Sänkta eller frysta lärarlöner i allt fler europeiska länder

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 5 oktober 2012

Sänkta eller frysta lärarlöner i allt fler europeiska länder

Sexton europeiska länder har sänkt eller fryst lärarlönerna som en följd av den ekonomiska nedgången. Lärarna i Irland, Grekland, Spanien, Portugal och Slovenien har drabbats hårdast av budgetnedskärningar och åtstramningsåtgärder, enligt en rapport som EU‑kommissionen publicerar i samband med internationella lärardagen.

Lärarlönerna i Bulgarien, Cypern, Estland, Frankrike, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Storbritannien och Nordirland, Kroatien och Liechtenstein har minskat något eller ligger kvar på samma nivå.

However, the Teachers' and School Heads' Salaries and Allowances in Europe 2011/12 report also shows that in four countries, the Czech Republic, Poland, Slovakia and Iceland, teachers' salaries have increased since mid-2010, while pay in Romania is now almost back to pre-crisis levels.

– Lärare spelar en mycket viktig roll i barns liv och kan, som alla vet, ha en avgörande betydelse för deras framtid, säger Androulla Vassiliou, EU-kommissionär för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdom. – Lärarlönerna och lärarnas arbetsvillkor bör vara en huvudprioritering när det gäller att locka till sig och behålla de bästa inom yrket. Men för att locka de bästa lärarna måste man inte bara satsa på lönerna – det är också absolut nödvändigt att klassrummen är välutrustade och att lärarna verkligen har något att säga till om när det gäller modernisering av läroplaner och utbildningsreformer.

Rapporten visar att den ekonomiska krisen började få negativ inverkan på lärarlönerna i mitten av 2010. Allt fler länder skär ner på både löner och ersättningar, exempelvis semesterersättning och bonusar. I Grekland sänktes lärarnas grundlöner med 30 % och man slutade betala ut jul- och påskbonusar. I Irland sänktes lönerna för nyutexaminerade lärare med 13 % under 2011. Lärare som anställts efter den 31 januari i år har fått ytterligare 20 % mindre i lön eftersom man avskaffat vissa ersättningar till lärare. I Spanien sänktes lönerna för lärare och andra offentliganställda år 2010 med cirka 5 % och har inte inflationsjusterats sedan dess. I Portugal har man vidtagit liknande åtgärder.

I Europa är högstalönen för erfarna lärare i allmänhet dubbelt så hög som lönen för nyutexaminerade lärare. Men eftersom det i genomsnitt tar 15–25 år att uppnå högstalön, befarar lärarorganisationerna att ungdomar kan bli avskräckta från att välja läraryrket.

Ingångslönerna för lärare tenderar att vara oattraktiva, men när de räknas samman med ersättningar för extrauppgifter eller övertid, hamnar de i de flesta fall nära den högsta lagstadgade lönenivån för lärare i många europeiska länder. Exempelvis i Lettland är den faktiska nettolönen nästan dubbelt så hög som den högsta grundlönen. I Danmark, Litauen, Polen, Slovakien, Finland, England och Wales är den faktiska nettolönen också högre än den högsta grundlönen när olika ersättningar läggs till. Detta förklaras till viss del av att det finns en relativt hög andel äldre lärare. Flera länder står inför lärarbrist och oroar sig för att arbetskraften blir allt äldre (se Key Data on Education in Europe 2012, IP/12/121).

Rapporten Teachers' and School Heads' Salaries and Allowances in Europe 2011/12 visar också att trots att alla länder hävdar att bättre elev- och studeranderesultat är en av de viktigaste frågorna, är det endast hälften av de länder som nämns i rapporten som belönar lärare ekonomiskt för goda undervisningsprestationer eller bra elevresultat (Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Grekland, Lettland, Ungern, Österrike, Polen, Rumänien, Slovenien, Finland, Sverige, England och Wales, Nordirland och Turkiet).

Bakgrund

Rapporten Teachers' and school heads' salaries and allowances in Europe 2011/12

Denna årsrapport innehåller en jämförande översikt över löner i 32 europeiska länder (EU‑länderna, Norge, Island, Liechtenstein, Kroatien och Turkiet). Den täcker heltidsarbetande, fullt behöriga lärare och rektorer på förskole-, grundskole- och gymnasienivåerna.

