Navigation path

Left navigation

Additional tools

1 biljon euro investeras i Europas framtid – EU:s budgetram 2014–2020

European Commission - IP/13/1096   19/11/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 19 november 2013

1 biljon euro investeras i Europas framtid – EU:s budgetram 2014–2020

I dag röstade Europaparlamentet för EU:s fleråriga budgetram för åren 2014–2020. Europaparlamentets samtycke banar väg för rådets slutliga godkännande under de kommande veckorna. Därmed sätts slutpunkten för två och ett halvt års intensiva förhandlingar som inleddes när kommissionen lade fram sitt förslag den 29 juni 2011.

– Detta är en stor dag för Europa, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Europaparlamentet har gett EU:s budget för 2014–2020 sin slutliga välsignelse och långa förhandlingar har nått sitt slut. Inom kort kan nu rådet försegla överenskommelsen. EU kommer att investera närmare 1 biljon euro i tillväxt och sysselsättning under 2014–2020. EU:s budget är blygsam jämfört med EU-ländernas statskassor. Ändå motsvarar budgeten för ett enda år en större summa — i dagens priser — än vad hela Marshallplanen en gång gjorde! Vår moderna, framtidsinriktade budget kan få stor påverkan på människors vardag. Den kommer att bidra till att stärka och stödja den pågående återhämtningen i hela EU. Den rymmer finansiering så att vi kan bygga oss ur krisen, ekonomiskt bistånd till dem som lever under fattigdomsgränsen eller söker jobb, investeringsmöjligheter för småföretag samt stöd till lokalsamhällen, jordbrukare, forskare och studerande. Detta är en budget som hjälper varje familj i hela Europa. EU bidrar till att lösa våra problem.

Titta på José Manuel Barrosos videomeddelande: http://bit.ly/I2nKPH

– Vi klarade det till slut! säger EU-kommissionär Janusz Lewandowski med ansvar för budget och ekonomisk planering. I och med dagens omröstning i Europaparlamentet kan vi ge förutsägbar finansiering till omkring 20 miljoner europeiska små och medelstora företag, miljontals fattiga i världen, omkring 100 000 städer och regioner samt tusentals laboratorier och universitet: EU har hållit vad det lovade! Under de kommande sju åren kommer EU-medel att investeras i ekonomisk tillväxt, forskning och utbildning, stöd för arbetslösa ungdomar och humanitärt bistånd. Jag kan inte tänka mig ett bättre budskap till EU:s invånare några månader före nästa val till Europaparlamentet: EU anstränger sig och EU fungerar!

Hur stor är budgeten och vad går den till?

Genom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 kan EU investera upp till 960 miljarder euro i åtaganden (1,00 % av EU:s BNI) och 908,4 miljarder euro i betalningar (0,95 % av EU:s BNI). Instrumenten för oförutsedda händelser (t.ex. reserven för katastrofbistånd, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, solidaritetsfonden och flexibilitetsmekanismen) och Europeiska utvecklingsfonden ligger utanför den fleråriga budgetramen. Om de sistnämnda utnyttjas fullt ut motsvarar de ytterligare 36,8 miljarder euro (eller 0,04 % av EU:s BNI). I budgetramen 2014–2020 fastställs utgiftsprioriteringar inriktade på hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i linje med EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Exempelvis ökas rubrik 1A (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) från 91,5 miljarder euro (= 9,2 % av budgetramen) till 125,6 miljarder euro (13,1 % av budgetramen)1, jämfört med nuvarande budgetram.

Tolv huvudpunkter

Den kommande budgeten är en modern budget för ett EU i det tjugoförsta århundradet. Nedan beskrivs tolv huvudpunkter som belyser ett antal viktiga nya lösningar och budgetens tydliga europeiska mervärde.

