Navigation path

Left navigation

Additional tools

Den digitala agendan: EU-finansierad forskning hjälper astronomer att se helheten

European Commission - IP/11/977   23/08/2011

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen – Pressmeddelande

Den digitala agendan: EU-finansierad forskning hjälper astronomer att se helheten

Bryssel den 23 augusti 2011 – Tack vare EU-finansiering har astronomer kunnat utveckla en banbrytande teknik för att ta fram högupplösta i realtidsbilder av avlägsna galaxer. Radioteleskop världen över kan nu samtidigt observera de mest avlägsna föremålen i universum och ta fram högupplösta bilder. Detaljnivån kan jämföras med att identifiera en fotboll på månen. Tekniken, som kallas Electronic Very Long Baseline Interferometry (e-VLBI), ger ledtrådar om hur galaxer formas genom att astronomer, tack vare optiska höghastighetsnätverk, kan ta emot och behandla data nästan i realtid samtidigt som ett experiment pågår. Härigenom kan flera radioteleskop världen över samarbeta och på så vis simulera ett gigantiskt teleskop. På så vis förbättras observationsresultatens kvalitet, och investeringarna i radioteleskop maximeras. Två projekt om elektroniska kommunikationsnät med hög kapacitet, EXPReS och NEXPReS, som fått 7,4 miljoner euro i EU-stöd, stödjer utvecklingen och användningen av e-VLBI-astronomi. Att utveckla e-infrastrukturer för att stärka Europas innovativa fördelar är en av prioriteringarna i den digitala agendan för Europa (se IP/10/581, MEMO/10/199 och MEMO/10/200).

Neelie Kroes, EU-kommissionär för den digitala agendan, säger: ”Det är goda nyheter att europeiska forskare har lyckats använda innovativ teknik för att använda radioteleskop på ett mycket effektivare sätt för att utforska avlägsna galaxer.”

Radioastronomer observerar himlakroppar för att komma underfund med hur galaxer utvecklas och samverkar med varandra. Traditionella VLBI-observationer utförs av teleskop i flera länder som samtidigt är riktade mot samma punkt. Ju större avståndet är mellan teleskopen, desto bättre kan de urskilja små detaljer. Tidigare lagrade varje station uppgifter på hårddiskar som skickades till en central superdator som analyserade uppgifterna. Tack vare den nya e-VLBI-tekniken kan teleskopen nu kopplas direkt till den centrala superdatorn via optiska fibrer. Därigenom slipper man kostnaderna för lagringsmedier och dessutom får man resultat mycket snabbare. Uppgifterna behandlas därefter i realtid, vilket gör att astronomerna får resultaten efter några timmar i stället för efter några veckor. Tidigare användes den bara i Europa, men nu kan e-VLBI-tekniken användas världen över.

e-VLBI-tekniken användes nyligen för att observera en Seyfertgalax, och man upptäckte då en stark gammastrålning som tidigare troddes komma enbart från de mest kraftfulla svarta hålen. Det är första gången man upptäcker en galax med ett sådant energiinnehåll, och den skulle kunna vara den första i en ny klass himlakroppar. Observationerna har kommit till stånd tack vare ett globalt realtidsnätverk av de största och mest känsliga radioteleskopen i Europa, östra Asien och Australien. Avstånden mellan teleskopen kan vara så stora som 12 458 kilometer, och teleskopen är sammankopplade med optiska höghastighetsnätverk.

Bakgrund

e-VLBI-observationer handlar om att testa nya gränser, eftersom de möjliggör realtidsövervakning och omedelbara resultat, vilket är av grundläggande betydelse för samordning med andra observationer på andra våglängder. Fler radioteleskop förväntas kopplas ihop i realtid genom höghastighetsnätverk, och NEXPReS-projektet för tekniken framåt för att undanröja skillnaden mellan traditionell VLBI-teknik och e-VLBI-teknik.

e-VLBI har också andra användningsområden. Tekniken kan användas ”baklänges” för att mäta jordplattornas rörelser och hjälpa till att förutspå jordbävningar. Den kan också användas för att observera jordens orientering och dagslängden, vilket i sin tur kan användas i forskning om klimatförändring och för att mäta gravitationsvågors hastighet inom grundläggande fysikforskning. För dessa syften används ett globalt nätverk av antenner som mäter tidsskillnader från avlägsna källor (som pulsarer) under en tidsperiod.

Genom EXPReS-projektet, som löpte från 2006 till 2009, har superdatorn vid Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE) i Nederländerna uppgraderats så att den klarar e-VLBI-operationer. Den kan nu ta emot uppgifter från upp till 16 teleskop samtidigt med ett flöde på 1 Gb/s per teleskop. Superdatorn erbjuder nu regelbundna e-VLBI-sessioner samt möjligheter att observera flyktiga himlakroppar, exempelvis exploderande stjärnor som kan vara kopplade till uppkomsten av svarta hål.

Mer om EXPReS-projektet finns på http://www.expres-eu.org/.

NEXPReS (Novel Explorations Pushing Robust e-VLBI Services) är ett treårigt projekt som löper från 2010 till 2013 med målet att införa e-VLBI i realtid i alla observationer som genomförs av det europeiska VLBI-nätverket, som är ett samarbete mellan de större instituten för radioastronomi Europa, Asien och Sydafrika. Det kommer att ge bättre datakvalitet och djupare bilder av galaxen som fler astronomer kan ta del av. NEXPReS genomförs av 15 forskningsinstitut, deltagare i NREN (National Research and Education Network), och avancerade datoranläggningar i Danmark, Finland, Storbritannien, Italien, Lettland, Nederländerna, Polen, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike.

Mer om NEXPReS-projektet finns på http://www.nexpres.eu/.

Mer om e-infrastrukturer.

Webbplatsen för den digitala agendan:

http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm.

Neelie Kroes webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/.

Följ Neelie Kroes på Twitter: http://twitter.com/neeliekroeseu

Contacts :

Jonathan Todd (+32 2 299 41 07)

Linda Cain (+32 2 299 90 19)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website