Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel/Nicosia den 6 september 2012

Expertgruppen larmar medlemsstaterna om åtgärder mot läskunnighetskrisen

Europeiska unionen måste se över sitt tillvägagångssätt när det gäller att höja läskunnighetsnivån. Detta säger en expertgrupp som inrättades av kommissionsledamot Androulla Vassiliou för att utreda frågan. En av fem 15-åringar samt nästan 75 miljoner vuxna saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, vilken gör det svårt för dem att få jobb och ökar risken för fattigdom och social utestängning. Expertgruppens ordförande, hennes kungliga höghet prinsessan Laurentien av Nederländerna, är sedan länge verksam på området och beskriver rapporten som ”en väckarklocka om den kris som berör varje land i Europa”. I den 80-sidiga rapporten ingår en rad rekommendationer, från råd till föräldrar om hur man gör nöjesläsning tillsammans med barnen till en god vana, till placering av bibliotek på okonventionella platser som köpcentrum och behovet att locka fler män till läraryrket så att de fungerar som förebilder för pojkar som läser mycket mindre än flickor. Det finns också rekommendationer för bestämda åldrar, där man efterlyser gratis förskoleverksamhet av hög kvalitet för alla, fler specialiserade lärare i läsning på låg- och mellanstadiet, ändrade attityder när det gäller dyslexi, med argumentet att nästan varje barn kan läsa om det får rätt stöd, och fler varierade möjligheter till läsning för vuxna, särskilt på arbetsplatsen.

- Vi lever i en paradox: medan läsning och skrivning är viktigare än någonsin i vår digitaliserade värld halkar vår läskunnighet efter. Vi måste omedelbart ändra på denna oroande situation. Investeringar för att förbättra läskunnigheten hos medborgare i alla åldrar är ekonomiskt fördelaktiga eftersom de leder till påtagliga vinster för de enskilda och för samhället, som på lång sikt blir till miljarder euro, säger Androulla Vassiliou, Europeiska kommissionens ledamot med ansvar för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdom.

- Läsning och skrivning är mycket mer än en metod eller en färdighet. Läskunnighet handlar om människors självaktning och förmåga att fungera och utvecklas i samhället som enskilda, som aktiva medborgare, anställda eller föräldrar. Vi behöver tydliga, samordnade nationella strategier och mycket större medvetenhet i hela Europa, inte bara i policy- och utbildningskretsar, utan också på sjukhus, arbetsplatser och särskilt i familjer. Det är dags för Europa att höja sin ambitionsnivå och se till att alla blir läskunniga, tillade prinsessan Laurentien.

Rapporten som offentliggjordes vid en konferens i Nicosia som hölls av EU:s cypriotiska ordförandeskap innehåller exempel på lyckade läskunnighetsprojekt i länder i Europa, samt fokuseringar på personer som besegrat analfabetismens tabu och förvandlat sina liv. Man strävar också efter att motbevisa vanliga felaktiga uppfattningar om läskunnighet (se bilaga 1).

EU:s utbildningsministrar har fastställt ett gemensamt mål för att minska andelen 15-åringar med dålig läskunnighet från de aktuella 20 % till 15 % senast 2020. I expertgruppens rapport betonas en betydande skillnad mellan könen, där flickor utgör cirka 13,3 % av elever med dålig läskunnighet, jämfört med 26,6 % för pojkar. Skillnaden mellan könen är minst i Nederländerna, Danmark och Belgien, och störts i Malta, Bulgarien och Litauen (2009 års statistiska uppgifter). I bilaga 2 finns utförliga uppgifter om den sammanlagda procentandelen personer med dålig läskunnighet i medlemsstaterna och i bilaga 3 finns en översikt över könsskillnaden.

Bakgrund: varför läskunnighet är ”en stor sak”

I rapporten betonas att god läsförmåga är avgörande för att människor ska få ett bättre liv och för att främja kunskap, innovation och tillväxt. Förändringar i arbetets natur samt i näringslivet och samhället mer allmänt innebär att läskunnighet idag är viktigare än någonsin och att Europa därför bör sträva efter 100% funktionell läskunnighet hos alla sina medborgare.

I rapporten anges att läskunnighet är en ”stor sak” av följande skäl:

  • Arbetsmarknaden kräver allt bättre läsfärdigheter (det uppskattas att år 2020 kommer 35 % av alla arbetstillfällen att kräva höga kvalifikationer, jämfört med 29 % idag).

  • Deltagande i samhället och i det medborgerliga livet är mer beroende av läskunnighet inom den digitala världen.