  • Arbetssökande kan räkna med stöd från EU:s framtida budget som ger ett betydande bidrag till sysselsättningen genom Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Minst 70 miljarder euro (dvs. cirka 10 miljarder euro per år) kommer att anslås inom ESF för detta ändamål, som ett komplement till nationella insatser. Det nya ungdomssysselsättningsinitiativet som är kopplat till ESF och har ett värde på minst 6 miljarder euro kommer att stödja genomförandet av ungdomsgarantin under 2014–2015. Den reformerade sammanhållningspolitiken kommer totalt att ställa upp till 366,8 miljarder euro2 till förfogande för investeringar i EU:s regioner, städer och den reala ekonomin. Den kommer att vara EU:s främsta investeringsinstrument för att uppnå Europa 2020-målen: att skapa tillväxt och arbetstillfällen, ta itu med klimatförändringarna och energiberoendet samt minska fattigdomen och den sociala utslagningen. Detta kommer att underlättas genom att Europeiska regionala utvecklingsfonden inriktas på centrala prioriteringar, t.ex. stöd till små och medelstora företag där målet är att fördubbla stödet från 70 till 140 miljarder euro under de sju år som budgetramen omfattar. Alla europeiska struktur- och investeringsfonder kommer att vara mer resultatinriktade och innehålla en ny resultatreserv som uppmuntrar bra projekt. Effektiviteten i sammanhållningspolitiken, landsbygdsutvecklingsfonden och fiskerifonden kommer också att kopplas till den ekonomisk styrningen för att uppmuntra medlemsstaterna att följa EU:s rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen.

  • Fler ungdomar än någonsin kan planera sin vistelse utomlands med stöd av EU:s nya program Erasmus+. Programmet, som syftar till att öka kompetens och anställbarhet, har en budget på nästan 15 miljarder euro3, vilket ligger mer än 40 % över dagens nivå i reala termer. Över 4 miljoner personer kommer att få stöd för studier, praktik, arbete och volontärarbete utomlands, däribland 2 miljoner högskolestuderande, 650 000 yrkesstudenter och lärlingar samt över 500 000 personer som åker på ungdomsutbyten eller arbetar som volontärer utomlands. Upp till 200 000 studenter som planerar att läsa ett helt masterprogram utomlands, vilket det sällan finns nationella bidrag eller lån för, kommer att kunna få stöd genom Europeiska investeringsfondens nya lånegarantisystem. Bidrag kommer också att ges till 600 partnerskap inom idrott, däribland europeiska icke-vinstdrivande evenemang. Två tredjedelar av budgeten ska användas för att ge enskilda personer utbildningsmöjligheter utomlands, i och utanför EU. Återstoden är till för att stödja partnerskap mellan utbildningsanstalter, ungdomsorganisationer, företag, lokala och regionala myndigheter och icke-statliga organisationer, samt reformer för att modernisera utbildningar och främja innovation, entreprenörskap och anställbarhet.

  • Europeisk kultur, film, tv, musik, litteratur och scenkonst, det europeiska kulturarvet och liknande områden kommer att få ökat stöd inom ramen för det nya EU-programmet Kreativa Europa. Med en budget på nästan 1,5 miljarder euro4 under de kommande sju åren (9 % över dagens nivå i reala termer) kommer programmet att ge ett lyft för de kulturella och kreativa sektorerna, som är en viktig källa till sysselsättning och tillväxt. Europeiska kulturhuvudstäder, Europeiska kulturarvsmärket, Europeiska kulturarvsdagarna och de fem europeiska priserna (EU:s kulturarvspris/Europa nostra-priset, EU:s pris för samtida arkitektur, EU:s litteraturpris, European Border Breakers Awards och Mediapriset) kommer också att få stöd genom Kreativa Europa.

