Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

EU:s högnivågrupp: lär professorer att undervisa

Commission Européenne - IP/13/554   18/06/2013

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 18 juni 2013

EU:s högnivågrupp: lär professorer att undervisa

EU:s högnivågrupp om moderniseringen av den högre utbildningen lägger idag fram sin första rapport om hur man ska kunna förbättra kvaliteten på undervisningen och inlärningen vid universiteten. Gruppen, vars ordförande är den tidigare irländska presidenten Mary McAleese, lägger fram sexton rekommendationer (se bilaga 1). Bland rekommendationerna finns en uppmaning om att göra lärarutbildning obligatorisk för professorer och annan undervisande personal på universiteten, att fokusera mer på att hjälpa studenterna att utveckla entreprenörskunskaper och innovativ förmåga samt att skapa en europeisk akademi för undervisning och inlärning.

Mitt mål när jag inrättade gruppen var att uppmuntra nytt tänkande och nya idéer. Rekommendationerna kommer i rätt tid, de är praktiska och innebär inte nödvändigtvis nya utgifter. En högkvalitativ undervisning inom den högre utbildningen och våra utbildningssystem är mycket viktig för att garantera att studenterna har rätt kombination av kunskaper för sin personliga och yrkesmässiga utveckling. EU-kommissionen kommer göra allt vad den kan för att stödja genomförandet av dessa rekommendationer, säger Androulla Vassiliou, EU-kommissionär för frågor om utbildning, kultur och flerspråkighet samt ungdomsfrågor.

En högkvalitativ undervisning och inlärning är beroende av hängivna personer och hängivna institutioner som stöds av en politik som sätter undervisning och inlärning i fokus. Den undervisande personalen vid universiteten måste få rätt fortbildning och det stöd de behöver för att göra ett högklassigt jobb. I vår rapport visar vi hur detta kan komma till stånd, säger gruppens ordförande, Mary McAleese.

Gruppen, som inrättades av Androulla Vassiliou i september förra året har fört ett brett samråd med olika intressenter som ett led i sitt arbete. Gruppen kom fram till att många institut för högre utbildning lägger för liten vikt vid undervisning jämfört med forskning, trots att båda delarna ingår i den högre undervisningens huvuduppgifter.

- Här behövs en bättre balans. Undervisningsskicklighet måste få en viktigare roll när man fastställer och erkänner akademiska meriter, särskilt när det gäller karriärutveckling. Jag välkomnar förslaget att alla lärare inom den högre utbildningen bör få utbildning i undervisning, säger kommissionären.

Vägen framåt

Nu kommer högnivågruppen att börja arbeta med andra delen av sitt uppdrag, nämligen hur man ska få bästa möjliga effekt av nya metoder inom högkvalitativ högre utbildning, genom t.ex. omfattande öppna nätkurser (MODC, Massive Open Online Courses), som gör att människor kan få tillgång till högre utbildning i hemmet. Partner i elva länder har nyligen startat den första alleuropeiska nätkursen med stöd av EU-kommissionen (IP/13/349). Nästa rapport från högnivågruppen kommer i juni 2014.

Bakgrund

Högnivågruppen är en del av kommissionens strategi för att modernisera den högre utbildningen i EU-länderna. Stora framsteg har gjorts inom området. Genom Bolognaprocessen t.ex. har det blivit enklare för studenter att studera utomlands och få sina meriter erkända i hela Europa. Det första resultatet av det nya flerdimensionella systemet för rangordning av universitet som kommissionen har tagit initiativ till, kommer att läggas fram i början av 2014 och göra det möjligt att jämföra universitet och underlätta för studenterna att göra ett välgrundat val när de bestämmer var de vill studera.

Agendan för moderniseringen av den högre utbildningen, som godkändes av utbildningsministrarna den 28–29 november 2011, tar fram områden där EU-länderna behöver göra mer för att uppnå sina gemensamma mål och visar också hur EU kan stödja deras moderniseringspolitik. Bland prioriteringarna finns bättre och mer relevant högre utbildning, så att kursplanerna motsvarar studenternas behov men också arbetsgivarnas behov och behoven för framtidens karriärer, samtidigt som antalet studenter som tar ut examen ökar. Den stöder ett starkare samarbete mellan universitet, näringsliv och forskning. Denna modernisering är en del av kommissionens bredare Europa 2020-strategi för att främja tillväxt och arbetstillfällen, i vilken utbildningen har en mycket viktig roll.

