Navigation path

Left navigation

Additional tools

Oskicket med sena betalningar ska upphöra den 16 mars

European Commission - IP/13/216   12/03/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 12 mars 2013

Oskicket med sena betalningar ska upphöra den 16 mars

Varje dag går dussintals små och medelstora företag i konkurs i EU på grund av att de inte får betalt för sina fakturor. Följden är förlorade arbetstillfällen och outnyttjade affärsmöjligheter, vilket hämmar återgången till ekonomisk tillväxt. För att sätta stopp för oskicket med sena betalningar har EU därför antagit direktiv 2011/7/EU om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner. Senast den 16 mars 2013 ska EU-länderna ha infört direktivet i sin nationella lagstiftning. Det betyder att myndigheter måste betala för varor och tjänster inom 30 kalenderdagar eller, i exceptionella fall, inom 60 kalenderdagar. Företag bör betala sina fakturor inom 60 kalenderdagar, om de inte uttryckligen kommit överens om annat och om det inte är grovt oskäligt gentemot fordringsägarna.

– Det är särskilt svårt för små och medelstora företag att kräva betalning i tid. På grund av sena betalningar förlorar de både tid och pengar, och tvister kan skada relationerna med kunderna. Detta oskick med sena betalningar måste upphöra. EU-länderna måste införa direktivet om sena betalningar i sin egen lagstiftning så att små och medelstora företag får det stöd de behöver i dessa svåra tider. På så sätt kan vi hjälpa dem att skapa fler arbetstillfällen, säger näringskommissionär Antonio Tajani.

Läs mer om direktivet och om informationsseminarier i EU-länderna

De nya reglerna är enkla:

  • Myndigheter måste betala för varor och tjänster de upphandlat inom 30 kalenderdagar eller, i exceptionella fall, inom 60 kalenderdagar.

  • Avtalsfrihet vid handelstransaktioner: Företag bör betala sina fakturor inom 60 kalenderdagar, såvida de inte uttryckligen kommer överens om annat och om det inte är grovt oskäligt gentemot fordringsägarna.

  • Företag har automatiskt rätt att kräva ränta på sena betalningar och kan också automatiskt få ett schablonbelopp på minst 40 euro som ersättning för indrivningskostnader. De kan också kräva ersättning för övriga rimliga indrivningskostnader.

  • Den lagstadgade räntan för försenad betalning höjs till minst 8 procentenheter över Europeiska centralbankens referensränta. Myndigheter får inte fastställa en lägre räntesats för sena betalningar.

  • Företag kan lättare väcka talan vid nationella domstolar om grovt oskäliga villkor och oskälig praxis.

  • Ökad insyn och information: EU-länderna måste offentliggöra räntesatserna för sena betalningar, så att alla berörda parter vet vad som gäller.

  • EU-länderna uppmanas att utarbeta riktlinjer för snabba betalningar.

  • EU-länderna får ha kvar eller införa lagar och andra författningar som är mer gynnsamma för fordringsägarna än bestämmelserna i direktivet.

De nya reglerna är frivilliga för företagen såtillvida att de har rätt, men inte skyldighet, att vidta åtgärder. I vissa fall kan ett företag vara villigt att förlänga betalningsfristen med ett par dagar eller veckor för att bevara en god affärsrelation med en viss kund. Däremot är de nya reglerna obligatoriska för myndigheterna. De bör föregå med gott exempel och visa sin tillförlitlighet och effektivitet genom att fullgöra sina avtalsenliga åtaganden.

Bakgrund

EU-direktivet om sena betalningar antogs för att motverka sena betalningar vid handelstransaktioner. Direktivet föregicks av småföretagsakten där kommissionen slår fast att små och medelstora företag har en central roll i EU:s ekonomi. I den framhölls också att tillgången till finansiering är en av de största utmaningarna för små och medelstora företag (MEMO/12/742).

Kontaktpersoner:

Carlo Corazza (+32 2 295 17 52)

Sara Tironi (+32 2 299 04 03)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website