Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen – Pressmeddelande

Kommissionen anmäler rådet till domstolen för brott mot EU-lagstiftningen om tjänsteföreskrifter

Bryssel den 11 januari 2012 – kommissionen har idag beslutat att anmäla rådet till domstolen för underlåtenhet att anta rådets förordning om den årliga justeringen av EU-anställdas löner och pensioner i enlighet med vad som förutses i tjänsteföreskrifterna.

Enligt tjänsteföreskrifterna, ska löner och pensioner korrigeras i enlighet med politiska beslut som fattats av medlemsländerna när det gäller lönerna för de egna, nationella tjänstemännen. När lönerna för nationella tjänstemän ökar eller minskar, ska samma ändring tillämpas på EU-anställda.

Denna gång har fem av de åtta medlemsstater som används i beräkningen ökat lönerna för sina nationella tjänstemän i nominella termer: Belgien (3,6%), Frankrike och Nederländerna (2%), Tyskland och Förenade kungariket (1,3%). Det genomfördes små löneminskningar i i Italien, Spanien och Luxemburg. I genomsnitt skulle detta innebära att nationella tjänstemän förlorade 1,8% av sin köpkraft i reala termer. Exakt samma förlust föreslås för EU:s tjänstemän, oavsett var de är stationerade.

Kommissionen har, helt i överensstämmelse med lagstiftningen, därför föreslagit för rådet att samma förlust ska tillämpas på EU:s tjänstemän. Kommissionens förslag uppmanar också till en minskning med -1,8% i reala termer, vilket för de anställda tjänstemännen i Bryssel, där inflationen är 3,6%, leder till en nominell justering på 1,7%.

Domstolen har flera gånger redan bekräftat (den senaste gången den 24 november 2010 i mål C-40/10) att rådet enligt tjänsteföreskrifterna inte har någon marginal för skönsmässiga bedömningar, utan måste tillämpa det anpassningsvärde som beräknats av kommissionen.

Den enda möjligheten att avvika från dessa regler är, vilket domstolen betonade, att utnyttja undantagsklausulen, som endast kan användas i särskilda undantagsfall, vilket enligt metoden skulle medföra att tjänstemännens löner inte skulle justeras tillräckligt snabbt. Kommissionen har på begäran av rådet vid två tillfällen undersökt huruvida undantagsklausulen, som avser en allvarlig och plötslig försämring av den ekonomiska och sociala situationen i Europeiska unionen, skulle kunna tillämpas. Kommissionen har dragit slutsatsen att förlusten i köpkraft för EU-anställda, vilket motsvarar en sänkning av köpkraften för nationella tjänstemän, verkar vara i linje med den nuvarande ekonomiska och sociala situationen. Alla ytterligare åtgärder utöver denna förlust skulle strida mot tjänsteföreskrifterna och domstolens rättspraxis.

I stället tog kommissionen hänsyn till behovet av åtstramning genom att föreslå nedskärningar i personalstyrkan i samtliga EU:s institutioner med 5%, samt betydande ändringar av tjänsteföreskrifterna, till exempel ökad veckoarbetstid från 37,5 till 40 timmar utan kompensation, höjd pensionsålder till 65 (67 under vissa omständigheter) och omstrukturering av karriärsystemen för sekreterare och assistenter. Alla dessa åtgärder kommer att ge besparingar på över 1 miljard euro under de kommande sju åren och 1 miljard euro per år på lång sikt om de antas.

Trots ovanstående överväganden fattade rådet ett formellt beslut att inte anta kommissionens förslag. Kommissionen anser att detta beslut strider mot tjänsteföreskrifterna och är därför skyldig att i egenskap av fördragens väktare protestera inför domstolen.

Vice-ordförande Maroš Šefčovič säger följande: Kommissionen beklagar att den åter, efter en liknande situation 2009, är skyldig att anmäla rådet till domstolen i den här frågan. Rådet och kommissionen erkänner båda behovet av minskade administrativa kostnader. Sådana besparingar måste dock ske i enlighet med lagen och om nödvändigt genom att ändra lagen, inte genom att bryta mot den.

Detta är vad kommissionen redan har arbetat med i åtta månader, vilket utmynnade i formella förslag till Europaparlamentet och rådet i december 2011. Förslagen kommer att leda till besparingar i de administrativa utgifterna på över 1 miljard euro fram till 2020, och 1 miljard euro per år på lång sikt, om de antas.”

Bakgrund

Den årliga justeringen beräknas varje år av Eurostat på grundval av statistiska uppgifter som medlemsstaterna lämnat om höjningar eller sänkningar av lönerna som de kommit överens om med sina nationella förvaltningar. År 2004 beslöt rådet att ett urval som består av åtta medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Spanien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg) ska användas. EU-tjänstemän delar därför vinst eller förlust med de nationella tjänstemännen i dessa länder.

2010 skedde en liten minskning av nettolönerna i EU:s institutioner, eftersom ökningarna i pensionsinbetalningarna (från 11,3% till 11,6%) och den särskilda avgiften (från 5,07% till 5,5%) uppvägde den minimala ökningen av bruttolönerna (0,1%).

Länk till IP/11/1532 samt förslagen till personalreform och MEMO/11/907. Frågor och svar om reformen.

Kontaktpersoner :

Antonio Gravili (+32 2 295 43 17)

Marilyn Carruthers (+32 2 299 94 51)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website