Rapporten innehåller information om följande:

• Beslutsfattande organ som ansvarar för att fastställa lärarlönerna.

• Löner i den privata sektorn.

• Lägsta och högsta lagstadgade löner i förhållande till BNP per capita och till faktiska löner (lagstadgad lön plus extraersättningar).

• Löneutveckling i förhållande till erfarenhet.

• Senaste ökning eller minskning av lärarnas köpkraft och verkningarna av den ekonomiska krisen.

• Olika typer av extraersättningar och beslutsfattande organ som ansvarar för tilldelningen av dessa.

Eurydice

Rapporten sammanställs för Europeiska kommissionen av Eurydice-nätverket, som tillhandahåller analyser och information om EU:s utbildningssystem och utbildningspolitik. Nätverket består av 38 nationella enheter i de 34 länder som deltar i EU:s program för livslångt lärande (EU-länderna, Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet). Schweiz och Serbien deltog inte i själva rapporten Teachers' and School Heads' Salaries and Allowances in Europe 2011/12. Eurydice-nätverket samordnas och förvaltas av EU:s genomförandeorgan för utbildning, audiovisuella medier och kultur.

Läs mer

Den fullständiga rapporten Teachers' and School Heads' Salaries and Allowances in Europe 2011/12, på engelska, finns på följande webbadress:

http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/facts_and_figures/salaries.pdf

EU-kommissionen: Education and training

Androulla Vassilious webbplats (på engelska)

Följ Androulla Vassiliou på Twitter @VassiliouEU

Bilagor

Figur 1: Utvecklingen av lärares och skolledares lagstadgade löner i absoluta tal i den offentliga sektorn under perioden 2010/2011–2011/2012 i förhållande till föregående år

2010/11	2011/12

Ökning beroende på ·lönereform

Ökning beroende på ·särskilda justeringar för lärare

Endast justering för ·levnadskostnader

Frysta löner

Minskning

Landsspecifika anmärkningar

Irland: Lönerna för tjänstgörande lärare under 2011/2012 låg kvar på samma nivå som under 2010/2011. För nyutexaminerade lärare som anställts efter den 1 januari 2010 sänktes lönerna med 10 %. En ytterligare sänkning med 3,2 % gjordes för lärare som anställts efter den 1 december 2011.

Frankrike: Den allmänna indexeringen av lönerna var 0,5 % under 2010 och ingen indexering gjordes under 2011 och 2012. Frysningen av lönerna under 2011 och 2012 gäller indexpunkten. En första justering av lönerna gjordes 2011 för nyutexaminerade lärare i botten av indexskalan. En andra justering har gjorts under 2012. Båda bestod i en uppgradering av lärarnas löner till ett högre index.

Nederländerna: Inga tillgängliga uppgifter.

Figur 2: Lägsta och högsta lagstadgade årliga bruttolöner för heltidsarbetande fullt behöriga lärare i offentliga skolor och faktisk genomsnittlig årlig bruttolön för denna lärarkategori i euroköpkraftsstandard (PPS) (2011/2012)

: Inga tillgängliga uppgifter Ej tillämpl. Ej tillämpligt

Källa: Eurydice

Landsspecifika anmärkningar

Bulgarien: I lärarstadgarna fastställs enbart den lägsta lagstadgade lönen men inte den högsta. De angivna värdena gäller för unga lärare utan lärarerfarenhet.

Tyskland: Uppgifter från skolåret 2010/2011.

Polen: Lägsta och högsta lärarlöner på grundskolenivå beräknas för lärare med lägsta fulla behörighet. Ungefär 90 % av lärarna har dock högre utbildningsnivå och får högre lön.

Norge: Lärare med 4–5 års grundutbildning.

Figur 3: Tendenser för den lägsta årliga lagstadgade bruttolönen i euroköpkraftsstandard (i 2000 års priser) för lärare på grundskolans lägre stadier och gymnasiet (ISCED 1 och ISCED 3), 2000–2012

N.B.: X-axeln = referensår, 2000–2012

Y-axeln = relativ procentuell ökning, år 2000 = 100

Källa: Eurydice.

Förklarande och landsspecifika anmärkningar

Se den fullständiga rapporten