  • Befolkningen åldras och dess läs- och skrivfärdigheter, inbegripet de digitala läs- och skrivfärdigheterna, behöver uppdateras.

  • Fattigdom och dålig läskunnighet utgör en ond cirkel.

  • Större rörlighet och migration gör att läskunnighet blir alltmer flerspråkig och kombinerar många olika kulturella och språkliga bakgrunder.

Rapporten innehåller rekommendationer för varje åldersgrupp.

För små barn är det ytterst viktigt att medlemsstaterna genomför läskunnighetsprogram för familjer för att förbättra såväl barnens som föräldrarnas läs- och skrivfärdigheter. Sådana program är mycket kostnadseffektiva. Att investera i barmomsorg och förskoleverksamhet av hög kvalitet är en av de bästa investeringar som länderna kan göra i Europas framtida humankapital. Barn som har deltagit i förskoleverksamhet är mer läskunniga och har bättre resultat i skolan. Av studier framgår att om Europa skulle uppnå sitt riktmärkte för 2020 beträffande grundläggande läskunnighet, matematik och naturkunskap (85 % 15-åringar) skulle detta leda till en BNP-vinst med 21 biljoner euro under livstiden för barn födda 2010.

låg- och mellanstadiet måste man rekrytera fler lärare som är specialiserade inom läsundervisning, och elever med dåliga resultat bör få individuellt stöd så snart som behovet uppstår. Skolbibliotek bör ha läsmaterial som är attraktivt och utmanande för alla åldersgrupper, och användningen av IKT-verktyg och digitala läsning bör uppmuntras i skolan och hemmet.

Ungdomar behöver mer varierad läsning, från tecknade serier till obligatorisk skönlitteratur och e-böcker för att motivera alla läsare, särskilt pojkar. Man bör främja samarbete mellan skolor och företag för att läsinlärning ska får mer relevans för verkliga situationer. Problem med läskunnighet hos vuxna får inte längre vara tabubelagda. Icke-statliga organisationer, medier, arbetsgivare, organisationer i samhället och kända personligheter har alla en uppgift när det gäller att kommunicera i större skala om dålig läskunnighet hos vuxna och om möjliga lösningar.

Språkinlärning: I rapporten noteras att läskunnighet har tilltagande flerspråkighets- och migrantinslag på grund av den ökande rörligheten i Europa. År 2009 var 10 % av 15-åringarna i EU födda i ett annat land eller så var båda deras föräldrar födda i ett annat land, jämfört med 7 % år 2000. I somliga länder som Italien eller Spanien ökade procentandelen invandrarbarn fem gånger mellan år 2000 och 2010. Språkinlärning är därför allt viktigare, inte bara som kommunikationsverktyg utan som ett sätt att bygga upp ömsesidig förståelse. Medan dålig läskunnighet i sig själv inte är ett migrationsproblem (den stora merparten av barn och vuxna med dålig läskunnighet är födda i det land där de bor) anges det i rapporten att det behövs mer skräddarsytt stöd med ledning av insikt i individuella språk- och läskunnighetsbehov.

Vad händer nu?

EU-kommissionsledamot Androulla Vassiliou kommer att diskutera resultaten i rapporten med utbildningsministrarna vid deras informella möte på Cypern den 4-5 oktober. Diskussionerna kommer att ligga till grund för rådets slutsatser om läskunnighet där EU-länderna kommer att fastställa överenskomna prioriteringar både för sig själva och för kommissionen för att på ett mer effektivt sätt ta itu med läskunnighetsproblemen.

Mer information:

MEMO/12/646

Den fullständiga rapporten

Kommissionens nya webbplats om läskunnighet i Europa

Videosamtal om rapporten med Androulla Vassiliou och hennes kungliga höghet prinsessan Laurentien av Nederländerna

Europeiska kommissionen: Allmän och yrkesinriktad utbildning

Androulla Vassilious webbplats

Följ Androulla Vassiliou på Twitter @VassiliouEU

Kontaktpersoner:

Dennis Abbott +32 2 295 92 58; Twitter: @DennisAbbott

Dina Avraam +32 2 295 96 67

Bilaga 1 – Felaktiga uppfattningar om läskunnighet

I rapporten vill man motbevisa några utbredda felaktiga uppfattningar beträffande läskunnighetproblemens art, storlek och omfattning:

Felaktig uppfattning

Fakta

”Dålig läskunnighet finns väl bara i u-länder, knappast i Europa?"

En 15-årig europé av fem, och nästan en vuxen av fem saknar de läsfärdigheter som behövs för att fungera i ett modernt samhälle.