Erasmus för alla som är det nya programmet för utbildning och fortbildning och som enligt planerna ska starta i januari 2014, kommer att stödja reformen av politiken i EU-länderna, med inriktning på att förstärka underlaget för beslutsfattande och utbytet av god praxis. Programmet förväntas få en budget på ungefär 14,5 miljarder euro för åren 2014–2020 – vilket är 40 % mer än de nuvarande programmen – och kommer att ge möjlighet till bidrag för fyra miljoner personer att få internationell erfarenhet och internationell kompetens genom studier, fortbildning eller frivilligt arbete utomlands.

Läs mer

Moderniseringen av den högre utbildningen (rapporten).

Europeiska kommissionenUtbildning och fortbildning

Rapporten: http://ec.europa.eu/education/higher-education/doc/modernisation_en.pdf

MEMO/13/581

Androulla Vassilious webbplats

Följ Androulla Vassiliou på twitter @VassiliouEU

Kontaktpersoner:

Dennis Abbott +32 2295 92 58, Twitter: @DennisAbbott

Dina Avraam +32 2295 96 67

Högnivågruppen för moderniseringen av den högre utbildningen

Rekommendationer för bättre undervisning och lärande

I sin rapport föreslår högnivågruppen hur undervisningen och lärandet kan förbättras. Med hänsyn till högskolesystemens och ländernas olika utgångspunkter har vi försökt erbjuda ett brett spektrum av metoder och praktiska exempel för att visa hur olika – och ofta ganska enkla – strategier kan fungera. För att återkomma till vår utgångspunkt: Undervisning är a och o. Undervisning är lika viktigt som forskning. Vi måste sätta kvaliteten på undervisningen och lärandet i centrum.

Därför rekommenderar vi följande:

Rekommendation 1

De myndigheter som ansvarar för den högre utbildningen bör se till att det finns en hållbar, välfinansierad struktur för att stödja högskolans arbete med att förbättra undervisningen och lärandet.

Rekommendation 2

Alla institutioner bör ha en strategi för att stödja och förbättra kvaliteten på undervisningen och lärandet. De bör avsätta nödvändiga personalresurser och ekonomiska resurser, integrera prioriteringen i sitt övergripande uppdrag och ge undervisningen samma vikt som forskningen.

Rekommendation 3

Högskolan bör uppmuntra och beakta studenternas feedback som kan avslöja problem i undervisnings- och lärandemiljön på ett tidigt stadium och leda till snabbare, effektivare förbättringar.

Rekommendation 4

Alla universitets- högskolelärare bör 2020 ha fått certifierad pedagogisk utbildning. Kontinuerlig pedagogisk fortbildning bör bli ett krav för lärare inom den högre utbildningen.

Rekommendation 5

Vid anställning och befordran av akademisk personal bör man ta hänsyn till lärarkompetensen vid sidan av andra faktorer.

Rekommendation 6

Chefer och rektorer inom den högre utbildningen bör erkänna och belöna lärare (t.ex. genom stipendier och priser) som bidrar väsentligt till att förbättra undervisningen och lärandet, genom sin egen undervisning eller sin forskning om undervisning och lärande.

Rekommendation 7

Kursplanerna bör utvecklas och följas upp genom dialog och samarbete mellan lärare, studenter, utexaminerade och arbetsmarknadsaktörer. De bör bygga på nya undervisnings- och inlärningsmetoder, så att studenterna skaffar sig relevanta färdigheter som ökar deras anställbarhet.

Rekommendation 8

Studieresultaten bör bedömas utifrån tydliga och gemensamt överenskomna lärandemål, som utformats i samarbete med alla undervisande lärare.

Rekommendation 9

Högskolan och nationella beslutsfattare bör tillsammans med studenterna ta fram system för rådgivning, vägledning, mentorskap och uppföljning för att stödja studenterna under utbildningen och efter examen.

Rekommendation 10

Högskolan bör ha ämnesövergripande och tvärvetenskapliga strategier för undervisning, lärande och bedömning och hjälpa studenterna att utveckla en vidare förståelse, företagsanda och ett innovativt tänkande.

Rekommendation 11

Högskolan bör – med stöd från myndigheter och EU – stödja sina lärare så att de kan utveckla sin kompetens för nätundervisning och andra undervisnings- och lärandeformer som blivit möjliga tack vare IT och utnyttja ny teknik för att förbättra undervisningen och lärandet.

