Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Färre elever lämnar skolan i förtid och allt fler ungdomar har högskoleutbildning i EU — men pojkarna halkar efter allt mer

Commission Européenne - IP/13/324   11/04/2013

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 11 april 2013

Färre elever lämnar skolan i förtid och allt fler ungdomar har högskoleutbildning i EU — men pojkarna halkar efter allt mer

De flesta EU-länderna har gjort framsteg när det gäller Europa 2020-strategins utbildningsmål att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till mindre än 10 % och öka andelen unga människor med högre utbildning (eftergymnasial eller motsvarande) till över 40 % till år 2020. Det finns dock fortfarande stora skillnader mellan medlemsländerna och mellan könen. Andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid uppgår nu till i genomsnitt 12,8 % i EU, jämfört med 13,5 % 2011. År 2012 hade 35,8 % av 30−34-åringarna i EU högre utbildning, jämfört med 34,6 % året innan. Detta visar de nya siffror för 2012 som offentliggjordes av Eurostat i dag.

−Framstegen med att uppnå utbildningsmålen är en positiv nyhet i en tid av ekonomisk osäkerhet. Framtidens jobb kommer att kräva högre kvalifikationer och dessa siffror visar att allt fler ungdomar är fast beslutna att uppnå sin fulla kapacitet. Vi ser också att insatserna för att förbättra utbildningssystemen i Europa och göra dem mer tillgängliga har gett resultat. Det är viktigt att alla EU-länder fortsätter att jobba hårt så att vi kan uppnå våra mål till 2020. Detta gäller särskilt länder som inte har gjort framsteg eller som har sämre resultat jämfört med året innan. De bör anstränga sig mer och följa de många goda exempel som finns, säger utbildningskommissionär Androulla Vassiliou.

I tolv EU-länder (Sverige, Danmark, Finland, Irland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Österrike) ligger andelen elever som lämnar skolan i förtid nu under Europa 2020-målet på 10 %. Det är första gången som Irland uppnår det målet. Andelen elever som lämnar skolan i förtid är störst i Malta (22,6 %), Portugal (20,8 %) och Spanien (24,9 %), men dessa länder har ändå gjort framsteg jämfört med 2011. I Grekland, Irland, Lettland, Storbritannien och Tyskland minskade andelen elever som lämnar skolan i förtid med minst en procentenhet, men den andelen ökade i Sverige, Bulgarien, Cypern, Luxemburg, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

Under 2012 var andelen 30−34-åringar med högre utbildning större än Europa 2020-målet på 40 % i tolv EU-länder (Sverige, Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Storbritannien). I Polen och Slovenien förväntas denna siffra överstiga 40 % nästa år. Andelen unga människor med högre utbildning är fortsatt låg i Italien (21,7 %), Malta (22,4 %), Portugal (27,2 %), Rumänien (21,8 %), Slovakien (23,7 %) och Tjeckien (25,6 %). Det är oroväckande att det redan låga antalet ungdomar med högre utbildning i Bulgarien (26,9 %) minskade något under 2012.

Flickor uppvisar i allmänhet bättre resultat än pojkar: Andelen elever som lämnar skolan i förtid är 24 % lägre bland flickor än bland pojkar. Skillnaderna är störst i Cypern (+58 %), Lettland (+57 %), Luxemburg (+57 %) och Polen (+55 %), där fler än dubbelt så många pojkar som flickor lämnar skolan i förtid. Sannolikheten för att ha en slutförd högre utbildning är också 27 % högre för kvinnor. Skillnaden mellan könen är störst i Lettland (+85 %), Estland (+79 %), Slovenien (+68 %) och Bulgarien (+67 %).

Bakgrund

Eurostat har sammanställt statistiken inom ramen för arbetskraftsundersökningen som innehåller uppgifter om rådande situation och tendenser på EU:s arbetsmarknad och omfattar antalet studenter och utbildningsnivå.