  • EU-finansierad forskning och innovation kommer att göra mer för att förbättra EU-invånarnas livskvalitet och stärka EU:s globala konkurrenskraft. Det nya programmet för forskning och innovation Horisont 2020 har en budget på nästan 80 miljarder euro5 – cirka 30 % mer än inom den nuvarande ramen i reala termer. Horisont 2020 är tveklöst en central del i EU:s satsning på att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen i Europa. Forskare och företag i hela Europa kan räkna med ett kraftigt ökat och förenklat stöd från EU: Horisont 2020 kommer att ge en skjuts framåt för spetsforskningen i Europa, bl.a. genom det Europeiska forskningsrådet, och stärka det industriella ledarskapet inom innovation, bl.a. genom investeringar i viktig teknik, ökad tillgång till kapital och stöd för små och medelstora företag. Programmet kommer också att bidra till att bemöta stora samhällsutmaningar (t.ex. motverka klimatförändringarna, utveckla hållbara transporter och rörlighet, minska kostnaderna för förnybar energi, garantera säkra livsmedel, trygga livsmedelsförsörjningen och ta itu med de utmaningar som en åldrande befolkning innebär). Mycket viktigt är också att det kommer att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningen och marknaden genom att t.ex. hjälpa innovativa företag att omsätta sina tekniska genombrott i kommersiellt bärkraftiga produkter. Internationellt samarbete kommer att utgöra en viktig prioritering för Horisont 2020. Inom ramen för programmet kommer mer än 6 miljarder euro att anslås till Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna under 2014–20206 – 30 % över dagens nivå. EU kan på så sätt stödja mer än 65 000 forskare. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) kommer att få 2,7 miljarder euro under 2014–20207 för att stärka kopplingen mellan högre utbildning, forskning och näringsliv och för att stödja nystartade företag och specialiserad forskarutbildning.

  • Små och medelstora företag är ryggraden i Europas ekonomi – de utgör cirka 99 % av alla europeiska företag och tillhandahåller två av tre arbetstillfällena i den privata sektorn. Tack vare det nya Cosme-programmet kan de räkna med 2,3 miljarder euro8 i stöd för att främja sin konkurrenskraft och stimulera tillväxt och sysselsättning i Europa. Cosme är det första EU-program som är inriktat på små och medelstora företag. Det ska underlätta deras tillgång till marknader inom och utanför EU och förenkla tillgången till finansiering genom lånegarantier och riskkapital.

  • Tillväxten och sysselsättningen i Europa är helt beroende av investeringar i infrastruktur. Medborgarna och företagen hindras alltför ofta på grund av att de europeiska infrastrukturnäten för transport, energi och informations- och kommunikationsteknik är ofullständiga, ineffektiva eller helt enkelt obefintliga. Den nya fonden för ett sammanlänkat Europa innehåller 33,3 miljarder euro (26,3 miljarder för transporter9, 5,9 miljarder euro för energi, 1,1 miljarder euro för it)10 och kommer att vara det viktigaste instrumentet för strategiska investeringar i infrastruktur på europeisk nivå. Fonden kommer att bidra till byggandet av vägar, järnvägar, elnät och gasledningar samt till den digitala inre marknadens infrastruktur och tjänster genom att lämna det avgörande stöd som behövs för att slutföra de länkar som saknas i Europas infrastrukturnät och som annars inte hade blivit verklighet. Bättre sammanlänkningar kommer att öka affärsmöjligheterna och energitryggheten och underlätta arbete och resande. Detta gynnar både invånare och företag i alla EU-länder. På transportområdet kommer fonden för ett sammanlänkat Europa att bidra till att förverkliga den nya och sedan länge emotsedda transportinfrastrukturpolitiken. Nio stora korridorer kommer att utgöra grundstommen för transport inom EU:s inre marknad och revolutionera transportförbindelserna mellan öst och väst. På området energiinfrastruktur är fonden för ett sammanlänkat Europa avgörande för att uppnå energipolitikens viktigaste mål: billig energi för alla konsumenter, trygg energiförsörjning och hållbarhet. Tillsammans med de lösningar för snabbare tillståndsgivning och rättsliga incitament som infördes genom den nya förordningen om TEN-E-riktlinjerna kommer fonden för ett sammanlänkat Europa nu att radikalt förbättra investeringsklimatet för dessa projekt. Fonden för ett sammanlänkat Europa är också det första EU-program för investeringar i bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster som ska bidra till att förverkliga den digitala inre marknaden.

