Navigation path

Left navigation

Additional tools

EU stärker stödet till reformkrafterna i sitt södra och östra grannskap

European Commission - IP/12/474   15/05/2012

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

EU stärker stödet till reformkrafterna i sitt södra och östra grannskap

Bryssel den 15 maj 2012 – I maj 2011, samtidigt som dramatiska förändringar pågick i våra södra grannländer, genomförde Europeiska unionen en omfattande översyn av den europeiska grannskapspolitiken. Enligt principen att ”mer ger mer” beslutade man att reformförespråkare i EU:s södra och östra grannländer skulle beviljas ett större och bredare stöd från EU.

Dagens rapport- och policypaket om den europeiska grannskapspolitiken presenteras av Catherine Ashton, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och vice ordförande för EU-kommissionen, samt Štefan Füle, kommissionär med ansvar för utvidgning och grannskapspolitik. Paketet innehåller en bedömning av hur den nya metoden har tillämpats under det första året, samtidigt som det föreslås en färdplan för att ge ytterligare kraft åt genomförandet av det östliga partnerskapet.

Under de senaste tolv månaderna har EU reagerat med beslutsamhet på den snabbt föränderliga situationen i närområdet. I det gemensamma meddelandet utvärderas resultaten av den nya strategin:

  • EU har omorienterat programmen för ekonomiskt stöd och ställt ytterligare 1 miljard euro till förfogande för perioden 2011–2013. Dessa medel ska kanaliseras genom nya innovativa program, nämligen programmet Spring för det södra grannskapet och Eapic för det östra grannskapet. Man har även höjt Europeiska investeringsbankens lånetak med 1,15 miljarder euro och föreslagit att utvidga mandatet för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling till att omfatta EU:s södra grannländer, vilket också omsatts i praktiken.

  • Enligt principen ”mer ger mer” som ska belöna reformer har EU gett stöd till de partnerländer som inlett politiska reformer. I Tunisien har EU fördubblat sitt ekonomiska stöd från 80 miljoner euro till 160 miljoner euro 2011. EU har också snabbt begränsat förbindelserna med länder som grovt kränker de mänskliga rättigheterna och infört omfattande sanktioner mot dessa regimer, för att i stället kanalisera sitt stöd till det civila samhället och den drabbade befolkningen.

  • Återupptagandet av de formella 5+2-samtalen om en lösning av konflikten i Transnistrien i Republiken Moldavien har åtföljts av ett ökat samarbete med regeringen i Moldavien, kraftfulla, EU-initierade åtgärder för att öka förtroendet mellan parterna samt en stegvis översyn av EU:s sanktioner mot Transnistrien.

  • I september lanserades vidare en finansieringsmekanism för det civila samhället, som är tillgänglig för alla länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Dess första budget (för 2011) uppgick till 26 miljoner euro och ytterligare belopp i samma storleksordning planeras för 2012 och 2013.

Förra året beslutade EU att ge sin grannskapspolitik en nystart, för att anpassa den till de omvälvande förändringar som pågick omkring oss, säger EU:s höga representant Catherine Ashton med anledning av den nu slutförda bedömningen.

Syftet med översynen var att stärka stödet till de partnerländer som gjorde störst framsteg med demokratiska och ekonomiska reformer, och vi ser nu de första resultaten. Vissa länder har gjort stora framsteg. I andra måste vi öka ansträngningarna för att uppmuntra politiska ledare att ta de tuffa beslut som behövs för att gå vidare med reformprocessen. Jag har alltid sagt att vi i framtiden kommer att dömas efter våra framgångar i förbindelserna med våra närmaste grannar, och det är min uppfattning att vi nu är på rätt väg. Vi kommer att fortsätta arbeta med våra partner för att ytterligare befästa grundläggande värden och påskynda de ekonomiska reformer som behövs för att åstadkomma vad vi brukar kalla en djupgående demokrati.

– Även om vi inte får nöja oss med dessa framsteg, och även om vi naturligtvis alltid måste följa upp att våra åtgärder fungerar som avsett, menar jag att vi nu har byggt en strategi som vilar på solid grund, och jag är övertygad om att många av de initiativ som vi utvecklat redan börjar ge resultat, tillägger EU-kommissionären Štefan Füle.

Avsevärda framsteg har gjorts i fråga om politisk associering med partnerländerna. Förhandlingar om associeringsavtal pågår med Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Det har också gjorts framsteg när det gäller ekonomisk integration, genom s.k. djupgående och omfattande frihandelsavtal inom ramen för associeringsavtalen. För detta ändamål har förhandlingar inletts med Moldavien och Georgien, och kommer inom kort att påbörjas också med Armenien. Enligt planerna kommer liknande förhandlingar med Jordanien, Marocko och Tunisien att inledas före årsskiftet.

