Vilka länder kommer att nominera europeiska kulturhuvudstäder efter 2019?

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 20 juli 2012

Vilka länder kommer att nominera europeiska kulturhuvudstäder efter 2019?

EU-kommissionen lägger i dag fram ett förslag om att fortsätta med initiativet Europeisk kulturhuvudstad. Det nuvarande projektet löper fram till 2019 och i det nya förslaget, som löper fram till 2033, anges i vilken turordning länderna får nominera städer som ska få titeln. Utöver de två medlemsstater som delar på titeln varje år föreslås även att EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer ska kunna nominera en europeisk kulturhuvudstad vart tredje år. Europaparlamentet och rådet kommer att diskutera förslaget och ska före slutet av 2013 fatta ett beslut om hur det ska fungera i framtiden.

– Europeisk kulturhuvudstad är ett av de mest synliga och framgångsrika initiativ som EU inlett. Initiativet lyfter fram EU:s fantastiska kulturella rikedom och mångfald, samtidigt som det fungerat som en katalysator för städers omvandling, vilket både gagnar lokalbefolkningen och besökare. Kampen i medlemsstaterna om att få vara kulturhuvudstad är tuffare än någonsin, vilket är ett bevis på titelns varaktiga värde och dragningskraft, säger kulturkommissionären Androulla Vassiliou.

I kommissionens förslag bibehålls huvuddragen och strukturen i det nuvarande projektet, i synnerhet ska rätten att nominera en kulturhuvudstad fortsätta att rotera mellan EU-länderna (se bilagan). Urvalskriterierna ändras så att de potentiella kulturhuvudstäderna får mer utförlig vägledning, vilket också stärker det övergripande förfarandet för urval och övervakning av de berörda städerna. Större tonvikt läggs på initiativets förmåga att stimulera långsiktig tillväxt och stadsutveckling, på evenemangets europeiska dimension och på kvaliteten på de kulturella och konstnärliga händelserna under året.

Bakgrund

Det nuvarande europeiska kulturhuvudstadsprojektet upphör 2019 (enligt beslut 1622/2006/EG). Eftersom tävlingen om titeln inleds sex år i förväg så bör beslutet om den nya perioden antas av parlamentet och rådet under 2013 för att ge städerna tillräckligt med tid för förberedelser.

Kommissionens förslag bygger på flera utvärderingar av det nuvarande projektet och ett offentligt samråd under oktober 2010–januari 2011, följt av ett offentligt möte i Bryssel i mars 2011. Resultatet visar tydligt att initiativet Europeisk kulturhuvudstad medför många fördelar för städer och regioner. Även om det fortfarande i första hand är ett kulturevenemang skapar det betydande sociala och ekonomiska vinster, särskilt när evenemanget är en del av en långsiktig utvecklingsstrategi för kulturen.

Sedan initiativet startade 1985 har 46 städer varit europeiska kulturhuvudstäder. De europeiska kulturhuvudstäderna för 2012 är Guimarães (Portugal) och Maribor (Slovenien).

Ytterligare information

Europeiska kulturhuvudstäder:

http://ec.europa.eu/culture/news/201207201-capitals-beyond-2019_en.htm

EU-kommissionen: Utbildning

Androulla Vassilious webbplats

Följ Androulla Vassiliou på Twitter @VassiliouEU

BILAGA

Kommande europeiska kulturhuvudstäder (2013–2019)

2013: Marseille (Frankrike) och Košice (Slovakien)

2014: Umeå (Sverige) och Riga (Lettland)

2015: Mons (Belgien) och Plzeň (Tjeckien)

2016: Donostia-San Sebastian (Spanien) och Wroclaw (Polen) (Se också IP/11/800 och IP/11/766)

2017: De två nominerade städerna i Danmark är Århus och Sønderborg.

De två nominerade städerna på Cypern är Nicosia och Pafos.

2018: Nederländerna och Malta

2019: Italien och Bulgarien

Föreslagen turordning på länder som ska nominera en europeisk kulturhuvudstad (2020–2033)