Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel, 29 november 2013

Öppenhetsregistret har vuxit med tio procent och det görs fler kvalitetskontroller än någonsin

Den senaste årsrapporten för Europaparlamentets och EU-kommissionens gemensamma öppenhetsregister visar att fler intresseorganisationer har registrerat sig än någonsin tidigare. Nästan 6 000 organisationer finns nu registrerade – vilket är en tioprocentig ökning jämfört med förra årets rapport. Enligt en färsk studie, som det hänvisas till i rapporten, omfattar registret nu 60–75 % av alla Brysselbaserade aktörer. Samtidigt har en bra bit över 1 000 kvalitetskontroller gjorts, vilket underlättats av kortare förfaranden och nya it-verktyg som infördes i år för att öka effektiviteten. 783 av dessa följdes upp för att förbättra kvaliteten på informationen i registret.

– Med öppenhetsregistret har de berörda EU-institutionerna anslutit sig till den mycket lilla grupp länder som går i spetsen för ansträngningarna att reglera intresseorganisationer, säger EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič. Bland dessa är det vårt register som har den bredaste tillämpningen. Jag är oerhört stolt över vad vi hittills har åstadkommit och jag är övertygad om att vi kan bygga vidare på dessa framgångar genom de olika förbättringar som beskrivs i årsrapporten.

– Jag är väldigt nöjd med de framsteg som vi uppnått det senaste året, säger Europaparlamentets vice talman Rainer Wieland. Det gemensamma öppenhetsregistret är unikt genom att det täcker så många olika typer av intresseorganisationer och ger samma villkor för alla typer av aktörer. Jag välkomnar särskilt den kontinuerliga dialogen med alla berörda aktörer och engagemanget från allmänheten, som ger oss ett värdefullt stöd i det fortsatta arbetet med att förbättra registrets täckning och funktion.

Utöver en redogörelse för statistiken innehåller rapporten en beskrivning av den verksamhet som bedrivits av det gemensamma öppenhetsregistrets sekretariat under året. Några exempel är en tredje upplaga av riktlinjerna för användare, hantering av klagomål och varningar, uppmaningar till ej registrerade enheter att registrera sig, externa informations- och kommunikationsinsatser samt workshoppar för EU-parlamentarikernas assistenter och kommissionens personal. Man har också fått med rådet som observatör för diskussioner om rådets eventuella deltagande i systemet samt haft kontaktat med forskare, akademiker, sakkunniga och nationella tjänstemän med ansvar för liknande system för att göra komparativa analyser och ta fram bästa praxis.

Rapporten berör också den kontinuerliga granskningen av registret. De viktigaste frågor som undersöks är innehållets kvalitet, striktare kontroll av reglernas efterlevnad, fortsatt ökning av antalet registreringar genom externa informations- och kommunikationsinsatser samt ytterligare förtydliganden och riktlinjer. Man diskuterar också sådant som ytterligare fördelar och incitament för registrerade organisationer, ”frivillig” och ”obligatorisk” registrering och möjligheten till exceptionella undantag för advokatbyråer och konsultföretag som hävdar ett behov av kundsekretess.

Med tanke på det ökade antalet registrerade organisationer efterlyser rapporten insatser som fokuserar på att förbättra kvaliteten på datainnehållet och öka medvetenheten om verktyget. Med de kommande EU-valen kommer det också att behövas information om systemet till ny personal och nya EU-parlamentariker. Man måste också fortsätta arbetet med att uppmuntra andra EU-organ, EU-kontor och EU-myndigheter att använda systemet.

Bakgrund

Den 31 oktober 2013 fanns det 5 952 registrerade organisationer i öppenhetsregistret. Hälften av dessa (49,93 %) var registrerade i kategori II (företagsegna lobbyister (”in-house lobbyister”) och bransch- och yrkesorganisationer) och omkring 26 % i kategori III (icke-statliga organisationer). En försiktig uppskattning visar att varje registrering motsvarar i genomsnitt fem personer, vilket innebär att 30 000 företrädare har förbundit sig att följa registrets strikta uppförandekod.

Tidsram

  • Den 23 juni 2011: Det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen om ett gemensamt öppenhetsregister undertecknades vid Europaparlamentets plenarsammanträde av Europaparlamentets vice talman Jerzy Buzek och EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič. Det var startskottet för öppenhetsregistret.

  • Den 1 juli 2011: Det gemensamma öppenhetsregistrets sekretariat inledde sitt arbete, med arbetsformer som var nya och innovativa för EU:s institutioner, i och med att personalen kom från två olika institutioner.

  • Mars 2012: Ett nytt elektroniskt system för ansökan om EP-ackreditering gjordes tillgängligt via registret. Det ersatte det tidigare, pappersbaserade ackrediteringsförfarandet och säkerställer att endast registrerade organisationer kan begära tillträde till Europaparlamentets byggnader.

  • Den 7 juni 2012: En observatör från rådets generalsekretariat började delta i sekretariatets veckomöten.

  • Den 8 juni–31 augusti 2012: Ett offentligt samråd om registrets verksamhet hölls för registrerade organisationer och andra. Sammanlagt deltog 253 personer och organisationer.

  • Den 23 juni 2012: Kommissionens tidigare register för intresseorganisationer (som inrättades 2008) stängdes efter en ettårig övergångsperiod. Öppenhetsregistret firade sitt ettårsjubileum med 5 150 registrerade organisationer.

  • November 2012: Öppenhetsregistrets första årsrapport.

  • Juli 2013: En översyn av öppenhetsregistret inleds, i enlighet med IIA, efter möten med europeiska paraplyorganisationer för berörda parter och benchmarking med andra tillsynsorgan vid ett OECD-forum.

Öppenhetsregistret:

http://europa.eu/transparency-register/

Årsrapport:

http://ec.europa.eu/transparencyregister/info/about-register/reportsAndPublications.do?locale=en

Kontaktpersoner:

Marilyn Carruthers (+32 2 299 94 51)

Antonio Gravili (+32 2 295 43 17)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website