Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Budskap till ministrarna inom Bolognaprocessen: Reform av den högre utbildning är avgörande för jobb och tillväxt

Commission Européenne - IP/12/394   25/04/2012

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Budskap till ministrarna inom Bolognaprocessen: Reform av den högre utbildning är avgörande för jobb och tillväxt

Bryssel den 25 april 2012 – Systemen för högre utbildning i EU måste moderniseras nu. Mot bakgrund av den ekonomiska krisen och den tilltagande ungdomsarbetslösheten måste vi ha ett fungerande europeiskt område för högre utbildning. Det var budskapet från EU:s utbildningskommissionär Androulla Vassiliou i ett tal inför utbildningsministrarnas möte inom Bolognaprocessen i Bukarest i Rumänien. I talet betonade hon också att sysselsättningen och tillväxten i EU måste stödjas.

– Det europeiska området för högre utbildning har fört de olika ländernas system närmare varandra, sade hon. Men vi måste göra mer: den högre utbildningen bör stå i centrum för alla våra satsningar på att komma över krisen och skapa bättre möjligheter för våra ungdomar. Vi i Europa måste reformera utbildningen för att ta vara på dess potential att forma vår framtid. Vårt mål är ett fungerande europeiskt område för högre utbildning med utbildning av högsta klass och färdigheter som leder till anställbarhet för alla, stimulerar innovationen och gör det möjligt att erkänna akademiska kvalifikationer. Målen kan inte nås utan tillräcklig finansiering så att den högre utbildningen kan lämna ett varaktigt bidrag till ekonomiskt välstånd och sociala framsteg.

Utbildningsministrar från 47 europeiska länder1 möts i Bukarest den 26–27 april för att enas om reformer för att bygga upp ett modernt, öppet europeiskt område för högre utbildning. Med tanke på krisen och dess sociala konsekvenser är ministrarna eniga om att reformerna måste inriktas på att utveckla högskolornas underutnyttjade kapacitet att bidra till tillväxt och anställbarhet, vilket också är ett centralt budskap i EU-kommissionens agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning från september 2011 (se IP/11/1043)

En lägesrapport om reformerna inom Bolognaprocessen läggs också fram i dag.

Bakgrund

Ministerkonferens

Vid ministerkonferensen ska man enas om vad nästa steg i Bolognaprocessen ska inriktas på (2012-2015) i länderna i det europeiska området för högre utbildning. Ministrarna ska anta Bolognastrategin för rörlighet enligt vilken 20 % av dem som utexamineras från högre utbildning i Europa senast 2020 ska ha studerat en del av tiden utomlands, enligt det europeiska målet för rörlighet i den högre utbildningen som sattes upp i november 2011.

Samtidigt med konferensen äger Bolognaforumet rum, där även utomeuropeiska länder deltar. Det visar på omvärldens intresse för Bolognareformerna.

Bolognaprocessen

Tanken med Bolognaprocessen är att skapa ett europeiskt område för högre utbildning där studerande kan välja från ett brett utbud av kurser av hög kvalitet och få dem erkända på ett enkelt sätt.

Sedan starten 1999 har Bolognaprocessen varit ett föredöme för framgångsrikt europeiskt samarbete, där europeiska länder enats om och genomfört reformer av den högre utbildningen på frivillig grund. Framstegen inom processen hade inte varit möjliga på rent nationell väg. EU-kommissionen är en aktiv deltagare i Bolognaprocessen tillsammans med 47 deltagande länder.

De viktigaste Bolognareformerna har inriktas på den tredelade examensstrukturen (kandidat, master, doktor), kvalitetssäkring samt erkännande av kvalifikationer och studieperioder.

Bolognastrukturen för examina har vid spridning: i tre fjärdedelar av länderna i det europeiska området för högre utbildning läser 70–90 % av studenterna program som motsvarar Bolognasystemet med kandidat- och mastersexamina.

