Navigation path

Left navigation

Additional tools

EU-kommissionen presenterar en handlingsplan för stålindustrin

European Commission - IP/13/527   11/06/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 11 juni 2013

EU-kommissionen presenterar en handlingsplan för stålindustrin

EU-kommissionen lägger idag fram en handlingsplan för den europeiska stålindustrin för att hjälpa den att anta dagens utmaningar och lägga grunden till framtida konkurrenskraft genom att främja innovation som skapar tillväxt och arbetstillfällen. För första gången sedan Davignon-planen 1977 föreslår kommissionen en handlingsplan för stålindustrin. Kommissionen föreslår stöd till efterfrågan på EU-producerat stål både inom och utanför EU genom åtgärder som ska säkerställa att EU:s stålproducenter får tillträde till marknader utanför EU genom lojala handelsmetoder. Kommissionen vill också minska kostnaderna för industrin, även sådana kostnader som följer av EU-lagstiftningen. Innovation, energieffektivitet och hållbara produktionsprocesser är av yttersta vikt för nästa generation stålprodukter, som i sin tur är väsentliga för andra viktiga europeiska industrier. Handlingsplanen innehåller också riktade åtgärder för att stödja sysselsättningen i sektorn och komplettera omstruktureringen så att de högkvalificerade arbetstagarna stannar kvar i Europa (MEMO/13/523).

– Stålindustrin har en lovande framtid i Europa, säger EU:s näringslivskommissionär Antonio Tajani. Genom att även fortsättningsvis gå i täten för innovativa produkter – som är industrins traditionella styrka – kan stålindustrin uppnå en global konkurrensfördel. Med dagens förslag om att ge nya impulser till stålindustrin sänder vi en tydlig signal till industrin om att den är strategiskt viktig för Europa och en drivkraft för tillväxt. EU behöver mer än någonsin sin reala ekonomi för att stödja den ekonomiska återhämtningen, och vi siktar på att industrin senast 2020 ska stå för 20 % av BNP. Det här är början av en process. Jag är fast besluten att övervaka situationen noga så att vi kan anpassa våra insatser efter behoven. Om ett år kommer vi att bedöma om de föreslagna åtgärderna har fått avsedd effekt.

Läs mer

Stora utmaningar för stålindustrin

Den europeiska stålindustrin har i ett slag drabbats av konsekvenserna av låg efterfrågan och överkapacitet i världen. Dessutom måste den kämpa med höga energipriser och investeringsbehov för att anpassa sig till den gröna ekonomin genom att tillverka innovativa produkter på ett långsiktigt hållbart sätt.

… men den globala efterfrågan på stål kommer att öka

Efterfrågan på stål i Europa är för närvarande 27 % lägre än före den ekonomiska krisen. Mellan 2007 och 2011 sjönk sysselsättningen inom sektorn med 10 %. Trots detta är EU fortfarande världens näst största ståltillverkare med en produktion på över 177 miljoner ton stål per år. Det motsvarar 11 % av världens produktion. EU-industrin sysselsätter över 360 000 människor.

OECD uppskattar att den globala efterfrågan på stål kommer att öka till 2,3 miljarder ton fram till 2025, främst inom bygg- och anläggningssektorn, transportsektorn och maskinindustrin, och i synnerhet i de nya ekonomierna. Det är av yttersta vikt att EU:s stålindustri kan dra full nytta av denna konkurrenspräglade marknad.

Den nuvarande situationen kräver en ny politisk strategi för stålindustrin. Kommissionen vill därför göra följande:

  • Säkerställa att det rätta regelverket införs: I detta ingår att till slutet av 2013 bedöma den totala regelbörda för stålindustrin som följer av olika politiska åtgärder och regelbördans konsekvenser för konkurrenskraften.