Andelen elever som lämnar skolan i förtid definieras som den andel av befolkningen mellan 18−24 år som har högst grundskoleutbildning och som inte längre deltar i allmän eller yrkesinriktad utbildning. Andelen personer med högre (eftergymnasial) utbildning beräknas enligt den andel av befolkningen mellan 30−34 år som har avslutad högre utbildning (eller motsvarande).

Nästa steg

Vid rådets möte i februari 2013 enades medlemsländerna om att fokusera på att hjälpa de ungdomar som löper hög risk att hoppa av skolan efter grundskolan och som inte har tillräckliga grundkunskaper. Detta kan uppnås bland annat genom att man så tidigt som möjligt identifierar de elever som är i riskzonen och sätter in individuella stödåtgärder.

Nästa månad kommer EU-kommissionen att bedöma de åtgärder som vidtagits av medlemsländerna för att uppnå målen i Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning. Eventuellt kommer kommissionen också att komma med rekommendationer till varje medlemsland.

Kommissionen kommer också att rapportera om den senaste utvecklingen när det gäller avbruten skolgång och högre utbildning i sin nästa utbildningsöversikt (hösten 2013).

Ytterligare information

EU-kommissionen: Avbruten skolgång (på engelska)

EU-kommissionen: Modernisering av den högre utbildningen (på engelska)

Eurostat: Arbetskraftsundersökning (på engelska)

EU-kommissionen: Utbildning (på engelska)

Androulla Vassilious webbplats (på engelska)

Följ Androulla Vassiliou på Twitter @VassiliouEU

Kontaktpersoner:

Dennis Abbott (+32 2 295 92 58); Twitter: @DennisAbbott

Dina Avraam (+32 2 295 96 67)

Figur 1: Andel ungdomar som lämnar skolan i förtid inom EU (2010, 2011 och 2012), förändring förra året (i procentenheter) och nationellt mål för 2020

 

2010

2011

2012

Change 2011-2012

National target

EU

14.0

13.5

12.8p

-0.7

less than 10.0

Austria

8.3

8.3

7.6

-0.7

9.5

Belgium

11.9

12.3

12.0

-0.3

9.5

Bulgaria

13.9

11.8

12.5

0.7

11.0

Cyprus

12.7

11.3

11.4

0.1

10.0

Czech Republic

4.9

4.9

5.5

0.6

5.5

Denmark

11.0

9.6

9.1

-0.5

less than 10.0

Estonia

11.6

10.9

10.5

-0.4

9.5

Finland

10.3

9.8

8.9

-0.9

8.0

France

12.6

12.0

11.6

-0.4

9.5

Germany

11.9

11.7

10.5p

-1.2

less than 10.0

Greece

13.7

13.1

11.4

-1.7

9.7

Hungary

10.5

11.2

11.5

0.3

10.0

Ireland

11.4

10.8

9.7

-1.1

8.0

Italy

18.8

18.2

17.6

-0.6

15.0-16.0

Latvia

13.3

11.6b

10.5

-1.1

13.4

Lithuania

8.1

7.2

6.5

-0.7

less than 9.0

Luxembourg

7.1

6.2

8.1p

1.9

less than 10.0

Malta

24.8

23.6

22.6

-1.0

29.0

Netherlands

10.0

9.1

8.8p

-0.3

less than 8.0

Poland

5.4p

5.6p

5.7p

0.1

4.5

Portugal

28.7

23.2

20.8

-2.4

10.0

Romania

18.4

17.5

17.4

-0.1

11.3

Slovakia

4.7

5.0

5.3

0.3

6.0

Slovenia

5.0

4.2

4.4

0.2

5.0

Spain

28.4

26.5

24.9

-1.6

15.0

Sweden

6.5

6.6

7.5

0.9

less than 10.0

United Kingdom

14.9

15.0

13.5

-1.5

No target

Källa: Eurostat (EU:s arbetskraftsundersökning) b=tidsseriebrott p=preliminärt värde

Anm.: Maltas serie om avbruten skolgång har reviderats. Revideringen gäller klassificeringen av vissa kvalifikationer på grundskolenivå. Ytterligare infomation finns på Eurostats webbplats. Det nationella målet avser uppgifter som föregår revideringen.

