Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 26 mars 2013

Den sociala krisen i EU blir värre visar ny kvartalsrapport

Sysselsättningen och den sociala situationen i EU förblev kritisk under det sista kvartalet 2012. Sysselsättningen sjönk och arbetslösheten steg ytterligare, samtidigt som hushållens ekonomiska situation var fortsatt allvarlig, visar EU-kommissionens senaste kvartalsrapport om sysselsättningen och den sociala situationen i EU. De negativa konsekvenserna av offentliga budgetnedskärningar och skattehöjningar för sysselsättningen och levnadsstandarden är allt tydligare i vissa EU-länder. I rapporten konstateras också att nettoinvandringen från länder utanför EU har avmattats och att krisen har inverkat negativt på födelsetalen.

– Den sociala krisen i Europa fortsätter att förvärras och i ett antal EU-länder finns det inga konkreta förbättringar i sikte. Det är oftast de fattigaste som drabbas hårdast. Regeringarna måste investera för att uppnå tillväxt för alla och för att ge människor en verklig chans till en rimlig levnadsstandard, vilket illustreras i kommissionens nyligen antagna paket för samhällsinvesteringar. Men mest av allt behöver vi mer solidaritet: både inom och mellan EU-länderna. Det enda sättet att ta oss ur krisen är att fortsätta att arbeta tillsammans, säger László Andor, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

Under januari 2013 steg arbetslösheten ytterligare. I dag är 26,2 miljoner människor i EU arbetslösa (19 miljoner i euroområdet) vilket motsvarar 10,8 % av den aktiva delen av befolkningen (11,9 % i euroområdet). Skillnaden i arbetslöshet mellan länderna i söder eller i utkanten av euroområdet och länderna i norra euroområdet har aldrig varit större: 10 procentenheter under 2012. BNP i EU sjönk med 0,5 % under det fjärde kvartalet 2012, vilket var den största minskningen sedan i början av 2009. Den totala sysselsättningen i EU sjönk med 0,4 % 2012, och enbart under det fjärde kvartalet 2012 minskade sysselsättningen med 0,2 % jämfört med föregående kvartal. Bara ifråga om deltidsarbete märktes en positiv utveckling.

Utgifterna för det sociala skyddet sjunker snabbbare än under tidigare ekonomiska kriser

Svångremspolitiken har påverkat sysselsättningen negativt, både direkt genom att antalet offentliganställda har minskat och indirekt genom en lägre total makroekonomisk efterfrågan. Ändringar i skatte- och förmånssystemen och nedskärningar i lönerna i den offentliga sektorn har lett till en betydande minskning av hushållens realinkomster, vilket drabbar låginkomsthushållens levnadsstandard. Nedskärningarna och skattehöjningarna har påverkat hög- och låginkomsttagare på olika sätt. Analysen visar att budgetreformer måste utformas noggrant för att inte drabba de fattigaste i orimligt hög grad, vilket skett i några länder (t.ex. Estland och Litauen). Andelen hushåll i EU som har ekonomiska problem fortsätter att vara klart större än under de senaste tio åren. Nästan ett av fyra låginkomsthushåll är drabbat.

Utgifterna för det sociala skyddet spelade en viktig roll för att kompensera hushållens inkomstförluster i krisens inledande skede, och bidrog till att stabilisera ekonomin. Sedan mitten av 2010 har effekterna dock minskat och var under 2012 obetydliga, även i länder där arbetslösheten fortsatt att stiga. Denna minskning av de sociala utgifterna har varit mycket större än under tidigare recessioner, vilket delvis avspeglar det exceptionella behovet av finanspolitisk konsolidering på grund av eurokrisen. Minskningen har uppvägt de sociala trygghetssystemens stabiliserande verkan i många EU-länder och kan ha bidragit till att förvärra krisen, åtminstone på kort sikt.

I mars 2013 bekräftade Europeiska rådet att arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen är en central prioritering för EU:s och medlemsländernas politik. I februari 2013 lade kommissionen fram paketet om sociala investeringar som ger EU-länderna vägledning om effektivare och mer verkningsfull socialpolitik som en reaktion på de utmaningar som ligger framför dem (se IP/13/125, MEMO/13/117, MEMO/13/118 och SPEECH/13/141). I paketet betonas att offentliga investeringar som barnomsorg, utbildning eller stöd till aktivt och hälsosamt åldrande måste bibehållas eller ökas även när de nationella budgetarna är ansträngda, för utan dessa investeringar får många människor inte möjlighet att delta i samhället eller utveckla sin ekonomiska potential.

Antalet ungdomar som är arbetslösa eller utanför arbetskraften slår rekord

Ungdomsarbetslösheten nådde en ny topp i hela EU (23,6 % av aktiva unga människor var utan arbete i januari 2013) och dessutom har perioderna av arbetslöshet bland unga generellt sett blivit längre. 7,1 % av de aktiva ungdomarna hade varit utan jobb i mer än ett år under det tredje kvartalet 2012, jämfört med 6,3 % ett år tidigare. Detta medför en allvarlig risk eftersom ungdomarna riskerar att komma bort från arbetsmarknaden och från samhället som helhet. Det ökande antalet unga under 25 år som varken arbetar eller studerar, som nu uppgår till omkring 8 miljoner ungdomar, är också ett stort problem.

För att bekämpa den oacceptabelt höga ungdomsarbetslösheten lade kommissionen den 5 december 2012 fram ett paket om ungdomsarbetslöshet (se IP/12/1311, MEMO/12/938 och SPEECH/12/910). Paketet omfattar ett förslag till en rekommendation om att införa en ungdomsgaranti i alla EU-länderna för att se till att alla unga människor upp till 25 år får erbjudanden om bra jobb, fortbildning, lärlingsplats eller praktik senast fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller slutat skolan. Ministerrådet nådde en politisk överenskommelse om denna rekommendation den 28 februari 2013 (se MEMO/13/152). Kommissionen har också nyligen lagt fram praktiska regler för att snabbt genomföra sysselsättningsinitiativet för ungdomar för att bekämpa arbetslösheten bland unga (se IP/13/217). Sysselsättningsinitiativet för ungdomar lades fram vid Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013 med en budget på 6 miljarder euro för perioden 2014-2020.

Krisen påverkar födelsetalen

I kvartalsrapporten analyseras också hur krisen påverkat födelsetalen. Sedan 2009 har födelsetalen avstannat och stabiliserats på strax under 1,6 barn per kvinna i EU-27. Medelåldern för kvinnor vid barnafödande har fortsatt att stiga och har nu nått 30-årsstrecket. Å andra sidan har den förväntade livslängden fortsatt att öka och är nu 77,4 år för män och 83,1 år för kvinnor. Invandringen från länder utanför EU har minskat från 2007 års kulmen men även under 2011 rapporterade EU-27 en nettoökning på ½ miljon människor, dvs. 1 invandrare från länder utanför EU per tusen EU-invånare. Allt fler ansöker om medborgarskap och nästan 1 miljon människor fick medborgarskap i ett EU-land. Den krympande och åldrande arbetskraften är en långsiktig utmaning för EU:s arbetsmarknader som inte kan negligeras.

Mer information

Employment and Social Situation Quarterly Review

Paketet om sociala investeringar

Paketet om ungdomsarbetslöshet

Sysselsättningspaketet

Webbsida för arbetsmarknads- och samhällsanalys

László Andors webbplats

Följ László Andor på Twitter

Gratis nyhetsbrev

Kontaktpersoner:

Jonathan Todd (+32 2 299 41 07)

Cécile Dubois (+32 2 295 18 83)


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site