Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

EU-rapport om skolan: bättre i naturkunskap och läsförståelse, sämre i matematik

Commission Européenne - IP/13/1198   03/12/2013

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 3 december 2013

EU-rapport om skolan: bättre i naturkunskap och läsförståelse, sämre i matematik

Den senaste OECD-rapporten om 15-åringars färdigheter i matematik, naturkunskap och läsförståelse visar blandade resultat i EU-länderna. EU som helhet släpar efter ordentligt i matematik, men ligger bättre till i naturkunskap och läsförståelse. Här är man nämligen på god väg att nå målet att andelen elever med svaga färdigheter1 ska ligga under 15 % år 2020. Resultaten presenterades i Bryssel av Yves Leterme, biträdande generalsekreterare för OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), och Jan Truszczynski, generaldirektör för utbildning och kultur vid EU-kommissionen.

Enligt rapporten har tio EU-länder (Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Kroatien, Lettland, Österrike, Polen och Rumänien) lyckats bra med att få ned sin andel underpresterande elever i alla de tre grundläggande ämnena sedan 2009. I fem länder (Grekland, Ungern, Slovakien, Finland och Sverige) har dock antalet elever med svaga färdigheter i dessa ämnen istället ökat. Vissa andra länder har fått blandade resultat (se tabell). Totalt presterade EU något bättre än USA, men båda ligger bakom Japan.

– Det är mycket glädjande att många EU-länder har förbättrat sina resultat, men även tydligt att EU som helhet måste anstränga sig mer. EU-länderna måste fortsätta ta itu med underprestation i skolan för att se till att eleverna har de kunskaper de behöver för att klara sig i det moderna samhället. Resultaten påminner oss om hur viktigt det är för Europas framtid att vi investerar i högklassig utbildning, säger utbildningskommissionär Androulla Vassiliou.

– Pisaundersökningen visar vad 15-åringar kan, och vad de kan göra med sina kunskaper. I en global ekonomi jämförs framgångarna inte längre enbart med nationella krav, utan med de utbildningssystem som har bäst resultat. EU:s resultat visar tydligt att förbättringar måste ske snabbare för att EU-länderna inte ska släpa efter andra ekonomier, säger Yves Leterme.

Pisaundersökningen har genomförts vart tredje år sedan 2000. Alla 34 OECD-länder och 31 partnerländer deltog i Pisa 2012, vilket motsvarar mer än 80 % av världsekonomin. Runt 510 000 elever i åldrarna 15 år och 3 månader till 16 år och 2 månader deltog i undersökningen som omfattade matematik, läsförståelse och naturkunskap, med huvudfokus på matematik.

Resultaten från Pisaundersökningen hjälper beslutsfattare och lärare att se vad som kännetecknar välfungerande utbildningssystem, så att de kan anpassa sina metoder.

Europeiska kommissionen och OECD slöt nyligen ett samarbetsavtal för närmare samarbete inom tre områden, nämligen kunskapsstrategier, nationella analyser och internationella undersökningar.

Vad resultaten säger om EU – kommissionens analys

Läsförståelse: Andelen elever med svaga färdigheter i läsförståelse har sjunkit från 23,1 % år 2006 och 19,7 % år 2009 till 17,8 % år 2012. Om denna tendens fortsätter kommer målet på 15 % år 2020 att kunna nås. Hittills har endast sju EU-länder nått detta mål (Estland, Irland, Polen, Finland, Nederländerna, Tyskland och Danmark). Stora framsteg har gjorts av Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Österrike, Polen och Rumänien.

Matematik: Andelen elever med svaga färdigheter i matematik har inte sjunkit i EU som helhet sedan 2009. Fyra EU-länder (Estland, Finland, Polen och Nederländerna) är dock bland de bästa i världen och andelen elever med svaga färdigheter i matematik i dessa länder ligger under EU:s mål på 15 %. Inga andra EU-länder har nått denna nivå än. Stora framsteg (mer än 2 procentenheter) har gjorts av Bulgarien, Estland, Irland, Kroatien, Lettland, Österrike, Polen och Rumänien.

Naturkunskap: Kunskaperna i naturkunskap har ökat stadigt inom hela EU. Andelen elever med svaga färdigheter har sjunkit från 20,3 % år 2006 till 17,8 % år 2009 och 16,6 % år 2012. Tio länder ligger under målet på 15 %, nämligen Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Lettland, Nederländerna, Polen, Slovenien, Finland och Förenade kungariket. Stabila framsteg har gjorts av Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Spanien, Lettland, Österrike, Polen och Rumänien.

Analysen visar att elevernas socioekonomiska bakgrund spelar en stor roll för resultaten i skolan. Elever från familjer med låg inkomst har betydligt oftare svaga färdigheter i matematik, naturkunskap och läsförståelse. Andra viktiga faktorer är de huvudsakligen negativa effekterna av att ha invandrarbakgrund, betydelsen av tidig undervisning och barnomsorg samt könsgapet i läsförståelse mellan flickor och pojkar (flickor klarar sig betydligt bättre än pojkar).

Analysen avslöjar även ett samband mellan resultaten från Pisaundersökningen och OECD:s undersökning om vuxenbefolkningens kompetens (IP/13/922) som offentliggjordes nyligen. Slutsatsen av analysen är att åtgärderna bör inriktas på att förbättra grund- och gymnasieutbildningen. Därefter är det i regel för sent för eleverna att ta igen de möjligheter som de missat i skolan.

Nästa steg

Klockan 14.00 i dag kommer Michael Davidson, chef för förskoleundervisning och skolor på OECD, och Jan Pakulski, chef för kommissionens enhet för statistik och undersökningar inom utbildning, att informera utbildningsaktörer om konsekvenserna av Pisa 2012 för europeisk utbildningspolitik. Informationsmötet äger rum i auditoriet i EU-kommissionens Madou-byggnad, Place Madou 1, 1210 Saint-Josse-Ten-Noode. Ackrediterade medier är välkomna.

