Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Det gemensamma europeiska luftrummet – efter tio år fortfarande inga resultat

Commission Européenne - IP/12/1089   11/10/2012

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 11 oktober 2012

Det gemensamma europeiska luftrummet – efter tio år fortfarande inga resultat

Det gemensamma europeiska luftrummet, som är ett flaggskeppsprojekt med syfte att tredubbla kapaciteten och halvera kostnaderna för flygtrafiken, ger inga resultat. Kommissionens ledamot med ansvar för transporter, vice ordförande Siim Kallas, tillkännagav idag att han tänker lägga fram nya lagförslag under våren 2013 för att påskynda genomförandet och vidta alla åtgärder som är möjliga, inbegripet överträdelseförfaranden, där så krävs.

Ineffektiviteten till följd av det fragmenterade luftrummet i Europa medför extra kostnader på nästan 5 miljarder euro per år. Den innebär också att en genomsnittlig flygning blir 42 kilometer längre, vilket leder till högre bränsleförbrukning, ökade utsläpp och större förseningar, och gör att flygbolagen tvingas betala mer i dyra användaravgifter. USA kontrollerar ett lika stort luftrum, med mer trafik, till nästan hälften av kostnaden.

– Jag har alltid sagt att det gemensamma europeiska luftrummet är min högsta prioritering på luftfartsområdet. Det är alltför viktigt för att få misslyckas. Vi har hamnat alldeles för långt under de ambitioner vi hade från början. Efter mer än tio år är de största problemen fortfarande desamma – för låg kapacitet, vilket riskerar att påverka säkerheten negativt till ett alltför högt pris. Det finns vissa tecken på förändring, men utvecklingen generellt sett går för långsamt och är alltför begränsad. Vi måste fundera över andra lösningar och tillämpa dem snabbt. Den nationella uppsplittringen är alltför omfattande. Utlovade förbättringar har inte förverkligats, sa Siim Kallas idag under högnivåkonferensen Single European Sky: time for action i Limassol (Cypern).

2012 är ett avgörande år för det gemensamma europeiska luftrummet. Då ska fyra viktiga mål vara uppfyllda, och i december ska nio funktionella luftrumsblock vara färdiga för användning. Vice ordföranden varnade om att Europa fortfarande är långt ifrån ett gemensamt luftrum, mot bakgrund av utvecklingen hittills. Han sa t.ex. att funktionella luftrumsblock inte bara måste upprättas utan att vi nu måste se till de skapar ett mervärde. För närvarande är det uppenbart att de bara i begränsad utsträckning, om ens något, kommer att bidra till ett integrerat och defragmenterat luftrum. Han tillkännagav att kommissionen kommer att använda sina befintliga befogenheter så långt det är möjligt, även överträdelseförfaranden om det behövs, för att se till att nödvändiga framsteg görs.

Under våren 2013 kommer kommissionen dessutom att lägga fram förslag om att stärka de befintliga rättsliga ramarna för det gemensamma europeiska luftrummet, i syfte att påskynda de pågående reformerna. Förslagen kommer att omfatta åtgärder i syfte att stärka följande:

1. Prestationssystemet. Att uppnå prestationsmål för ökad kapacitet i det europeiska luftrummet och sänkta kostnader är själva kärnan i det gemensamma europeiska luftrummet. Detta är avgörande för att projektet ska lyckas.

I juli 2012 godkände kommissionen nationella planer för att sänka kostnaderna och öka kapaciteten för perioden 2012–2014. Kommissionen tänker höja ambitionsnivån för prestationsmålen betydligt för 2015–2019. Förslagen om det gemensamma europeiska luftrummet under 2013 kommer dessutom att ge kommissionen alla nödvändiga befogenheter för att kräva att medlemsstater och luftrumsblock uppnår överenskomna mål, och kommer att ge organet för prestationsgranskning ökat oberoende.

2. Nio funktionella luftrumsblock håller på att upprättas. Kommissionen kommer att lägga fram förslag med syfte att se till att dessa regionala block för flygledningstjänst leder till verkliga operativa förbättringar. De kommer att åläggas att utveckla strategiska och operativa planer för de funktionella luftrumsblocken. Det räcker inte med att de finns på papperet. De funktionella luftrumsblocken måste skapa konkreta resultat snabbt.

3. Nätverksförvaltaren för Europa. Kommissionen kommer att stärka befogenheterna för nätverksförvaltaren, i synnerhet så att denna ska kunna få mer centraliserade alleuropeiska funktioner, t.ex. när det gäller utformning av luftrummet, inbegripet ruttplanering. Detta kommer att bidra till att maximera effektiviteten i nätet.