Den senaste Bolognarapporten läggs fram för ministrarna i Bukarest, och den har sammanställts med EU-kommissionens hjälp. I den konstateras att alla länder genomfört avsevärda ändringar som gjort det möjligt för det europeiska området för högre utbildning att utvecklas. Framstegen är dock ojämna, anslagen till högre utbildning stramas åt och praktiska problem kvarstår. För många studerande hoppar av utbildningen eller tar examen utan färdigheter som gör dem anställbara. Några av dem har problem med att få sina akademiska kvalifikationer erkända i andra länder, och det tar tid för högskolorna att ställa om sig till studentcentrerat lärande, där programmen anpassas till vad studenterna behöver och det tydligt anges vad de bör förstå och kunna göra efter studierna (läranderesultat). Generellt sett har den högre utbildningens tillväxtfrämjande potential ännu inte tagits till vara.

Ett antal verktyg från Bolognaprocessen gör det enklare att övergå till mer studentcentrerade system. Det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) tilldelar poäng till varje del av ett studieprogram på grundval av den arbetsinsats som krävs för att nå angivna läranderesultat. Det gör det enklare för studerande att lägga ihop poäng som tjänats in inom olika program och för deras hemhögskola att erkänna deras studier utomlands. Tillägget till examensbevis innehåller en standardiserad beskrivning av studierna, något som gör det enklare att se vad en examen innehåller oavsett vilket land den är utfärdad i.

Användningen av dessa verktyg fortsätter att öka och utvecklas, men inte alltid systematiskt, så brister kvarstår. Det finns också problem med erkännande av examensbevis. Trots att länderna ratificerat Lissabonkonventionen om erkännande av examensbevis, har några av dem ännu inte lyckats se till att deras rutiner för erkännande uppfyller konventionens krav.

Uppföljningsgruppen

EU-kommissionen är med i Bolognaprocessens uppföljningsgrupp och dess arbetsgrupper, och stöder Bolognasekretariatet och expertnätverket inom processen. Kommissionen bidrar ekonomiskt till ministermöten och många rapporter, konferenser och seminarier. Många av Bolognaverktygen (t.ex. ECTS) har sitt ursprung i kommissionens studentutbytesprogram Erasmus. Lägesrapporten för Bolognareformerna, som Eurydice, Eurostat och Eurostudent tagit fram inför ministerkonferensen, får stöd av kommissionen.

I kommissionens agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning anges fem centrala områden för reformer: öka andelen ungdomar med akademisk examen till målet i Europa 2020 på 40 % senast 2020, öka kvaliteten och göra den högre utbildningen mer relevant för arbetslivets och samhällets behov, öka kvaliteten på studentutbyten, infoga den högre utbildningen i den så kallade kunskapstriangeln (som består av utbildning, forskning och innovation) samt förbättra styrningen och finansieringen. Bolognaprocessen och kommissionens agenda för modernisering stöttar varandra.

Kommissionen stöder ett ökat utbyte mellan det europeiska området för högre utbildning och andra länder i hela världen. Den har varit drivande för att inrätta Bolognaforumet, där europeiska ministrar dryftar högre utbildning med partner från omvärlden i anslutning till Bolognaprocessens ministerkonferens.

EU stöder även kapacitetsuppbyggnad för modernisering av den högre utbildningen i 27 grannländer för att få deras system att uppfylla Bolognakraven. Sedan 1990 har omkring 4 000 samarbetsprojekt finansierats inom Tempusprogrammet, som har en årsbudget på omkring 90 miljoner euro och 2 000 deltagande högskolor från EU och partnerländerna. EU:s flaggskeppsprogram för globalt akademiskt samarbete, Erasmus Mundus, erbjuder stipendier för gemensamma masters- och doktorsexamina för studerande från alla delar av världen.

Mer information:

Bolognaprocessen http://www.ehea.info/

Moderniseringsagendan

http://ec.europa.eu/education/higher-education/agenda_en.htm#doc

Androulla Vassilious webbplats

Twitter: @VassiliouEU

Kontaktpersoner:

Dennis Abbott +32 22959258, twitter: @DennisAbbott

Dina Avraam +32 22959667

1 :

Albanien, Andorra, Armenien, Österrike, Azerbajdzjan, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Georgien, Tyskland, Grekland, Vatikanstaten, Ungern, Island, Irland, Italien, Kazakstan, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Moldavien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet, Ukraina och Storbritannien.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site