  • Tillgodose kompetensbehov och underlätta omstrukturering: I detta ingår kompetensutveckling och åtgärder mot ungdomsarbetslösheten inom sektorn i syfte att främja dess konkurrenskraft samt undersökning av möjligheterna att utnyttja relevanta EU-medel för att hitta alternativ sysselsättning när produktionsanläggningar läggs ned. Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kommer att fortsätta att bidra till dessa ansträngningar. All EU-finansiering sker enligt principen om smart regional specialisering, där hänsyn tas till investeringarnas långsiktiga effekter när det gäller att skapa och bibehålla arbetstillfällen i särskilda regioner.

  • Främja efterfrågan på stål: Här ingår riktade åtgärder för att stimulera efterfrågan inom bilindustrin och långsiktigt hållbara bygg- och anläggningssektorer.

  • Förbättra tillträdet till marknader utanför EU och säkerställa rättvisa konkurrensvillkor för att stödja EU:s stålexport, motverka illojala metoder och garantera tillgång till viktiga råvaror. Skrotmarknaderna kommer att övervakas för att öka försörjningstryggheten för de stålproducenter i EU som använder skrot som råvara.

  • Garantera rimliga energikostnader: Fullbordandet av den inre marknaden för energi, diversifieringen av leveranserna och en ökad energieffektivitet kommer att bidra till lägre kostnader. Kommissionen kan tänka sig att ge vägledning för långsiktiga energiavtal mellan leverantörer och kunder för att man bättre ska kunna förutse dessa kostnader. På kort sikt kommer minskningen av energikostnaderna för den energiintensiva industrin att bero på medlemsländerna. Kommissionen är fast besluten att arbeta för att uppnå detta mål.

  • Klimatpolitik: Ramarna för EU:s klimatpolitik fram till 2030 kommer att vara avgörande för att säkerställa industrins konkurrenskraft, liksom förhandlingarna om ett bindande internationellt avtal om klimatförändringar. Tillverkningen av vissa smidda järnprodukter kommer att läggas till på listan över koldioxidläckage, och medlemsländerna uppmanas att öronmärka inkomster från handeln med utsläppsrätter till forsknings- och utvecklingsprojekt för den energiintensiva industrin.

  • Främja innovation: Här ingår åtgärder som ska främja miljövänlig teknik genom utveckling av nya typer av stål samt stimulering av innovativ forskning och utveckling, särskilt under de mycket dyra pilot- och demonstrationsfaserna. Under perioden 2014–2020 kommer forskning och innovation främst att finansieras genom programmet Horisont 2020, som har en stark tonvikt på industriellt ledarskapet inom innovation. Stålindustrin drar också nytta av det europeiska innovationspartnerskapet för råvaror och får under samma period 280 miljoner euro från forskningsfonden för kol och stål.

Kommissionen föreslår att det formellt inrättas en högnivågrupp som ska övervaka genomförandet av planen. Kommissionen kommer att bedöma läget efter 12 månader.

Bakgrund

Med sin arbetsstyrka på 360 000 människor, omsättning på ca 170 miljarder euro och betydelse för tillverkningsvärdekedjans senare led i många sektorer har stålindustrin en strategisk plats i ekonomin.

Stålindustrin är nära kopplad till många andra industrisektorer i senare led, t.ex. fordonsindustrin, bygg- och anläggningssektorn, elektronikindustrin, maskinindustrin och den elektrotekniska industrin. Den har en mycket tydlig gränsöverskridande dimension. I EU finns 500 produktionsanläggningar i 23 medlemsländer, vilket gör stålindustrin till en verklig europeisk industri, både historiskt och idag. Den europeiska integrationen inleddes med stål genom Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Europa behöver sina basindustrier så att även andra industrier kan genomgå en ny industrialisering. Sådana material som stål, kemikalier, glas och cement är viktiga delar i den industriella värdekedjan för en grönare ekonomi. Stål kan återvinnas till 100 % och är det mest grundläggande materialet i värdekedjan för tillverkningen av en produkt.

Kontaktpersoner:

Carlo Corazza Tfn +32 2 295 17 52. Twitter: @ECspokesCorazza.

Sara Tironi Tfn +32 2 299 04 03.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website