Rekommendation 12

Högskolan bör ha internationaliseringsstrategier som en del av sina övergripande uppdrag och funktioner. Viktiga inslag i den högre utbildningen i och utanför Europa bör vara en ökad rörlighet för studenter och personal, internationella inslag i kursplanerna, lärare med internationella erfarenheter som har tillräckliga kunskaper i engelska och ytterligare ett främmande språk och interkulturella färdigheter, kurser som ges över gränserna, internationella examina och internationella partnerskap.

Rekommendation 13

EU bör stödja dessa rekommendationer, särskilt genom att främja

innovativa undervisnings- och inlärningsmetoder och pedagogiska strategier,

metoder för vägledning, rådgivning och handledning,

bättre utformning av program, som tar hänsyn till den senaste forskningen om lärande,

lärarnas, utbildarnas och övrig personals professionalisering och utveckling,

rörlighets- och utbytesprogram för akademisk personal under längre perioder,

systematisk och regelbunden datainsamling om faktorer som påverkar undervisningen och lärandet.

Rekommendation 14

EU bör stödja inrättandet av en europeisk akademi för undervisning och lärande som leds av relevanta aktörer och inspireras av den goda praxis som beskrivs i denna rapport.

Rekommendation 15

Forskare som får stöd genom Marie Curie-åtgärderna och som vill satsa på en akademisk karriär bör få möjlighet att skaffa sig pedagogisk utbildning och uppmuntras att undervisa parallellt med sin forskning.

Rekommendation 16

EU:s länder och regioner uppmanas att i sina partnerskapsavtal inom strukturfonderna prioritera initiativ som stöder utvecklingen av pedagogiska färdigheter, program som tillgodoser samhällets och arbetsmarknadens behov och fördjupade partnerskap mellan högskolan, näringslivet och forskare.

Medlemmarna i högnivågruppen för moderniseringen av den högre utbildningen

Mary McAleese (ordförande)

Mary McAleese var Irlands president mellan 1997 och 2011. Hon tog juridikexamen vid Queen's University i Belfast 1973 och blev medlem av Nordirlands advokatsamfund 1974. År 1975 utsågs hon till professor i straffrätt, kriminologi och penologi vid Trinity College Dublin och 1987 återvände hon till Queen’s som chef för institutet för juridikstudier. År 1994 utnämndes hon universitetets första kvinnliga prorektor.
Agneta Bladh

Agneta Bladh är styrelseordförande för Hälsohögskolan i Jönköping och Stockholms universitetsbiblioteket. Hon sitter också i styrelserna för Uppsala universitet och Högskolan i Oslo och Akershus samt i en styrelse som förbereder samgåendet mellan två norska universitet. Agneta Bladh är medlem i Universitetskanslerämbetets insynsråd och i det danska ackrediteringsrådet. Mellan februari 2004 och december 2009 var hon rektor för Högskolan i Kalmar. Åren 1998– 2004 var hon statssekreterare på utbildningsdepartementet med ansvar för högre utbildning och forskning, och mellan 1995 och 1998 var hon generaldirektör för Högskoleverket. Agneta Bladh disputerade i statsvetenskap vid Stockholms universitet 1988.

Vincent Berger

Vincent Berger är ordförande för Université Paris Diderot. Mellan 1990 och 2001 arbetade han i forskningslaboratoriet vid det multinationella företaget Thales (f.d. Thomson CSF). År 2001 utsågs han till professor vid Université Paris Diderot och fram till 2006 var han chef för laboratoriet för kvantfenomen och kvantmaterial. År 2002 belönades han med två priser: Fabry-De Gramont och MIT Young Innovator. Han har publicerat omkring 150 artiklar i internationella tidskrifter och har 16 patent. År 2012 utsågs han till föredragande för den franska utredningen om högre utbildning och forskning av Frankrikes minister för högre utbildning och forskning, Geneviève Fioraso.

Christian Bode

Christian Bode var generalsekreterare för den tyska tjänsten för akademiskt utbyte under tjugo år (1990–2010). Han har läst juridik och disputerade vid universitetet i Bonn 1971. Mellan 1972 och 1982 hade han olika högre befattningar inom det federala utbildnings- och vetenskapsministeriet. Mellan 1982 och 1990 var han generalsekreterare för den tyska rektorskonferensen. Han var med och grundade organisationen för akademiskt samarbete i Bryssel och var dess vice ordförande flera gånger.