  • Knappa offentliga medel ökar behovet av att frigöra andra finansieringskällor och därigenom skapa en hävstångseffekt för EU:s budget jämfört med direkt bidragsfinansiering. Det är just detta som är syftet med finansiella instrument som lån, garantier, aktier och andra riskdelningsinstrument, som kan användas i större utsträckning i budgeten för 2014–2020. De kommer att genomföras i samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska investeringsfonden (EIF) och de nationella utvecklingsbankerna. Instrumenten syftar till att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden när det gäller t.ex. finansiering för små och medelstora företag, forsknings- och utvecklingsprojekt, energieffektivitet och viktig infrastruktur. Exempelvis kommer kommissionens nya initiativ för små och medelstora företag att stödja bankernas utlåning till små och medelstora företag i EU-länder som drabbats särskilt hårt av finanskrisen genom partiella lånegarantier och värdepapperiseringsinstrument. Ett annat innovativt instrument, initiativet om projektobligationer, är ett alternativ till bankfinansiering för viktiga infrastrukturprojekt som järnvägslinjer, motorvägar och energiöverföringsnät. Det öppnar upp dessa projekt för institutionella investerare, t.ex. pensionsfonder och försäkringsbolag, som är ute efter stabila och långsiktigt kassaflöden, och innebär att ett alternativ utvecklas till traditionella banklån som finansieringskälla. Finansiella instrument kommer att användas inom t.ex. Cosme (finansiering av små och medelstora företag), Horisont 2020 (forskning och innovation), Erasmus+ (för dess lånegarantisystem – se punkt 2) och fonden för ett sammanlänkat Europa (infrastruktur).

  • EU:s budget för 2014–2020 innebär ett stort steg framåt i EU:s omställning till en ren och konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Minst 20 % av den totala budgeten kommer att spenderas på projekt och policyer med klimatanknytning. Åtagandet om 20 % innebär en tredubbling av nuvarande andel på 6–8 %. Detta kan ge upp till 180 miljarder euro i klimatfinansiering på alla större utgiftsområden, inklusive strukturfonderna, forskning, jordbruk, havspolitik och fiske samt utveckling.

  • Genom den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bemöter EU på ett kraftfullt sätt dagens stora utmaningar, t.ex. livsmedelssäkerhet, klimatförändringar samt hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen i landsbygdsområden. Genom ett rättvisare och miljövänligare direktstöd lever politiken också bättre upp till medborgarnas förväntningar. Jordbrukarna kommer också att ha en starkare ställning inom livsmedelskedjan och den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att vara mer målinriktad, effektiv och öppen. Den främjar ett marknadsorienterat jordbruk (t.ex. utan de exportsubventioner som avskaffats stegvis under de senaste åren). Jordbruksprodukternas andel av EU:s export 2011 var hela 7 %, vilket motsvarar mer än 100 miljarder euro – mer än värdet av exporten av bilar eller läkemedel. Den gemensamma jordbrukspolitiken är därför en viktig drivkraft för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla. I 50 år har den gemensamma jordbrukspolitiken varit en helt igenom europeisk politik av stor strategisk betydelse. Eftersom den är en genuin gemenskapspolitik kommer idag mer än 70 % av jordbruksfinansieringen i Europa från EU och inte längre från nationella eller regionala medel. Den gemensamma jordbrukspolitikens andel av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 kommer att se ut så här: 312,7 miljarder euro eller 29 % för marknadsrelaterade utgifter och direktstöd (pelare 1), och 95,6 miljarder euro eller 9 % för landsbygdsutveckling (pelare 2).11 Fortfarande 1984 utgjorde den gemensamma jordbrukspolitiken totalt cirka 70 % av EU:s totala budget.

  • Finansieringsreglerna kommer att bli mycket enklare och därmed lättare att förstå för stödmottagarna, och ge mindre utrymme för felaktigheter. Sammanlagt cirka 120 förenklingsåtgärder håller på att införas. Några exempel: EU:s investeringar i sammanhållningspolitiken, landsbygdsutvecklingsfonden och fiskerifonden kommer att förenklas genom gemensamma regler för alla dessa europeiska struktur- och investeringsfonder samt genom enklare redovisningsregler, mer målinriktade rapporteringskrav och bredare användning av digital teknik (”e-sammanhållning”). I Cosme kommer en strategi ”helt utan byråkrati” att tillämpas och elektronisk inlämning och e-rapportering kommer att främjas. Horisont 2020 förenklas avsevärt genom införandet av en enda uppsättning regler för all finansiering av forskning och innovation som tidigare tillhandahölls via olika program.

