Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Pressmeddelande

Bryssel den 27 september 2012

Forskarkväll – forskare i 350 städer bjuder in till vetenskapsfest

Om du vill få en glimt av Halleys komet får du vänta i 75 år. Men visste du att man kan göra en egen komet på bara fem minuter? Blanda kolsyresnö, vatten, lera och lite annat och du har en egen komet. Så bygg en komet tillsammans med rymdforskare i London, gör moln med meteorologer i italienska Bolzano eller utforska vulkanen San Antonio med geologer på Kanarieöarna – det är några av höjdpunkterna på den sjunde forskarkvällen, som går av stapeln i morgon kväll, den 28 september, runtom i hela Europa.

Drygt 350 städer, från Akureyri på Island till Nicosia på Cypern, deltar i evenemanget som ska få oss att upptäcka hur roligt det är med vetenskap. Man vill också slå ett slag för forskning som ett möjligt yrkesval. I Sverige kallas evenemanget för Forskarfredag och det erbjuds spännande aktiviteter på 28 orter i hela riket. Publiken kan delta i experiment och interaktiva shower, besöka forskningslaboratorier som vanligtvis är stängda för allmänheten och testa komplicerad utrustning.

– Passa på att bli forskare för en kväll, föreslår Androulla Vassiliou, EU-kommission är för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdomsfrågor. Den årliga forskarkvällen är både allmänbildande och kul och ett bra sätt att få tjejer och killar intresserade av forskarvärlden. En elev som i dag lär sig göra osynligt bläck i ett klassrum är kanske den som löser våra samhällsproblem i morgon.

Under forskarkvällen tar forskare från alla ämnesområden över – de finns i shoppingcentrum och parker och på torg, historiska platser och museer. Där visar de människor i alla åldrar hur deras arbete påverkar vår vardag.

Hundratals evenemang äger rum i 32 EU- och grannländer (se listan nedan). I bilagan finns några höjdpunkter och i evenemangslistan kan du se vad som är på gång där du bor.

Bakgrund

Vad är forskarkvällen?

Forskarkvällen anordnas varje år den fjärde fredagen i september i hela Europa. I EU deltar 24 medlemsländer och utanför EU Bosnien och Hercegovina, Färöarna, Makedonien, Island, Israel, Montenegro, Serbien och Turkiet. Österrike, Danmark och Luxemburg deltar inte i år.

Evenemanget har växt från 92 deltagande städer 2006 till drygt 350 i år. Förra året kom nästan 800 000 besökare och man hoppas på ännu fler i år.

Varför investerar EU i forskarkvällen?

Forskarkvällen ingår i de EU-finansierade Marie Curie-åtgärderna, som främjar internationella forskarkarriärer i Europa. Genom att allmänheten får träffa forskare i verkligheten vill man visa hur viktig forskningen är för vårt samhälle. EU vill att fler väljer att bli forskare. Det är viktigt för tillväxten och ekonomin, som är alltmer beroende av innovativa varor, tjänster och företagsmodeller.

EU finansierar drygt hälften av totalkostnaden för forskarkvällen: 4 miljoner euro utav nästan 7,5 miljoner euro i år. Arrangörerna och deras aktiviteter har valts ut genom en förslagsomgång.

Totalt får Marie Curie-åtgärderna 4,7 miljarder euro ur EU:s budget. Åtgärderna förvaltas nästan helt av EU-kommissionens genomförandeorgan för forskning, inom det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7). Det är EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning med en totalbudget på 50 miljarder euro mellan 2007 och 2013.

Marie Curie-åtgärderna kommer att fortsätta i Horisont 2020, EU:s nya program för forskning och innovation. Horisont 2020 ska löpa från 2014 till 2020. Med en föreslagen budget på 80 miljarder euro ska programmet bidra till tillväxt och nya jobb i EU.

Läs mer:

EU-kommissionen: Utbildning

Androulla Vassilious webbplats

Följ Androulla Vassiliou på Twitter @VassiliouEU

http://ec.europa.eu/researchersnight/Forskarkvällen 2012

Marie Curie-åtgärderna och sjunde ramprogrammet

Innovationsunionen och Europa 2020-strategin

Genomförandeorganet för forskning

Några höjdpunkter på forskarkvällen

London (Storbritannien)

Natural History Museum står värd för en workshop om hur man bygger en komet. Den formel som ligger till grund för de kometer som rör sig i banor i solsystemet ska tillämpas på material som finns på jorden, t.ex. vatten och lera. Publiken kan också delta praktiskt: de får göra grottmålningar tillsammans med några antropologer. På Londonuniversitetets Whitechapelcampus ska man bygga en stor skulptur av mjölktänder som allmänheten har skänkt.

Bolzano (Italien)

Den som söker spänning kan få prova på överlevnadsteknik i extrema förhållanden i ett kylrum och en simulerad snöstorm på European Academy i Bolzano. Efteråt får besökarna veta hur deras kroppar reagerade. Väderintresserade kan få göra moln med hjälp av vatten, luft och tryck på det meterologiska kontoret.

Fuencaliente (Kanarieöarna)

Tillsammans med forskare och professionella guider kan den äventyrslystne utforska vulkanen San Antonio, där det finns unika växter, klippformationer och lavaformationer i olika färger. Lokala producenter och geologer förklarar hur vulkanen höjer kvaliteten på de lokala vinerna.

Kraków (Polen)

På 17 olika ställen visas vetenskapliga föreställningar. Bland annat kan man få se hur den teknik för motion capture som används för videospel kan hjälpa till att diagnostisera och behandla sjukdomar. Institutet för kärnfysik visar hur partikelacceleratorer kan användas för att behandla ögoncancer och kartlägga hur okända ämnen är uppbyggda. Det kan bidra till upptäckter inom konstkonservering, medicin och geologi.

Angers, Besançon och Toulouse (Frankrike)

Potentiella tidsresenärer i de franska städerna kan de få vara med och skapa framtidens samhälle med hjälp av forskning och innovation. Publiken och forskarna ska tillsammans föreställa sig hur Angers kan se ut 2025, Besançon 2084 och Toulouse under andra halvan av detta århundrade med utgångspunkt i möjliga framsteg inom utbildning, transport, miljö, energi och andra samhällsaspekter.

Nicosia (Cypern)

Med hjälp av leken ”Säg mig, dr Turing, kan maskiner tänka?” ska deltagarna försöka skilja mänskliga röster från datorgenererade ljud i en konversation. Experimentet bygger på ett test från 1950-talet då man ville bedöma om en dator kan uppträda intelligent och svara på samma sätt som en människa gör.

Kontaktpersoner

Dennis Abbott (+32 2 295 92 58), Twitter: @DennisAbbott

Dina Avraam (+32 2 295 96 67)


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site