Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen – pressmeddelande

Kommissionen föreslår en genomgripande reform av reglerna om uppgiftsskydd för att öka användarnas kontroll över sina uppgifter och sänka företagens kostnader

Bryssel den 25 januari 2012 – Europeiska kommissionen lägger idag fram förslag om en genomgripande reform av EU:s regler om uppgiftsskydd från 1995 för stärka rätten till integritet på nätet och främja den digitala ekonomin i EU. De tekniska framstegen och globaliseringen har i grunden förändrat det sätt på vilket våra uppgifter samlas in, görs tillgängliga och används. Dessutom har de 27 EU-länderna genomfört 1995 års regler på olika sätt, vilket har lett till skillnader i hur de faktiskt tillämpas. Genom att införa en gemensam lag undanröjer man dagens splittring och stora administrativa kostnader, vilket leder till besparingar för företagen på omkring 2,3 miljarder euro per år. Initiativet kommer att bidra till att öka konsumenternas förtroende för onlinetjänster och ge ett välbehövligt uppsving för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa.

– För 17 år sedan använde färre än 1 % av EU-invånarna internet, säger EU:s rättvisekommissionär Viviane Reding, tillika kommissionens vice ordförande. Idag överförs och utväxlas enorma mängder personuppgifter över kontinenter och runtom i världen på några bråkdelar av en sekund. Skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet för alla EU-invånare, men de känner inte alltid att de har full kontroll över sina uppgifter. Genom att se till att människor blir bättre informerade om sina rättigheter och får större kontroll över sina uppgifter kommer mina lagförslag att bidra till att öka förtroendet för onlinetjänsterna. Reformen kommer dessutom att göra livet lättare och mindre kostsamt för företagen. En kraftfull, tydlig och enhetlig rättslig ram på EU-nivå kommer att bidra till att frigöra den digitala inre marknadens potential och främja ekonomisk tillväxt, innovation och skapande av arbetstillfällen.

Kommissionens förslag uppdaterar och moderniserar principerna i 1995 års dataskyddsdirektiv så att rätten till integritet tryggas även i framtiden. Förslagen omfattar ett meddelande om kommissionens politiska mål och två lagförslag: en förordning med en allmän EU-ram för skydd av personuppgifter och ett direktiv om skydd av personuppgifter som behandlas i samband med förebyggande, avslöjande, utredning eller lagföring av brott, samt andra insatser inom rättsväsendet.

Till de viktigaste förändringarna i reformen hör följande:

  • En enda uppsättning regler om uppgiftsskydd för hela EU. Onödiga administrativa krav, t.ex. anmälningskrav för företag, avlägsnas. På så sätt sparar företagen ca 2,3 miljarder euro per år.

  • Istället för det nuvarande kravet på alla företag att anmäla all dataskyddsverksamhet till datatillsynsmän, vilket har lett till onödig administration och kostar företagen 130 miljoner euro per år, skärper förordningen ansvaret och redovisningsskyldigheten för dem som behandlar personuppgifter.

  • Företag och organisationer måste t.ex. så snart som möjligt underrätta den nationella tillsynsmyndigheten om allvarliga dataintrång (om möjligt inom 24 timmar).

  • Organisationer ska bara behöva ha kontakt med en enda nationell dataskyddsmyndighet i det land där de har sin huvudsakliga verksamhet. På samma sätt kan människor vända sig till dataskyddsmyndigheten i sitt land, även när deras personuppgifter behandlas av ett företag som är etablerat utanför EU. Om samtycke krävs för uppgifter som ska behandlas, klargörs det att detta måste ges uttryckligen och inte bara förutsättas.

  • Människor ska lättare få tillgång till sina egna uppgifter och lättare kunna överföra personuppgifter från en tjänsteleverantör till en annan (rätt till dataportabilitet). På så sätt stärks konkurrensen mellan tjänster.

