Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 28 september 2012

Sysselsättningsrapport – fortsatt stora skillnader mellan EU-länderna

Sysselsättningen och det sociala läget i EU var fortsatt allvarligt under årets andra kvartal. Arbetslösheten ökade överallt, hushållens ekonomi försämrades och barnfattigdomen ökade, även om skillnaderna mellan EU-länderna var stora. EU befinner sig sedan slutet av 2011 i eller på gränsen till en lågkonjunktur och den generella tilltron till ekonomin är lägre än på tre år. Det är därför fortsatt svårt att hitta jobb om man jämför med åren före krisen. Grekland och Österrike noterade det högsta antalet arbetstimmar för heltidsanställda under det första kvartalet 2012, medan Finland, Italien och Irland noterade de lägsta siffrorna. Detta är några av de viktigaste resultaten i den senaste kvartalsrapporten ”Employment and Social Situation Quarterly Review”.

– Skillnaderna mellan EU-länderna när det gäller sysselsättning och den sociala situationen är större än någonsin, säger László Andor, EU:s kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. EU-länderna bör därför skynda sig att tillämpa de landsspecifika rekommendationer som antogs i juli i år och vidta de åtgärder som kommissionen föreslår i sitt sysselsättningspaket. Hushållens disponibla inkomst minskar stadigt och barnfattigdomen ökar. Det visar tydligt att vi står inför en verklig samhällskris, som kommissionens ordförande José Manuel Barroso uttryckte det på den europeiska jobbkonferensen. Det visar också att det krävs ökade samhällsinvesteringar i hela EU. Kommissionen kommer att ta upp detta i sitt åtgärdspaket för samhällsinvesteringar.

Särskilt oroande är det faktum att antalet arbetslösa fortsätter att öka och nu har nått 25,3 miljoner, vilket är en historiskt hög nivå och 2,6 miljoner (11,6 procent) fler än i mars 2011. I 17 EU-länder har arbetslösheten gått upp och ligger nu på 10,4 procent för hela EU. Klyftan mellan de länder som det går hyfsat bra för och de som släpar efter har därmed ökat ännu mer. Vi har nu ett rekordstort gap på 20,6 procentenheter mellan EU:s lägsta (Österrike med 4,5 procent) och högsta (Spanien med 25,1 procent) arbetslöshetsnivåer. Sedan i fjol har antalet långtidsarbetslösa ökat i 15 EU-länder och uppgår nu till 10,7 miljoner. Denna grupp utgör nu 4,5 procent av den aktiva delen av befolkningen (en ökning med 0,4 procent på ett år).

Dystra framtidsutsikter för unga

Ungdomsarbetslösheten har nått dramatiska nivåer – 22,5 procent i EU i juli – även om den inte ökade under det andra kvartalet. I tolv EU-länder ligger nivån över 25 procent medan bara tre länder håller sig kvar under 10 procent, nämligen Österrike, Tyskland och Nederländerna.

De dystra framtidsutsikterna för unga pekar på att risken för att bli långtidsarbetslös och utan meningsfull sysselsättning ökar, vilket också återspeglas av det ökande antalet ungdomar som varken har jobb eller utbildning. Kommissionen engagerar sig aktivt mot ungdomsarbetslösheten och kommer senare i år att lägga fram två initiativ. Det ena förslaget gäller ungdomsgarantier som ska se till att unga människor antingen får ett jobb eller börjar en utbildning senast fyra månader efter att de slutat skolan. Det andra förslaget gäller kvalitetskriterier för praktik.

De senaste siffrorna för 2011 kastar nytt ljus över situationen på arbetsmarknaden. Förutom de arbetslösa finns det runt 8,6 miljoner deltidsanställda som är undersysselsatta – främst kvinnor – och ytterligare 10,9 miljoner människor i gråzonen mellan overksamhet och arbetslöshet, t.ex. de som har gett upp hoppet om att hitta ett nytt jobb.

Minskade inkomster i hushållen

Hushållens disponibla bruttoinkomst minskade i två tredjedelar av EU-länderna mellan 2009 och 2011. Det största nedgången noterades i Grekland (15,7 procent), Irland (9 procent) och i Litauen, Spanien, Cypern och Ungern (samtliga över 4 procent). Utvecklingen står i stark kontrast till läget i de nordiska länderna, Tyskland, Belgien, Slovakien och Frankrike, där de sociala skyddsnäten och en motståndskraftigare arbetsmarknad har gjort att de samlade inkomsterna har fortsatt att öka trots krisen. Överallt har dock krisen påverkat stora delar av befolkningen. Fattigdomen har därför ökat även i dessa länder. Det är föga överraskande att andelen människor i EU som drabbats av finansiella problem fortsätter att ligga på en historiskt hög nivå. Människorna i de länder som drabbats av den mest markanta inkomstnedgången är också de som med störst sannolikhet upplever sin sociala situation som negativ, vilket 2012 års Eurobarometerundersökning om den sociala situationen visar.

Barnfattigdom

För allt fler hushåll blir barnfattigdomen ett problem, eftersom föräldrarna har för låga inkomster och stödet till hushåll med barn är för lågt. Andelen barn som hotas av fattigdom (efter sociala transfereringar) ligger mellan runt 10 procent i Danmark och Finland och över 20 procent i Spanien, Grekland, Bulgarien, Portugal, Italien, Rumänien, Lettland, Polen, Litauen och Luxemburg. Familjeförmånernas omfattning och effektivitet varierar avsevärt mellan EU-länderna. Tillgång till barnomsorg till rimliga priser är en viktig faktor för att föräldrarna, och framför allt mödrarna, ska kunna arbeta.

Skillnader i tillväxten

När det gäller de största EU-länderna fortsatte ekonomin att växa i Tyskland, Frankrike och Polen, medan den minskade ytterligare i Italien och Storbritannien. Under det andra kvartalet 2012 noterade Spanien och Portugal en kraftig nedgång för den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen.

Läs mer:

MEMO/12/720

Employment and Social Situation Quarterly Review

Webbsida för arbetsmarknads- och samhällsanalys

László Andors webbplats

Följ László Andor på Twitter

Gratis nyhetsbrev

Kontaktpersoner:

Jonathan Todd (+32 2 299 41 07)

Nadège Defrère (+32 2 296 45 44)


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site