Förhandlingarna om ett associeringsavtal (inklusive ett djupgående och omfattande frihandelsavtal) med Ukraina har visserligen fullbordats, och avtalet paraferades i mars. Men den fortsatta oron för den interna politiska situationen i Ukraina har skapat tvivel på möjligheterna till ett snabbt undertecknande och en ratificering av detta avtal, såvida inte orsakerna till oron åtgärdas.

Betydande framsteg har också gjorts på området rörlighet. Man har vidtagit åtgärder i riktning mot en liberalisering av viseringsbestämmelserna med några av de östliga partnerländerna, nämligen Moldavien, Ukraina och Georgien. Ett partnerskap för rörlighet har nyligen ingåtts med Armenien, och förhandlingar om ett sådant partnerskap med Azerbajdzjan kan komma att inledas inom kort. Ett särskilt erbjudande på detta område har också riktats till Vitryssland. När det gäller de södra grannländerna har dialoger om migration, rörlighet och säkerhet inletts med Marocko och Tunisien, vilket bör öppna vägen mot partnerskap för rörlighet även med dessa länder. I meddelandet föreslås det också att en dialog inleds med Jordanien.

Efter en begäran från Europeiska rådet i mars 2012 föreslås i det gemensamma arbetsdokumentet Partnership for Democracy and Shared Prosperity en färdplan för genomförandet av EU:s politik i förhållande till dess partner i södra Medelhavsområdet, med angivelse av mål, instrument och åtgärder.

Enligt överenskommelsen vid toppmötet för det östliga partnerskapet i Warszawa 2011 föreslås det också en färdplan inför det östliga partnerskapets kommande toppmöte hösten 2013. Detta tas upp i ett separat gemensamt meddelande, som också för första gången beskriver hela skalan av bilaterala och multilaterala åtgärder inom ramen för det östliga partnerskapet. I färdplanen bekräftas EU:s och de östeuropeiska partnerländernas gemensamma åtagande att arbeta för demokratiska reformer och ekonomisk omdaning, och den innehåller också ett ambitiöst arbetsprogram inför nästa års toppmöte i Vilnius. Färdplanen förväntas skapa en ökad dynamik i riktning mot målen för det östliga partnerskapet, nämligen att påskynda partnerländernas politiska associering och fördjupa deras ekonomiska integration med EU, att arbeta för en förbättrad, väl hanterad rörlighet för medborgarna under säkra förhållanden samt att främja samarbete inom en rad olika sektorer.

– Det östra partnerskapet handlar om att tackla problemet med en ofullbordad omvandlingsprocess, säger Catherine Ashton. – Jag är övertygad om att den nya färdplanen kommer att hjälpa partnerländerna att påskynda sitt arbete i riktning mot demokrati och marknadsekonomi genom att förse dem med ett viktigt redskap för att följa och övervaka reformprocessen. Ju mer partnerländerna lyckas nå konkreta resultat i sitt reformarbete, desto mer benäget kommer EU att vara att stödja dem. Det är också av yttersta vikt att parterna gör nya ansträngningar för att lösa de konflikter som präglat regionen under alltför många år. EU står redo att stärka sitt stöd till dem som är redo att fatta de modiga beslut som krävs för att vända blad och blicka framåt.

– Jag är mycket nöjd att se hur detta viktiga policyverktyg har kunnat utformas i nära samråd mellan EU:s medlemsstater, våra partnerländer i Östeuropa och det civila samhället, tillägger kommissionär Štefan Füle. – I färdplanen redovisas målen för det östliga partnerskapet klart och tydligt för alla aktörer, liksom vilka politiska åtgärder som varje partner är ansvarig för, hur EU kommer att stödja arbetet för att uppnå målen samt en fingervisning om vad som kan uppnås vid nästa toppmöte för det östliga partnerskapet hösten 2013.

Följande dokument är nu tillgängliga:

  • Det gemensamma meddelandet Att göra den nya europeiska grannskapspolitiken till en framgång.

  • Det gemensamma meddelandet Det östliga partnerskapet – en färdplan inför toppmötet hösten 2013.

  • Två gemensamma arbetsdokument med detaljerade uppgifter om bilaterala och multilaterala dimensioner av färdplanen inom det östliga partnerskapet.

  • Tolv gemensamma arbetsdokument om de framsteg som gjorts av de enskilda partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken (länderrapporter).

  • En rapport med titeln Partnership for Democracy and Shared Prosperity om södra Medelhavsområdet, inbegripet färdplanen.

  • En rapport om det östliga partnerskapet.

  • En statistikbilaga.

  • 16 promemorior, som tillsammans utgör en sammanfattning av läget i grannländerna.

Kontaktpersoner:

Peter Stano (+32 2 295 74 84)

Anca Paduraru (+32 2 296 64 30)

Michael Mann (+32 2 299 97 80)

Maja Kocijancic (+32 2 298 65 70)

Sebastien Brabant (+32 2 298 64 33)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website