Change 2011-2012 = förändring 2011−2012

National target = nationellt mål

less than = under

no target = inget mål

Figur 2: Skillnad mellan könen för avbruten skolgång 2012, pojkar = 100

Källa: Eurostat (EU:s arbetskraftsundersökning)

Förklarande anmärkning: Inom EU går det i genomsnitt endast 76 flickor på 100 pojkar som lämnar skolan i förtid. På Cypern går det 42 flickor på 100 pojkar, medan Bulgarien är det enda land där fler flickor lämnar skolan i förtid (107 på 100 pojkar).

Figur 3: Andel med högre utbildning eller motsvarande bland 30−34-åringarna (2010, 2011 och 2012), förändring förra året (i procentenheter) och nationellt mål för 2020

 

2010

2011

2012

Change 2011-2012

National target

EU

33.5

34.6

35.8p

1.2

at least 40.0

Austria1

23.5

23.8

26.3

2.5

38.0

Belgium

44.4

42.6

43.9

1.3

47.0

Bulgaria

27.7

27.3

26.9

-0.4

36.0

Cyprus

45.3

46.2

49.9

3.7

46.0

Czech Republic

20.4

23.8

25.6

1.8

32.0

Denmark

41.2

41.2

43.0

1.8

at least 40.0

Estonia

40.0

40.3

39.1

-1.2

40.0

Finland

45.7

46.0

45.8

-0.2

42.0

France

43.5

43.3

43.6

0.3

50.0

Germany2

29.8

30.7

31.9p

1.2

42.0

Greece

28.4

28.9

30.9

2

32.0

Hungary

25.7

28.1

29.9

1.8

30.3

Ireland

49.9

49.7

51.1

1.4

60.0

Italy

19.8

20.3

21.7

1.4

26.0-27.0

Latvia

32.3

35.9b

37.0

1.1

34.0-36.0

Lithuania

43.8

45.8

48.7

2.9

40.0

Luxembourg

46.1

48.2

49.6p

1.4

40.0

Malta

21.5

21.4

22.4

1.3

33.0

Netherlands

41.4

41.1b

42.3p

1.2

more than 40.0

Poland

35.3p

36.9p

39.1p

2.2

45.0

Portugal

23.5

26.1

27.2

1.1

40.0

Romania

18.1

20.4

21.8

1.4

26.7

Slovakia

22.1

23.4

23.7

0.3

40.0

Slovenia

34.8

37.9

39.2

1.3

40.0

Spain

40.6

40.6

40.1

-0.5

44.0

Sweden

45.3

46.8

47.9

0.5

40.0-45.0

United Kingdom

43.0

45.8

47.1

1.3

No target

Källa: Eurostat (EU: arbetskraftsundersökning), b=tidsseriebrott p=preliminärt värde

Change 2011-2012 = förändring 2011−2012

National target = nationellt mål

at least = minst

more than = över

no target = inget mål

Figur 4: Skillnad mellan könen inom högre utbildning 2012, pojkar = 100

Källa: Eurostat (EU: arbetskraftsundersökning)

Förklarande anmärkning: Inom EU gick det 2012 i genomsnitt 127 kvinnor på 100 män bland personer med högre utbildning i åldersgruppen 30−34 år. I Lettland går det 185 kvinnor på 100 män, medan Luxemburg är det enda land där fler män har högre utbildning än kvinnor (97 kvinnor på 100 män).

1 :

Österrikes nationella mål innefattar avslutad utbildning enligt ISCED 4a (eftergymnasial nivå, ej högskolenivå). Andelen blir då 37 % (2011).

2 :

Tysklands nationella mål innefattar avslutad utbildning enligt ISCED 4 (eftergymnasial nivå, ej högskolenivå). Andelen blir då 42 % (2011).


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site