Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 18 juni 2012

Den digitala agendan: Den årliga resultattavlan bekräftar behovet av strukturella ekonomiska reformer i hela Europa och behovet av arbetskraft inom IKT-sektorn; tydlig trend mot mobila tjänster och mobil teknik

Den digitala efterfrågan från Europas invånare, företag och innovatörer räcker för att skapa hållbar ekonomisk tillväxt i Europa. Bristen på snabba internetuppkopplingar, online-innehåll, forskning och relevanta färdigheter undergräver emellertid denna potential. Större datakonsumtion och en övergång till mobil teknik (t.ex. smarta mobiltelefoner) och mobila tjänster (t.ex. internet via 3G, strömmande musik och webbpost) är de viktigaste trenderna inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT-sektorn sysselsätter idag 8 miljoner människor och står för 6 % av EU:s BNP.

Europeiska kommissionens vice ordförande Neelie Kroes: ”Folk i Europa hungrar efter digital teknik och fler digitala valmöjligheter, men regeringarna och industrin hinner inte med. Vi är fortfarande fast i tänkesätt och affärsmodeller från 1900-talet, och detta skadar Europas ekonomi. Det är mycket synd. Vi skjuter oss själva i foten genom att inte investera tillräckligt. Europa kommer att bli överkört av sina globala konkurrenter om vi fortsätter att vara passiva.”

Europeiska kommissionens resultattavla för den digitala agendan visar bland annat följande:

Tecken på positiv utveckling:

  • Bredband finns i nästan hela Europa. 95 % av människorna i Europa har tillgång till en fast bredbandsanslutning.

  • Konsumenter och företag är snabba med att gå över till mobila lösningar. Användningen av mobilt internet ökade med 62 %, och det finns nu 217 miljoner mobila bredbandsabonnemang.

  • 15 miljoner européer blev uppkopplade för första gången under 2011. Idag är 68 % av européerna regelbundet online, och 170 miljoner använder sociala nätverk. För första gången har en majoritet av ekonomiskt missgynnade européer använt internet, men en av fyra européer har fortfarande aldrig använt internet.

  • Grekland, Portugal och Irland har börjat använda e-förvaltning för att upprätthålla offentliga tjänster av hög kvalitet. När det gäller tillhandahållande och användning av e-förvaltning har de största ökningarna skett i Tjeckien och i resurssvaga ekonomier. Detta understryker e-förvaltningens värdefulla roll för framgångsrika strukturreformer.

Problemområden

Hälften av Europas arbetskraft har inte IKT-kunskaper som kan hjälpa dem att byta eller hitta ett nytt jobb. 43 % av EU:s befolkning har medelgoda eller goda internetkunskaper och kan t.ex. använda internet för att ringa ett telefonsamtal eller skapa en webbsida. Samtidigt tror nästan hälften av den arbetsföra delen av befolkningen att deras dator- och internetkunskaper inte är tillräckliga för arbetsmarknadens krav. Nästan 25 % har inga IKT-kunskaper. Dessa problem gör det svårt att hitta lämpliga kandidater till lediga IKT-jobb. 2015 kommer det att finnas 700 000 lediga IKT-jobb.

Näthandel är fortfarande en nationell verksamhet. 58 % av EU:s internetanvändare handlar på nätet, men bara en av tio har handlat på en webbplats som är baserad i ett annat EU-land. Språkliga hinder och byråkrati (t.ex. vägran att leverera och upphovsrättsliga komplikationer) är de största problemen.

Små och medelstora företags e-handel har stagnerat. De flesta små och medelstora företag varken köper eller säljer på nätet, vilket begränsar deras export- och inkomstpotential.

Forskningsinvesteringarna minskar jämfört med våra konkurrenter. Offentlig forskning har skyddats från åtstramningsåtgärder, men utgifterna är mycket lägre än den årliga tillväxt på 6 % som behövs för att man ska kunna fördubbla de offentliga investeringarna fram till 2020. Kommersiella forskningsinvesteringar har minskat. FoU-intensiteten i EU:s IKT-sektor är nu mindre än hälften av FoU-intensiteten i USA:s IKT-sektor.

Telekomföretag fortsätter att ta ut alltför höga roamingavgifter av konsumenterna. Under 2011–2012 har fler företag övergett överprisstrategin genom att erbjuda kombinationslösningar eller roamingavgifter som återspeglar nationella avgifter. Konsumenterna betalar emellertid fortfarande i genomsnitt tre och en halv gånger så mycket för roamingsamtal som för nationella samtal.

Av de 101 åtgärderna på den digitala agendan (IP/10/581MEMO/10/199 och MEMO/10/200) har 34 genomförts. 52 är på god väg att genomföras och 15 är försenade eller riskerar att bli försenade. Den digitala resultattavlan analyserar också situationen på EU:s telekommunikationsmarknad och Europas digitala konkurrenskraft (se MEMO/12/446).

Bakgrund

Europeiska kommissionen ansvarar för att skapa ett reglerings- och affärsklimat som främjar konkurrens och investeringar på Europas digitala teknikmarknader.

2012 års resultattavla för den digitala agendan utvärderar framstegen på EU-nivå och på nationell nivå när det gäller att åstadkomma detta klimat. Utvärderingen ger en lägesrapport avseende den digitala agendans 78 åtgärder för kommissionen och 23 åtgärder för medlemsstaterna.

Viktiga lagstiftningsförslag har presenterats 2011–2012 i syfte att uppnå detta mål, bl.a. följande:

  • En ny roamingförordning för att utvidga pristaken till att även omfatta data och för att införa ny konkurrens.

  • EU-ministrarna har nått en preliminär överenskommelse (se IP/12/583) om Fonden för ett sammanlänkat Europa, med över 7 miljarder euro i EU-stöd för att öka de privata investeringarna i nästa generations bredband och för att utveckla viktiga onlinetjänster såsom e-upphandling, e-hälsa, e-juridik och Europeana.

  • I Horisont 2020, EU:s nästa program för forsknings- och innovationsfinansiering, föreslår kommissionen en investering på 80 miljarder euro. IKT-sektorn kommer att vara den största stödmottagaren.

  • En förordning för harmonisering av elektroniska signaturer och andra betrodda tjänster som är avgörande för att man ska kunna utnyttja e-upphandlingens besparingspotential och uppnå ömsesidigt erkännande av elektronisk identifiering mellan EU:s medlemsländer.

  • En handlingsplan för e-handel för att underlätta gränsöverskridande tillgång till produkter och innehåll online och för att på sikt lösa de problem som hänger samman med betalning, leverans, konsumentskydd och konsumentinformation (se IP/12/10). 

Medlemsstaterna har också uppmanats av kommissionens ordförande José Manuel Barroso att utse en ”digital förkämpe” (Digital Champion) som brobyggare och ansikte utåt för att främja internetanvändningen. Samtidigt har Neelie Kroes uppmanat industrin, lärare och andra grupper att bilda en bred koalition för IKT-jobb, inklusive bättre möjligheter till IT-utbildning (SPEECH/12/282). 

EU:s strategier för datormoln och internetsäkerhet kommer att presenteras 2012.

Läs mer:

Resultattavla för den digitala agendan

Resultattavla – landsprofiler: Bredband, internetanvändning, e-förvaltning, trender inom telekomreglering samt forskningstrender för varje EU-land.

Digitala Agendan – webbplats

Neelie Kroes webbplats

Följ Neelie Kroes på Twitter

Kontaktpersoner:

Ryan Heath (+32 2 296 17 16), Twitter: @ECspokesRyan

Linda Cain (+32 2 299 90 19)

Bilaga


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website