/896 och Memo/12/897). Tanken är att göra det lättare för arbetssökande att kontakta arbetsgivare i andra EU-länder som söker en specifik kompetens, att fokusera på sektorer och yrken med kompetensbrist och att stödja riktade satsningar för ökad rörlighet bland unga.

Läs mer

Memo/13/1

Årsrapport om sysselsättningen och den sociala situationen

Webbplats om arbetsmarknads- och samhällsanalys

László Andors webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/andor/

Följ László Andor på Twitter: http://twitter.com/#!/LaszloAndorEU

Gratis nyhetsbrev: http://ec.europa.eu/social/e-newsletter

Kontaktpersoner:

Jonathan Todd (+32 2 299 41 07)

Nadège Defrère (+32 2 296 45 44)


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site