  • En ”rätt att bli bortglömd” kommer att hjälpa människor att bättre hantera uppgiftsskyddsriskerna på nätet – man ska kunna radera sina uppgifter om det inte finns legitima skäl för att spara dem.

  • EU:s regler ska gälla om personuppgifter hanteras utomlands av företag som är verksamma på EU-marknaden och erbjuder sina tjänster till EU- medborgare.

  • De oberoende nationella dataskyddsmyndigheterna ska stärkas för att bättre kunna genomdriva EU:s regler i sina respektive länder. De kommer att ha befogenhet att bötfälla företag som bryter mot EU:s uppgiftsskyddsregler. Detta kan leda till påföljder på upp till 1 miljon euro eller upp till 2 % av ett företags totala årsomsättning.

  • Ett nytt direktiv kommer att tillämpa allmänna principer och bestämmelser för uppgiftsskydd på polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Reglerna kommer att gälla för överföringar av uppgifter både inom ett land och mellan länder.

Kommissionens förslag vidarebefordras nu till Europaparlamentet och EU-länderna (som möts i ministerrådet) för diskussion. De kommer att få rättslig verkan två år efter att de har antagits.

Bakgrund

Personuppgifter är uppgifter som rör en enskild person, oavsett om de avser hans eller hennes privat- eller yrkesliv eller offentliga liv. Det kan vara allt från namn, foto, e-postadress, bankuppgifter, meddelanden på sociala nätverk på internet och din medicinska information till din dators IP-adress. Enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna har var och en rätt till skydd av sina personuppgifter på alla områden i livet: hemma, på arbetet, när man handlar, hos läkaren, på en polisstation eller på internet.

I den digitala eran är insamlingen och lagringen av personuppgifter av central betydelse. Uppgifterna används av alla företag – från försäkringsbolag och banker till sociala medier och sökmotorer. I en globaliserad värld har överföring av uppgifter till länder utanför EU blivit en viktig faktor i det dagliga livet. Internet har inga gränser och datormoln innebär att uppgifter kan överföras från Berlin för behandling i Boston och sedan lagras i Bangalore.

Den 4 november 2010 lade kommissionen fram en strategi för att stärka EU:s regler om uppgiftsskydd (IP/10/1462 och MEMO/10/542). Syftet med strategin var att se till att enskilda personers uppgifter skyddas på alla politikområden, även när det gäller brottsbekämpning, att minska byråkratin för företag och att se till att utbytet av uppgifter inom EU fungerar. Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på dess idéer och genomförde också ett separat offentligt samråd för att se över EU:s dataskyddsdirektiv från 1995 (95/46/EG).

EU:s regler om uppgiftsskydd syftar till att skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till uppgiftsskydd, samt uppgifternas fria flöde. Det allmänna direktivet om uppgiftsskydd har kompletterats med andra rättsakter, bl.a. direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för kommunikationssektorn. Det finns också särskilda regler om skydd av personuppgifter i frågor som rör polisiärt och straffrättsligt samarbete (rådets rambeslut 2008/977/RIF).

Rätten till skydd av personuppgifter erkänns uttryckligen både i artikel 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i Lissabonfördraget. I artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs den rättsliga grunden för reglerna om uppgiftsskydd för all verksamhet som omfattas av unionsrätten.

Mer information

MEMO/12/41

Presspaket – uppgiftsskyddsreformen:

http://ec.europa.eu/justice/newsroom/data-protection/news/120125_en.htm

Hemsidan för kommissionens vice ordförande Viviane Reding, EU:s rättvisekommissionär:

http://ec.europa.eu/reding

Europeiska kommissionen – uppgiftsskydd:

http://ec.europa.eu/justice/data-protection/index_sv.htm

Nyhetssidan för generaldirektoratet för rättsliga frågor:

http://ec.europa.eu/justice/news/intro/news_intro_en.htm

Kontaktperson:

Matthew Newman (+32 2 296 24 06)

Mina Andreeva (+32 2 299 13 82)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website