Barn med behov av särskilt stöd i undervisningen och vuxna med funktionsnedsättning missgynnas av skolan, enligt rapport

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 10 juli 2012

Barn med behov av särskilt stöd i undervisningen och vuxna med funktionsnedsättning missgynnas av skolan, enligt rapport

Trots att EU-länderna åtagit sig att främja inkluderande utbildning missgynnas fortfarande barn med behov av särskilt stöd i undervisningen och vuxna med funktionsnedsättning, enligt en rapport som EU-kommissionen lägger fram i dag. Många placeras i segregerade institutioner, medan de som går i vanlig skola ofta får otillräckligt stöd. I rapporten uppmanas EU-länderna att satsa mer på att utveckla inkluderande utbildningssystem och undanröja hindren för utsatta grupper för att delta och lyckas i skolan och arbetslivet.

– Vi måste öka våra satsningar på välfinansierad, inkluderande utbildning, om vi vill förbättra livet för barn med behov av särskilt stöd i undervisningen och vuxna med funktionsnedsättning. Det är dags att infria löftena. Inkluderande utbildning är inte en lyx utan en grundläggande nödvändighet. Vi måste sätta de sårbaraste i centrum för våra satsningar på ett bättre liv för alla, säger Androulla Vassiliou, ledamot av kommissionen med ansvar för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdomsfrågor.

Omkring 45 miljoner av invånarna i EU i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning, medan 15 miljoner barn har behov av särskilt stöd i undervisningen. Rapporten visar att ibland har de små möjligheter till undervisning och arbetsliv, eller inga alls. Barn med behov av särskilt stöd i undervisningen lämnar ofta skolan helt eller delvis utan kvalifikationer och går sedan över till specialutbildning som i vissa fall snarare stjälper än hjälper deras möjligheter att få jobb. Personer med funktionsnedsättning och personer med behov av särskilt stöd i undervisningen löper mycket större risk att vara arbetslösa eller ekonomiskt inaktiva, och även de som är förhållandevis framgångsrika i arbetslivet tjänar ofta mindre än sina kolleger utan funktionsnedsättning, säger rapporten.

I alla EU-länder är barn (särskilt pojkar) från utsatta grupper, romer, etniska minoriteter och socioekonomiskt missgynnade miljöer överrepresenterade i specialskolorna. I rapporten ställs frågan om systemen för specialundervisning ökar isoleringen för elever som redan är socialt marginaliserade och därmed minskar snarare än stärker deras möjligheter. Forskningen tyder på att de barnen skulle kunna gå i vanliga skolor om man satsade mer på att utveckla deras språkfärdigheter och visade större lyhördhet för kulturskillnader.

Rapporten visar också på stora skillnader mellan länderna i EU i hur barn med behov av särskilt stöd i undervisningen identifieras och i vilken omfattning de placeras i vanliga skolor eller specialskolor. Exempelvis går i den flamländska delen av Belgien 5,2 % av eleverna med behov av särskilt stöd i segregerade specialskolor, medan andelen i Italien bara är 0,01 %. Enligt rapporten bör mer göras för att stämma av definitionerna mot varandra och förbättra insamlingen av statistik, så att länderna kan jämföra sina metoder bättre och lära av varandra.

Bakgrund

Rapporten Education and Disability/Special Needs - policies and practices in education, training and employment for students with disabilities and special educational needs in the EU sammanställdes för kommissionens räkning av Nesse, det oberoende nätverket av samhällsvetenskapliga experter inom utbildning.

Andra viktiga resultat i rapporten

• Inlärare med allvarliga funktionsnedsättningar kan visserligen vara svåra att inkludera i traditionella lärmiljöer eller göra bättre ifrån sig i en separat miljö, men det finns alltmer som tyder på att ett stort antal inlärare med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd kan integreras i den vanliga undervisningen, och att inkluderande undervisning av hög kvalitet är bra utbildning för alla inlärare.

• Det är mycket viktigt att gå mot mer inkluderande utbildningssystem, men lärarnas grundutbildning och fortbildning har inte alltid varit inriktad mot inkludering.

• Förutom vanliga lärare spelar stödlärare och klassrumsassistenter en viktig roll för att få inkluderingen att fungera väl i praktiken.

• I några EU-länder är läroplanerna standardiserade och rigida, vilket försvårar inkluderingen av barn med funktionsnedsättning. Att låta barn gå två år i varje klass motverkar också principerna för inkludering.

• Det är mindre sannolikt att personer med funktionsnedsättning går vidare till högre utbildning än att personer utan funktionsnedsättning gör det.

• Personer med funktionsnedsättning som tar högskoleexamen missgynnas trots det på arbetsmarknaden, men det är mycket mer sannolikt att de har arbete än mindre kvalificerade personer med funktionsnedsättning.

• Det finns ingen europeisk jämförbar statistik över antalet funktionsnedsatta högskolestuderande eller om funktionsnedsättning och studieresultat för dem som läser vid en högskola.

• Det saknas aktuella, tillförlitliga uppgifter om antalet personer med funktionsnedsättning med arbete i de olika EU-länderna.

• Stöd till personer med funktionsnedsättning motverkar risken för fattigdom och social utestängning, men kommer antagligen att minskas på grund av budgetåtstramningarna i Europa just nu.

• Flexicurity kan hjälpa till att låta personer med funktionsnedsättning arbeta deltid utan att helt förlora sina bidrag.

• Det råder stor samsyn på funktionsnedsättning och sysselsättningspolitik i Europa, och de flesta länderna har liknande stödformer. Programmen för sysselsättningsstöd och arbetslivsinriktad rehabilitering är dock i varierande grad verkningsfulla för att få ut personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, eller hjälpa dem att ha kvar anställningen om de får sin funktionsnedsättning när de arbetar.

Det finns redan nu EU-initiativ för att stärka specialundervisningen:

• EU:s strategiska ram för det europeiska utbildningssamarbetet (Utbildning 2020) uppmuntrar EU-länderna att inkludera alla inlärare, även dem med särskilda behov. Rådets slutsatser från maj 2010 om utbildningens sociala dimension stärkte det budskapet.

• Kommissionen kommer mot slutet av 2012 att lägga fram ett arbetsdokument om jämlikhet inom utbildningen, med bl.a. ett kapitel om inkluderande utbildning med exempel på framgångsrika insatser och bra lösningar.

• Kommissionen ger ekonomiskt stöd till Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Byråns verksamhet ökar kunskaperna om inkluderande utbildning, främjar samarbete mellan länder och stärker kunskapsutbytet på området.

Mer information

Hela rapporten

Europeiska kommissionen: Utbildning

Androulla Vassilious webbplats

Följ Androulla Vassiliou på twitter @VassiliouEU

Antal elever i obligatorisk skolgång, andel i segregerade specialskolor och specialklasser

* Uppgifter för England avser endast elever med intyg om behov av specialutbildning.

Källa: Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd, 2010

Elever med behov av specialutbildning som andel (%) av det totala antalet elever

Källa: Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd, Landsuppgifter 2010.

Anm.: Uppgifterna för Bulgarien och Italien är hämtade från Landsuppgifter 2008, Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd, eftersom de inte ingick i statistiken för 2010.

Elever i specialskolor och specialklasser som andel (%) av totala antalet elever

Källa: Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd, Landsuppgifter 2010.

Anm.: Uppgifterna för Bulgarien och Italien är hämtade ur Landsuppgifter 2008, Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd, eftersom de inte ingick i statistiken för 2010.