Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Nicosia/Bryssel den 5 november 2012

Vinnarna av det första Marie Curie-priset tillkännages

De första vinnarna av Europeiska kommissionens nya Marie Curie-pris för framstående forskningsresultat har idag tillkännagetts vid en ceremoni i Nicosia på Cypern. De tre vinnarna (se bilagan) är: dr Gkikas Magiorkinis från Grekland i kategorin ”Lovande forskarbegåvning”, dr Claire Belcher från Förenade kungariket i kategorin ”Att kommunicera om vetenskap” och dr Sarit Sivan från Israel, för ”Innovation och entreprenörskap”. Androulla Vassiliou, EU-kommissionär med ansvar för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdom, överlämnade en trofé till varje vinnare. Detta ägde rum vid en konferens som handlar om framtiden för Marie Curie-insatserna i programmet Horisont 2020, det program med ett anslag på 80 miljarder euro som kommissionen föreslagit för investering i forskning och innovation. Enligt förslaget skulle mer än 5,75 miljarder euro anslås till Marie Curie-insatserna under 2014-2020. Sedan Marie Curie-systemet startades 1996 har mer än 65 000 forskare fått stöd till fortbildning, rörlighet och utveckling av färdigheter.

– Vi har inrättat detta nya pris för att uppmärksamma spetskunskap och begåvningar bland Europas bästa unga forskare. Jag vill gratulera vinnarna som alla är framstående på sina områden. Det är avgörande att vi fortsätter med betydande investeringar i europeisk forskning som bidrar till att möta stora samhällsutmaningar på sådana områden som hälsa och miljö, och som också är betydelsefulla för Europas ekonomi. Jag hoppas att Marie Curie-priset uppmuntrar andra forskare och inspirerar fler ungdomar, särskilt flickor, till en karriär inom vetenskap, säger EU-kommissionär Androulla Vassiliou.

Gkikas Magiorkinis fick utmärkelsen för sitt arbete om hur hepatit C-viruset (HCV) har spritts runtom i världen. Detta livshotande virus angriper levern och drabbar cirka 150 miljoner människor världen över. Claire Belcher fick erkännande för sin studie av jordens geologiska förflutna och dess effekter på växt- och djurlivet, ett ämne som hon gått ut med till en bredare publik via regelbundet deltagande i TV och i andra medier. Sarit Sivan har tagit fram en innovativ behandling för värk i ländryggen som orsakas av diskdegenerering i ryggraden.

_ Konkurrensen om priset var mycket tuff men den höga kvaliteten i vinnarnas arbete pekar tydligt på att det finns potential i europeisk forskning och att vi måste fortsätta att stödja dessa många begåvningar, säger professor Anne Glover, juryledamot och Europeiska kommissionens huvudrådgivare i vetenskapliga frågor. Bland ledamöterna i den internationella juryn som bestod av framstående forskare, vetenskapsmän och sakkunniga fanns professor Pierre Joliot, namnkunnig fransk biolog och dotterson till Marie Skłodowska-Curie, professor Christopher Pissarides, nobelpristagare i ekonomi 2010, och Maria Da Graça Carvalho, Europaparlamentsledamot och tidigare portugisisk minister för vetenskap, innovation och högre utbildning.

Bakgrund

Marie Curie-priset belönar resultat som uppnåtts av de bästa stipendiaterna inom Marie Curie-insatserna i tre kategorier, nämligen:

  • Att kommunicera om vetenskap

  • Innovation och entreprenörskap

  • Lovande forskarbegåvning

Syftet med priset är att uppmuntra vetenskapsmän till att utvidga sitt kompetensområde till innovation, entreprenörskap och kommunikation om vetenskap. Priset ska också ge uppmärksamhet åt de vinnande forskarna och de institut där de är verksamma samt ge Marie Curie-insatserna högre status.

Hur valdes pristagarna ut?

Personer ur forskarvärlden föreslog kandidater bland aktuella och tidigare Marie Curie- forskare som hade fått bidrag ur sjätte eller sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (sjätte ramprogrammet och sjunde ramprogrammet).

Vinnarna valdes ut av en jury sammansatt av framstående experter som följde en rad kriterier för varje kategori.

Marie Curie-insatserna

Marie Curie-insatserna har en budget på 4,7 miljarder euro för åren 2007-2013 och främjar forskarkarriärer i Europa via system som förvaltas av Europeiska kommissionens genomförandeorgan för forskning. Tack vare Marie Curie-insatserna har mer än 65 000 forskare från nästan 130 länder sedan 1996 kunnat fortbilda sig eller forska utomlands.

Kommissionen har föreslagit att anslaget till Marie Curie-insatserna höjs till 5,75 miljarder euro inom programmet Horisont 2020. Kommissionens förslag diskuteras nu i Europaparlamentet och medlemsstaterna. Systemet är uppkallat efter den fransk-polska vetenskapskvinnan som fick nobelpriset två gånger för sin banbrytande forskning inom radioaktivitet och upptäckten av polonium. Från och med 2014 kommer fonden att heta Marie Skłodowska-Curie-insatserna.

Konferensen ”Marie Skłodowska-Curie-insatserna inom Horisont 2020. Regionala och internationella effekter”

Konferensen kommer att samla över 250 experter och beslutsfattare och diskutera Marie Skłodowska-Curie-insatserna i framtiden inom programmet Horisont 2020.