  • Ett öppet och säkert EU är av avgörande betydelse för våra medborgare. Den framtida budgeten kommer att bidra till att verksamhet inom EU som främjar ekonomisk, kulturell och social tillväxt kan bedrivas i en stabil och säker miljö där lag och ordning råder. Den kommer att göra människor tryggare när de bor, reser, studerar eller gör affärer i andra EU-länder. Den framtida budgeten kommer att stödja civil- och straffrättsligt samarbete, underlätta för människor att utöva sina rättigheter som EU-medborgare och främja jämställdhet. Den kommer också att tillhandahålla finansiering för att ta itu med gränsöverskridande frågor, t.ex. asyl, migration, gränskontroller och viseringar samt kampen mot brottslighet och terrorism. EU:s förmåga att reagera snabbt och effektivt på migrations- eller säkerhetsrelaterade kriser kommer att stärkas genom en mekanism för nödsituationer. De belopp som anslås för medborgarskap, asyl, migration, hälsa, konsumenter och säkerhet under den s.k. rubrik 3 kommer att ökas med 26,5 % jämfört med föregående period.

  • Som en ansvarstagande internationell aktör kommer EU att fortsätta med sitt engagemang i resten av världen. Förbindelserna med våra närmaste grannar i öst och söder och med våra strategiskt viktiga partnerländer förblir en topprioritering. I takt med att det globala ömsesidiga beroendet ökar måste vår säkerhet och vårt välstånd främjas utanför EU:s gränser. Därför kommer det övergripande målet för yttre åtgärder inom den nya fleråriga budgetramen att vara att se till att EU förblir en inflytelserik och effektiv partner som främjar demokrati, fred, solidaritet, stabilitet, fattigdomsminskning och välstånd, både i EU:s närmaste grannskap och i hela världen. EU står fast vid sina åtaganden att uppnå millennieutvecklingsmålen. EU:s finansiering kommer att i än högre grad vara inriktad på att hjälpa de fattigaste i världen genom att stödet koncentreras till färre länder (t.ex. Afrika söder om Sahara) och färre sektorer (t.ex. hållbar och inkluderande tillväxt och god samhällsstyrning). EU kommer dessutom att fortsätta sina krisförebyggande insatser för att bevara freden och stärka den internationella säkerheten. Våra instrument för yttre bistånd kommer också att underlätta EU:s kontakter med tredjeländer i frågor av globalt intresse, t.ex. klimatförändring, miljöskydd, olaglig migration och regional instabilitet, och göra det möjligt för EU att snabbt och effektivt reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor runtom i världen.

Läs mer:

Läs MEMO/13/1004 som innehåller vanliga frågor, tabeller och diagram om den fleråriga budgetramen 2014–2020.

Besök webbplatsen om den fleråriga budgetramen 2014–2020 och om EU:s olika finansieringsprogram.

Lär dig mer om beloppen i de olika programmen i löpande priser och i 2011 års priser.

Lär dig mer om de nationella anslagen i den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken.

Läs MEMO/13/1006 som innehåller den fullständiga texten till ordförande Barrosos videomeddelande.

Läs MEMO/13/79 om den fleråriga budgetramen.

Kontaktpersoner:

Pia Ahrenkilde Hansen (+32 2 295 30 70)

Jens Mester (+32 2 296 39 73)

Patrizio Fiorilli (+32 2 295 81 32)

Wojtek Talko (+32 2 297 85 51)

1 :

2011 års priser. I detta pressmeddelande uttrycks de totala beloppen i den fleråriga budgetramen i 2011 års priser, medan beloppen för varje finansieringsprogram eller finansieringsinstrument uttrycks i löpande priser, efter justering för en årlig inflation på 2 %. Detta avspeglar också strategin i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. En översikt över motsvarande belopp finns här: http://bit.ly/HWyZbJ

2 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 325 miljarder euro.

3 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 13 miljarder euro.

4 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 1,3 miljarder euro

5 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 70 miljarder euro.

6 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 5,45 miljarder euro.

7 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 2,4 miljarder euro.

8 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 2 miljarder euro.

9 :

Den består av 15 miljarder euro från rubrik 1A och 11,3 miljarder euro som är avsatta för fonden för ett sammanlänkat Europa inom Sammanhållningsfonden under rubrik 1B (i löpande priser).

10 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 29 miljarder euro.

11 :

Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 277,85 miljarder euro (pelare 1) och 84,9 miljarder euro (pelare 2).


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website