Kommissionen kommer att diskutera resultaten från Pisa 2012 med EU-länderna för att fastställa hur bristerna kan åtgärdas. Ett första meningsutbyte kommer att ske vid nästa möte mellan EU-ländernas skolministrar den 24 februari. Resultaten kommer även att användas för Europeiska planeringsterminen 2014 där kommissionen ger landsspecifika rekommendationer gällande grundkompetenserna.

Erasmus+ (IP/13/1110), EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport, startar i januari och kommer att stödja projekt som syftar till att utveckla och förbättra skolundervisningen. Resultaten från undersökningen kan också hjälpa EU-länderna att fastställa prioriterade åtgärder som ska finansieras via Europeiska socialfonden, som är en viktig källa till investering i kompetens och utbildning och som även kan förbättra tillgången till utbildning för utsatta grupper.

Läs mer

Pisa 2012: EU:s resultat samt preliminära slutsatser om utbildningspolitiken i Europa

Launch of PISA web-streaming 2012, European Commission

Power point presentation on PISA 2012 by Michael Davidson

Opening remarks by Jan Truszczynski, Director General, DG Education and Culture

PISA 2012 on the OECD websitePisa 2012 på OECD:s webbplats

Europeiska kommissionen: Utbildning

Androulla Vassilious webbplats

Twitter: Androulla Vassiliou @VassiliouEU och Yves Leterme @YLeterme

Kontaktpersoner:

Dennis Abbott (+32 2 295 92 58); Twitter: @DennisAbbott

Dina Avraam (+32 2 295 96 67)

Bilaga: Framsteg mot målet att andelen 15-åringar med svaga färdigheter i läsförståelse, matematik och naturkunskap ska understiga 15 % [1]

2012

Utveckling

2009-12

2012

Utveckling

2009-12

2012

Utveckling

2009-12

Läsförståelse

(procent-
enheter)

Matematik

(procent-enheter)

Natur-vetenskap

(procent-enheter)

EU

17,8

-1,9

22,1

-0,2

16,6

-1,2

Belgien

16,1

-1,5

19,0

-0,2

17,7

-0,4

Bulgarien

39,4

-1,6

43,8

-3,3

36,9

-1,9

Tjeckien

16,9

-6,2

21,0

-1,3

13,8

-3,5

Danmark

14,6

-0,6

16,8

-0,3

16,7

0,1

Tyskland

14,5

-4,0

17,7

-0,9

12,2

-2,6

Estland

9,1

-4,2

10,5

-2,1

5,0

-3,3

Irland

9,6

-7,6

16,9

-3,9

11,1

-4,1

Grekland

22,6

1,3

35,7

5,4

25,5

0,2

Spanien

18,3

-1,3

23,6

-0,1

15,7

-2,5

Frankrike

18,9

-0,9

22,4

-0,1

18,7

-0,6

Kroatien

18,7

-3,7

29,9

-3,3

17,3

-1,2

Italien

19,5

-1,5

24,7

-0,2

18,7

-1,9

Cypern

32,8

:

42,0

:

38,0

:

Lettland

17,0

-0,6

19,9

-2,7

12,4

-2,3

Litauen

21,2

-3,2

26,0

-0,3

16,1

-0,9

Luxemburg

22,2

-3,8

24,3

0,4

22,2

-1,5

Ungern

19,7

2,1

28,1

5,8

18,0

3,9

Malta

:

:

:

:

:

:

Nederländerna

14,0

-0,3

14,8

1,4

13,1

-0,1

Österrike

19,5

-8,0

18,7

-4,5

15,8

-5,2

Polen

10,6

-4,4

14,4

-6,1

9,0

-4,1

Portugal

18,8

1,2

24,9

1,2

19,0

2,5

Rumänien

37,3

-3,1

40,8

-6,2

37,3

-4,1

Slovenien

21,1

-0,1

20,1

-0,2

12,9

-1,9

Slovakien

28,2

6,0

27,5

6,5

26,9

7,6

Finland

11,3

3,2

12,3

4,5

7,7

1,7

Sverige

22,7

5,3

27,1

6,0

22,2

3,1

Förenade
kungariket

16,6

-1,8

21,8

1,6

15,0

0,0

Island

21,0

4,2

21,5

4,5

24,0

6,1

Serbien

33,1

:

38,9

:

35,0

:

Turkiet

21,6

-2,9

42,0

-0,1

26,4

-3,6

Liechtenstein

12,4

-3,2

14,1

4,6

10,4

-0,9

Norge

16,2

1,3

22,3

4,1

19,6

3,8

Schweiz

13,7

-3,2

12,4

-1,1

12,8

-1,3

Japan

9,8

-3,8

11,1

-1,4

8,5

0,0

USA

16,6

-1,0

25,8

2,5

18,1

-2,2

Källa: OECD, PISA 2012. Inga tillgängliga uppgifter för Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

Anm.: [1] Resultaten i Pisa 2012 delas upp i sex färdighetsnivåer där den lägsta nivån är 1 och den högsta nivån 6. Svaga färdigheter definieras som resultat under nivå 2: läsförståelse (poäng <407,47), matematik (poäng <420,07) och naturkunskap (poäng <409,54).

Mål för 2020: Andelen 15-åringar med svaga färdigheter i läsförståelse, matematik och naturkunskap [1].

1 :

Andelen 15-åringar med svaga grundläggande färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap ska understiga15 % senast 2020. Se rådets slutsatser från maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2009:119:0002:0010:SV:PDF


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site