Christian Bode har publicerat sig inom om alla aspekter av politiken för högre utbildning, med särskild inriktning på internationellt universitetssamarbete. Han sitter i flera universitetsstyrelser i Tyskland och utomlands (München, Berlin, Muscat, Shanghai) och i branschorganisationer.

Jan Muehlfeit

Jan Muehlfeit är styrelseordförande för Microsoft i Europa. Han har jobbat för Microsoft i nästan 20 år, bland annat i det tjeckisk-slovakiska dotterbolaget under 1993–2000 och som ansvarig för Central- och Östeuropa under 2000–2005. Han var vice VD för Microsoft Public Sector 2005 och för Corporate & Government Strategy 2006, för Europa, Mellanöstern och Afrika. Jan Muehlfeit är vice ordförande i Academy of Business in Society, styrelseledamot i Junior Achievement, medordförande för European e-Skills Association. Han sitter också i styrelsen för den internationella studentorganisationen Aiesec och i det rådgivande organet för Ovum, ett analys- och konsultföretag på teknikområdet. Han har suttit med i olika rådgivande nämnder för flera europeiska regeringar i fråga om informationsteknik, nationell konkurrenskraft och utbildning. Han företräder också Microsoft i den transatlantiska företagsdialogen och är rådgivare åt olika projekt för det världsekonomiska forumet, OECD och European Policy Centre. Han sitter också i styrelsen för Tjeckiens nationalmuseum och ingår i Leaders Council vid International Business Leaders Forum. Han tog examen från det tjeckiska tekniska universitet och har sedan gått chefsutbildningar vid Wharton, London School of Economics och Harvard.

Tea Petrin

Tea Petrin är professor i ekonomi och entreprenörskap vid universitetet i Ljubljana (Slovenien), där hon också är chef för entreprenörskapsenheten. Hon är medlem av universitetskonsistoriet. Tea Petrin har varit gästprofessor vid University of Massachusetts Amherst och Haas School of Business, UC Berkeley. Hon har också varit Fulbright-professor vid institutet för internationella studier vid UC Berkeley och vid centrumet för industriell konkurrenskraft vid University of Massachusetts Lowell. Hon är en ansedd expert på entreprenörskaps- och innovationspolitik samt program för regional utveckling. Åren 1999–2004 var hon Sloveniens ekonomiminister. Mellan 2004 och 2008 var hon Sloveniens ambassadör i Nederländerna. Hon har också varit Sloveniens företrädare i det europeiska småföretagsrådet och suttit med i det internationella småföretagsrådet. Hon är vice ordförande för den rådgivande nämnden för konkurrensinstitutet, medlem i den akademiska rådgivande nämnden för det europeiska forumet för entreprenörskapsforskning och styrelsemedlem i det akademiska forskningsnätverket. Hon var ordförande för gruppen för klusterpolitik vid kommissionens generaldirektorat för näringsliv under 2009–2010, medlem i expertgruppen för samverkan vid kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation 2010–2011, och sitter i FN:s kommitté för utvecklingspolitik från januari 2013 till december 2015.

Alessa

ndro Schiesaro

Alessandro Schiesaro är professor i latinsk litteratur vid Sapienza-universitetet i Rom och direktör för Sapienza-skolan för högre studier. Efter att ha studerat i Pisa, Berkeley och Oxford var Alessandro Schiesaro verksam i USA, bland annat som professor i klassisk litteratur vid Princeton, och i Storbritannien som latinprofessor vid King’s College i London. Sedan 2008 leder han det tekniska sekretariatet vid Italiens högskole- och forskningsministerium.

Loukas Tsoukalis

Loukas Tsoukalis är Jean Monnet-professor i europeisk integration vid universitetet i Athen och gästprofessor vid Europeiska högskolan i Brygge. Han är ordförande för den grekiska stiftelsen för Europapolitik och utrikespolitik och har varit särskild rådgivare åt EU-kommissionens ordförande. Han har undervisat vid universitetet i Oxford, London School of Economics, institutet för statsvetenskap i Paris (Sciences Po) och Europeiska universitetsinstitutet i Florens. Han har skrivit många böcker och artiklar om europeisk integration och internationell politisk ekonomi som har översatts till flera språk.

Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site