Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 4 december 2013

Uppföljning av Lampedusa: Konkreta åtgärder för att förhindra dödsfall i Medelhavet och förbättra hanteringen av migrations- och asylflöden

Tragedin i Lampedusa är bara en av många som Europa har bevittnat de senaste åren, men den har fått EU:s ledare och medborgare att uppmana oss till handling i en aldrig tidigare skådad omfattning. Därför lägger EU-kommissionen i dag fram förslag om hur man kan öka solidariteten och det ömsesidiga stödet för att förhindra att migranter dör i Medelhavet.

De föreslagna åtgärderna är resultatet av det arbete som bedrivits under kommissionens ledning i arbetsgruppen för Medelhavet. Målet är att förbättra EU:s verktyg och politik på kort till medellång sikt.

– För två månader sedan väckte tragedin i Lampedusa starka känslor i hela Europa, säger Cecilia Malmström, EU-kommissionär för inrikes frågor. Unisona röster krävde åtgärder för att förhindra den här typen av katastrofer i framtiden. Jag tror att denna vilja till handling fortfarande är stark. I dag lägger vi fram förslag som ska mynna ut i samfällda europeiska åtgärder som faktiskt gör skillnad. Jag uppmanar EU-länderna att utnyttja denna unika möjlighet maximalt och visa att EU bygger på solidaritet och konkret stöd. Vi måste agera nu.

Arbetsgruppen har definierat konkreta åtgärder inom fem huvudområden:

  • Gränsövervakning som kan rädda liv

Europa måste kunna bistå människor i nöd genom att man minimerar risken för att sjunkande fartyg med migranter inte hittas i Medelhavet.

Frontex har presenterat ett nytt koncept för detta i arbetsgruppen. Det syftar till att stärka flyg- och kustövervakningen och räddningskapaciteten, och därmed rädda livet på migranter i sjönöd inom ramen för de tre insatser samordnade av Forex som genomförs i Grekland och Italien.

Övervakningsinsatserna längs nationella gränser kommer helt att samordnas med Frontex verksamhet, som ingår i det redan existerande europeiska nätverket för kustövervakning. Enligt Frontex beräkningar kommer det att behövas ytterligare anslag på omkring 14 miljoner euro 2014.

Det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur), som nyligen börjat fungera, är ett led i dessa insatser (IP/13/1182 och MEMO/13/1070). Eurosur kommer att ge en bättre bild av vad som händer till havs och på så sätt stärka informationsutbytet och samarbetet inom och mellan EU-ländernas myndigheter och med Frontex. Information om incidenter och kustövervakning kommer omedelbart att utbytas via de nyligen inrättade nationella samordningscentralerna och Frontex.

Fartygsbefäl och handelsfartyg ska en gång för alla kunna känna sig säkra på att de inte kommer att drabbas av några som helst påföljder om de hjälper migranter i sjönöd och att de har tillgång till snabba och säkra landstigningspunkter. Det måste klargöras att de inte kommer att drabbas av några negativa rättsliga konsekvenser när de i god tro bistår migranter i sjönöd.

2) Bistånd och solidaritet

Det är medlemsländerna som ska se till att det finns effektiva system för asyl, migration och integration, men det krävs särskilt stöd till länder med ett högt migrationstryck. Nya verktyg måste skapas

När det gäller ekonomiskt stöd avsätter kommissionen upp till 50 miljoner euro totalt (inklusive krisfinansiering). För att hjälpa Italien har 30 miljoner euro avsatts för bland annat gränsövervakning enligt Frontex mandat. För andra medlemsstater har 20 miljoner euro avsatts för att bl.a. förbättra kapaciteten för mottagning, handläggning, kontroller och registrering.

Viktiga nya verktyg har utvecklats, t.ex. ”stödd handläggning” av asylansökningar, där tjänstemän från EU-länder får tjänstgöra i länderna längs EU:s yttre gräns så att asylansökningar kan handläggas på ett effektivt sätt. Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) kommer att ha en central position i dessa insatser och kanalisera medlemsländernas solidaritet till länder under stort tryck.

3) Kamp mot människohandel, smuggling och organiserad brottslighet

Det praktiska samarbetet och informationsutbytet måste stärkas, även i förhållande till tredjeländer.

Några exempel på initiativ är att ge Europol en mer framträdande roll och ökade resurser för att samordna andra EU-myndigheter som arbetar mot människosmuggling och organiserad brottslighet. Man bör se över befintlig EU-lagstiftning om människosmuggling, det s.k. regelverket för att motverka hjälp till illegal invandring, och säkerställa en effektiv kamp mot smuggling utan att det medför en kriminalisering av humanitärt bistånd. Man kan också stödja kapacitetsuppbyggnad för att arbeta mot människosmuggling och människohandel i Nordafrika, de viktigaste ursprungsländerna och de första asylländerna (t.ex. genom utbildning av polis och rättsväsende).

Enligt Europols beräkningar kommer det att behövas ytterligare anslag på upp till 400 000 euro/år för att intensifiera arbetet mot organiserad brottslighet och människosmuggling.