Mer information

Vanliga frågor om Marie Curie-insatserna (MEMO/12/830)

Europeiska kommissionen: Marie Curie-insatserna

Androulla Vassilious webbplats

Följ Androulla Vassiliou på Twitter @VassiliouEU

Kontaktpersoner:

Dennis Abbott (+32 2 295 92 58); Twitter: @DennisAbbott

Dina Avraam (+32 2 295 96 67)

Bilaga:

Marie Curie-pristagarna

Dr Claire M. Belcher, kategorin ”Att kommunicera om vetenskap”

Dr Claire Belcher (ålder: 34 år) är universitetslektor i geosystemvetenskap vid det brittiska universitetet i Exeter. Hon undersöker forntida naturliga eldsvådor och deras konsekvenser för växt- och djurlivet. I sin forskning vill hon komma fram till hur globala förändringar, från plötsliga asteroidnedslag till global uppvärmning som pågått under århundraden, har påverkat jordens system.

Dr Claire Belchers arbete valdes ut eftersom det når ut på ett effektivt vis, har ett innovativt och kreativt tillvägagångssätt och täckts utmärkt i allmänna medier. Hon har deltagit i populära TV- och radioprogram och omnämnts i ett stort antal artiklar, bland annat i The New York Times, The Irish Times och Nature, samt själv bidragit med populärvetenskapliga artiklar. Hennes webbplats har fått beröm för sin kreativitet när det gäller kommunikation om vetenskap. Hon nominerades till priset för sitt arbete som Marie Curie-stipendiat vid University College Dublin på Irland (2007-2010) och vid de brittiska universiteten i Edinburgh och Exeter (2010-2012).

Kontaktperson:

Louise Vennells, Media Relations Manager

University of Exeter

Tel: 44(0)1392 722062 / 07827 309332

E-post: l.vennells@exeter.ac.uk

Dr Sarit Sivan, kategorin ”Innovation och entreprenörskap”

Dr Sarit Sivan är forskare vid institutet för biomedicinsk teknik vid Technion (israeliska tekniska högskolan) i Haifa (Israel). Hon valdes ut för sitt innovativa arbete om material som kan återupprätta den biomekaniska funktionen i degenerade diskar i ryggraden.

Diskdegenerering orsakas av den successiva förlusten av vissa av huvudkomponenterna, främst på grund av åldrande, och leder till en minskning i ryggradens biomekaniska funktion. Värk i ländryggen, till stor del orsakad av degeneration av diskarna mellan kotorna, är ett enormt kliniskt och ekonomiskt problem. Det behandlas ofta med dyr och invasiv kirurgi.

Under sin vistelse som Marie Curie-stipendiat vid det brittiska universitetet i Oxford tog dr Sarit Sivan fram och testade med framgång biokompatibla geléaktiga material som via en icke-invasiv injektion kan ersätta de diskkomponenter som gått förlorade och efterlikna deras funktion. För detta arbete fick hon och hennes kolleger priset Best Novel Disc Technology av Orthopedics This Week.

Juryn berömde dr Sarit Sivans vetenskapliga sakkunnighet, innovationsförmåga, tillvägagångssätt med inriktning på entreprenörskap och hennes förmåga att kommersiellt ta tillvara grundläggande vetenskapliga rön. Hon har tagit fram flera innovationer, ett imponerande antal patent och bidragit till inrättandet av ett företag som för närvarande genomför kliniska försök med nära kopplad forskning.

Kontaktperson:

Amos Levav, Press officer

Technion –IIT,

Tel: + 972-4-8292734

E-post: press@tx.technion.ac.il

Dr Gkikas Magiorkinis, kategorin ”Lovande forskarbegåvning”

Dr Magiorkinis (ålder:34 år) specialiserar sig på studiet av mänskliga virus, i synnerhet hepatit C-viruset (HCV) och humant immunbristvirus (hiv). Han valdes ut som den mest lovande forskarbegåvningen för sitt arbete om spårning av spridningen av HCV jorden runt, något som hittills varit okänt.

Dr Magiorkinis har analyserat molekylära sekvenser av HCV för att för första gången visa att de vanligaste typerna av HCV spreds runtom i världen strax efter andra världskriget, från de utvecklade länderna till u-länderna, vilket sammanträffade med utbredningen av blodtransfusioner och intravenöst narkotikamissbruk.

Han har infört två innovationer som möjliggjort en noggrann rekonstruktion av virusets historia. För det första analyserade han delar av virusgenom som ändrades mest under tidens gång. För det andra har han använt en ny metod för att kombinera molekylär information från olika delar av genomet. Han har publicerat över tjugo artiklar och kommentarer, varav vissa i ledande vetenskapliga tidskrifter.

Dr Magiorkinis är för närvarande Marie Curie-forskare vid zoologiinstitutionen och forskarassistent vid St Cross College, båda vid universitetet i Oxford. Han är hederslektor och konsult i virologi vid Atens universitet och medverkar i ett antal forskningsprojekt.

Kontaktperson:

Pete Wilton, Press officer

Oxford University

Tel: +44 1865 280528

E-post: pete.wilton@admin.ox.ac.uk


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site