4. Ytterligare reformer av flygtrafiktjänsten. Kommissionen kommer att föreslå starkare fokusering på kärnverksamheten, och samtidigt ge tjänsteleverantörerna möjlighet att genomföra anbudsförfaranden för sidotjänster. Den kommer också att föreslå att en tydligare åtskillnad görs gentemot de nationella tillsynsmyndigheterna.

En förutsättning för allt detta är att Sesar-programmet – den tekniska delen av det gemensamma luftrummet – genomförs med framgång. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram sina förslag till organisation av styrning och finansiering till rådet och Europaparlamentet.

Det gemensamma europeiska luftrummet är ett centralt europeiskt initiativ för att reformera den europeiska flygledningstjänstens uppbyggnad, i syfte att tillgodose framtida kapacitets- och säkerhetsbehov. 2004 antogs paketet för det gemensamma europeiska luftrummet I (SES I) och 2009 SES II, på grundval av initiativ från slutet av 1990-talet.

Med fullständigt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet kommer

  • säkerheten att förbättras med en faktor på tio,

  • kapaciteten i luftrummet att tredubblas,

  • kostnaderna för flygledningstjänst att sjunka med 50 %, och

  • påverkan på miljön att minska med 10 %.

Vad är nästa steg?

Kommissionen kommer att lägga fram nya förslag angående det gemensamma europeiska luftrummet under våren 2013. Lagförslagen kommer att behöva godkännas av medlemsländerna och Europaparlamentet innan de blir gällande lag.

Mer information:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kallas/headlines/news/2011/11/ses_en.htm

MEMO/12/774; SPEECH/12/711

Kontaktpersoner:

Helen Kearns (+32 22987638)

Dale Kidd (+32 22957461)

Det gemensamma europeiska luftrummet: fakta och siffror

Det finns risk för överbelastning av det europeiska luftrummet och flygplatserna i Europa. Varje år reser cirka 1,4 miljarder personer via Europas mer än 440 flygplatser. Varje dag utförs cirka 27 000 kontrollerade flygningar, vilket innebär att 10 miljoner passerar genom Europas luftrum varje år. 80 % av dessa flygningar genomförs inom EU.

Dagens situation hanteras på ett kompetent sätt av den europeiska lufttransportsektorn, men lufttrafiken förväntas öka med upp till 5 % per år under normala ekonomiska förhållanden. 2030 kommer antalet flygningar att uppgå till nästan 17 miljoner. 2030 kommer lika många flygplan att använda luftrummet över Europa varje år som det finns invånare i Beijing.

Om vi inte gör något kommer det att bli kaos. Europa skulle inte bara tvingas tillbakavisa en stor del av den potentiella efterfrågan, utan också vara sårbart för förseningar och inställda flygningar i en omfattning av aldrig tidigare skådat slag. Om vi fortsätter som hittills kommer kostnaderna för överbelastningen att öka med cirka 50 % till 2050.

Huvudproblemet är att Europas system för flygledningstjänst är fragmenterade och ineffektiva.

EU:s luftrum är fortfarande uppsplittrat med 27 nationella system för flygledningstjänst som tillhandahåller tjänster från cirka 60 flygkontrollcentraler, medan luftrummet är uppdelat i mer än 650 sektorer. Detta innebär att luftrummet för närvarande är strukturerat kring nationella gränser och att flygningarna därför ofta inte kan följa direkta rutter. I genomsnitt flygs flygplanen i Europa 42 km längre än vad som är absolut nödvändigt till följd av uppdelningen av luftrummet, vilket orsakar längre flygtid och högre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Den befintliga tekniken för flygledningstjänst utformades dessutom på 1950-talet och är nu föråldrad.

Ineffektiviteten till följd av EU:s fragmenterade luftrum medför extra kostnader med omkring 5 miljarder euro per år. Dessa kostnader överförs till företag och passagerare. Flygledningstjänst motsvarar idag 6–12 % av kostnaden för en biljett.

USA:s system för flygledningstjänst är dubbelt så effektivt som EU:s. Det hanterar dubbelt så många flygningar till ungefär samma kostnad via runt en tredjedel så många kontrollcentraler.

Mot bakgrund av dessa utmaningar föreslogs i slutet av 1990-talet att man skulle skapa ett gemensamt europeiskt luftrum och ta bort de nationella gränserna i luften, vilket skulle

a) förbättra säkerheten tiofalt,

b) tredubbla luftrumskapaciteten,

c) minska kostnaderna för flygledningstjänst med 50 %, och

d) minska miljöpåverkan med 10 %.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site