4) Regionalt skydd, vidarebosättning och lagliga sätt att ta sig till Europa

Vidarebosättning är ett område där EU-länderna skulle kunna göra mer för att säkerställa att personer som behöver skydd kan komma till EU på ett säkert sätt. År 2012 tog tolv EU-länder emot 4 930 personer för vidarebosättning (Tjeckien, Danmark, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Litauen, Nederländerna, Portugal, Finland, Sverige och Storbritannien). Samma år var siffran för USA över 50 000 personer.

Om samtliga EU-länder skulle delta i vidarebosättningssystem och tillhandahålla ett proportionerligt antal platser skulle EU kunna ta emot tusentals fler personer från flyktingläger. För att främja vidarebosättning kommer framtida EU-anslag för 2014–2020 att tillhandahållas för ytterligare insatser och åtaganden inom detta område. EU-kommissionen tänker avsätta en klumpsumma på upp till 6 000 euro per vidarebosatt flykting.

Kommissionen är redo att undersöka möjligheterna för skyddad inresa i EU, vilket skulle göra det möjligt för att få tillgång till asylförfarandet från länder utanför EU utan att behöva genomgå besvärliga resor till Europa. Detta kommer att utvecklas under de närmaste månaderna, i synnerhet i samband med diskussionerna om den framtida politiken för inrikes frågor.

För att öka skyddskapaciteten i de regioner där många flyktingar har sitt ursprung bör de befintliga regionala skyddsprogrammen stärkas och utökas. Framförallt bör ett stärkt regionalt skyddsprogram för Nordafrika (Libyen, Tunisien och Egypten) kombineras med det nya regionala skydds- och utvecklingsprogrammet för Syrien. Nya regionala skyddsprogram bör omfatta andra viktiga länder i Sahelområdet.

EU och medlemsländerna bör försöka öppna nya lagliga sätt att komma till Europa: Direktivet om säsongsarbetare (MEMO/13/941) bör genomföras helt, och kommissionen hoppas att medlagstiftarna snart kan anta kommissionens förslag till direktiv som ska göra det lättare och mer lockande för studenter, forskare och andra grupper från länder utanför EU att resa in och tillfälligt vistas i EU (IP/13/275 och MEMO/13/281).

5) Åtgärder i samarbete med tredjeländer

EU-kommissionen har just slutfört förhandlingarna om avtal om rörlighetspartnerskap med Tunisien och Azerbajdzjan. Dessa avtal kommer snart att officiellt läggas till de fem redan existerande avtalen med Kap Verde, Moldavien, Georgien, Armenien och Marocko. Med hjälp av rörlighetspartnerskap kan man identifiera fler kanaler för reguljär migration och hjälpa dessa länder att utveckla sin kapacitet för att erbjuda skydd i regionen och respektera mänskliga rättigheter. Samtidigt möjliggör de ett utökat samarbete i kampen mot människosmugglare och människohandlare som utnyttjar migranter.

Diplomatiska åtgärder kommer att inriktas på att uppnå ytterligare resultat i rörlighetsdialoger med tredjeländer. Exempelvis bör nya dialoger om migration, rörlighet och säkerhet inledas med fler länder i södra Medelhavsområdet, framför allt Egypten, Libyen, Algeriet och Libanon.

Andra diplomatiska och politiska initiativ bör inriktas på att upprätta samarbete med transitländer och ursprungsländer för upplösande av traffickingnät, bekämpande av människosmuggling och återtagande av illegala migranter.

Informationskampanjer kan bidra till att öka medvetenheten om riskerna med olagliga migrationskanaler och det hot som människosmugglare och människohandlare utgör, samt öka kunskaperna om de tillgängliga kanalerna för laglig migration.

Arbetsgruppen

Vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) möte i oktober enades EU-länderna om att inrätta en arbetsgrupp under ledning av kommissionen (GD Inrikes frågor). Detta välkomnades av Europeiska rådets oktobermöte.

Arbetsgruppen sammanträdde den 24 oktober och den 20 november. Samtliga medlemsländer deltog i dessa möten, tillsammans med Frontex och andra EU-organ (Easo, Europol, byrån för grundläggande rättigheter, Europeiska sjösäkerhetsbyrån), samt utrikestjänsten.

Andra som har konsulterats av arbetsgruppen är t.ex. associerade länder, UNHCR, Internationella organisationen för migration, Internationella centret för migrationsutveckling, centret för migrationspolitik, Internationella sjöfartsorganisationen, UNODC och Interpol.

Vad händer nu?

Kommissionen kommer att rapportera till ministrarna för rättsliga och inrikes frågor den 5-6 december, för fortsatta diskussioner och godkännande vid Europeiska rådets decembermöte.

Mer långsiktiga initiativ kommer också att ingå i övervägandena i samband med ”post-Stockholmprogrammet” där man ser över de närmaste årens utmaningar och prioriteringar inom politiken för inrikes frågor.

Länkar

Meddelande om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet

MEMO/13/862: EU-åtgärder inom området migration och asyl

Cecilia Malmströms webbplats

Följ Cecilia Malmström på twitter

GD Inrikes frågors webbplats

Följ GD Inrikes frågor på twitter

Kontaktpersoner:

Michele Cercone (+32 2 298 09 63)

Tove Ernst (+32 2 298 67 64)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website