”Dålig läskunnighet är ett problem som invandrare för med sig, inte något som gäller människor födda och uppvuxna i Europa”

Den stora merparten barn och vuxna med dåliga läsfärdigheter är födda och uppvuxna i det land där de bor, och där landets undervisningsspråk är deras modersmål.

”Vissa människor kan bara inte lära sig att läsa och skriva”

Nästan var och en som kämpar med läsning och skrivning kan med rätt hjälp utveckla tillräckliga färdigheter. Endast personer med de största kognitiva svårigheterna är oförmögna att utveckla funktionell läskunnighet.

”Det är skolan som har ansvaret för att lära barn att läsa och skriva”.

Skolorna har en viktig uppgift men inte det enda ansvaret. Många olika aktörer påverkar läskunnighetens utveckling, från föräldrar och kamrater till hälsovård med flera. Efter den formella utbildningens slut har arbetsgivarna en väsentlig uppgift.

”Dyslexi är ett obotligt tillstånd så ingenting kan göras åt det".

Barnen förväntas allt oftare göra framsteg i läsning och skrivning i en standardiserad takt och via en enda metod. De som har det svårt med läsning diagnostiseras ofta som dyslektiker. Diagnosen borde vara ”läsare med svårigheter” och man borde inrikta sig på att lösa problemet. I princip kan varje barn lära sig att läsa och skriva.

”Det är för sent att göra någonting åt läskunnighetsproblemen när barnen gått ut mellanstadiet. Att förbättra färdigheterna för läsare med svårigheter tar för mycket tid, är för svårt och kostar för mycket för att vara mödan värt”.

Miljoner barn börjar på högstadiet och kan läsa, men inte tillräckligt bra för att få goda resultat i skolan. Med specialiserat stöd kan dessa ungdomar utveckla goda eller till och med utmärkta läsfärdigheter. Program för att förbättra färdigheter för läsare med svårigheter uppnår goda resultat och är mycket lönsamma. Investeringen betalar sig själv dussintals och kanske till och med hundratals gånger under en individs liv.

”Föräldrar har inget inflytande på barnens läskunnighetsutveckling efter de första åren”.

Föräldrarnas attityder och läsvanor har mycket stort inflytande på barnens läskunnighetsutveckling under hela högstadiet och gymnasiet. Insatser för att förbättra föräldrarnas förmåga att stötta barnen har stor betydelse för barnens läskunnighet.

Bilaga 2 – Procentandel elever med dåliga resultat i läsning (Pisa-undersökningen)

Programmet för internationell bedömning av elever 2000-2009

2000

2003

2006

2009

Förändring 2006-2009

(i procentenheter)

Belgien

19,0

17,9

19,4

17,7

-1,7

Bulgarien

40,3

 :

51,1

41,0

-10,1

Tjeckien

17,5

19,4

24,8

23,1

-1,7

Danmark

17,9

16,5

16,0

15,2

-0,8

Tyskland

22,6

22,3

20,0

18,5

-1,5

Estland

 :

13,6

13,3

-0,3

Irland

11,0

11,0

12,1

17,2

+5,1

Grekland

24,4

25,2

27,7

21,3

-6,4

Spanien

16,3

21,1

25,7

19,6

-6,1

Frankrike

15,2

17,5

21,7

19,8

-1,9

Italien

18,9

23,9

26,4

21,0

-5,4 

Lettland

30,1

18,0

21,2

17,6

-3,6

Litauen

 :

25,7

24,3

-1,4

Luxemburg

(35,1)

22,7

22,9

26,0

+3,1

Ungern

22,7

20,5

20,6

17,6

-3,0

Nederländerna

(9,5)

11,5

15,1

14,3

-0,8

Österrike

19,3

20,7

21,5

27,5

 +6,0

Polen

23,2

16,8

16,2

15,0

-1,2

Portugal

26,3

22,0

24,9

17,6

-7,3

Rumänien

41,3

:

53,5

40,4

-13,1

Slovenien

:

:

16,5

21,2

+4,7

Slovakien

:

24,9

27,8

22,3

-5,5

Finland

7,0

5,7

4,8

8,1

+3,3

Sverige

12,6

13,3

15,3

17,4

+2,1

Förenade kungariket

(12,8)

 :

19,0

18,4

-0,6

EU (18 länder)

21,3

 

24,1

20,0

 -4,1

EU (25 länder)

 

 

23,1

19,6

 -3.5

UK, NL, LU: 2000 års resultat är inte jämförbara med senare år.

Bilaga 3 – Skillnad mellan könen när det gäller läsning


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website