Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen – Pressmeddelande

Kommissionen vill ha starkare och mer ansvarsfulla banker i Europa

Bryssel, den 20 juli 2011 – Bankerna står i centrum för den finanskris som den globala ekonomin har varit utsatt för sedan 2008. Man har dragit lärdom av detta och tidigare misstag ska inte få upprepas. Därför har kommissionen i dag lagt fram förslag för att förändra agerandet hos de 8 000 banker som verkar i Europa. Det övergripande målet med förslaget är att stärka återhämtningsförmågan hos EU:s banksektor samtidigt som man vill säkerställa att bankerna fortsätter att finansiera ekonomisk verksamhet och tillväxt. I kommissionens förslag anges tre konkreta mål.

1. Bankerna måste ha mer och bättre kapital för att motarbeta framtida chocker. Då den förra krisen uppstod hade bankerna kapital som var otillräckligt i både kvantitativ och kvalitativ bemärkelse, vilket ledde till att de nationella myndigheterna var tvungna att ge dem stöd i tidigare aldrig skådad omfattning. Med detta förslag inrättar kommissionen de internationella standarder om bankkapital som man kommit överens om på G20-nivå (vanligtvis kända som Basel III-avtalet). EU tillämpar dessa regler för mer än 8 000 banker, vilket motsvarar 53 % av de globala tillgångarna, och går därmed i spetsen på detta område.

2. Kommissionen vill även inrätta en ny styrelseform som ger övervakare nya befogenheter att bättre övervaka banker och vidta åtgärder genom eventuella påföljder när de upptäcker risker, till exempel att minska krediten när det verkar som om en bubbla kommer att uppstå.

3. Kommissionen föreslår att man sammanställer all lagstiftning som kan tillämpas på detta område till en enhetlig regelbok. Detta kommer att både förbättra öppenheten och efterlevnaden1.

”– Europeiska familjer och företag har drabbats hårt av finanskrisen. Vi kan inte låta en sådan kris uppstå igen och vi kan inte tillåta att några få finansinstituts agerande äventyrar vårt välstånd. Därför har vi i dag lagt fram förslag för att göra de mer än 8 000 bankerna i Europa starkare. Banksektorn måste ha mer och bättre kapital varje gång den tar risker. Det är ett oerhört viktigt steg när det gäller att dra lärdom av erfarenheterna av krisen och att anta nya riskstrategier. Det gläder mig att Europa fortsättningsvis går i spetsen och är den första jurisdiktionen på global nivå som införlivar G20-åtagandena. Först när vi har infört alla dessa regler kan vi säga att vi har dragit lärdom av krisen” säger Michel Barnier, kommissionär för den inre marknaden.

Bakgrund

Förslaget innehåller två delar: ett direktiv som reglerar möjligheten till inlåningsverksamhet och en förordning som reglerar verksamheten för kreditinstitut och värdepappersföretag. Båda dessa rättsliga instrument utgör ett paket och bör beaktas som en helhet. Förslaget åtföljs av en konsekvensbedömning som visar att denna reform påtagligt kommer att minska sannolikheten för en övergripande bankkris.

1. Förordningen innehåller detaljerade tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och omfattar:

  • Kapital: kommissionens förslag ökar den kapitalbas som banker måste ha samt dess kvalitet. Det harmoniserar uttagen från egna medel för att avgöra hur mycket lagstadgat kapital som är lämpligt i regelsyfte.

  • Likviditet: För att förbättra den kortsiktiga återhämtningsförmågan för finansinstitut med avseende på profilen när det gäller likviditetsrisk föreslår kommissionen att man år 2015 ska införa en likviditetstäckningsgrad, vars exakta sammansättning och kalibrering bestäms efter en observations- och omprövningsperiod.

  • Skuldsättningsgrad: för att förhindra att kreditinstitut och värdepappersföretag skuldsätter sig för mycket föreslår kommissionen även att man bör kontrollera skuldsättningsgraden. Skuldsättningsgradens inverkningar kommer att övervakas närmare innan detta eventuellt blir ett bindande krav den 1 januari 2018.

  • Motpartskreditrisk: I enlighet med kommissionens politik i fråga om OTC-derivat (IP/10/1125) görs förändringar för att uppmuntra banker att cleara OTC-derivat hos centrala motparter.

  • En enhetlig regelbok: Vid finanskrisen betonades risken med olikartade nationella regler. En inre marknad behöver en enhetlig regelbok. Förordningen är direkt tillämplig och det krävs inga nationella tillämpningsbestämmelser vilket gör att avvikelserna minskar. I förordningen fastställs även en enda uppsättning kapitalkrav.

2. Det nya direktivet täcker områden i det nuvarande kapitalkravsdirektivet enligt vilket EU-bestämmelser måste införlivas i medlemsländerna på ett sätt som passar deras egna förhållanden, till exempel kraven för att starta och bedriva bankaverksamhet, etableringsfrihetens villkor, friheten att tillhandahålla tjänster och definitionen av behöriga myndigheter och principerna för tillsyn.

Följande element är nya i direktivet:

  • Förbättrade styrformer: I förslaget skärps kraven när det gäller bolagsstyrning och -förfaranden och nya regler införs som syftar till att öka effektiviteten hos styrelsernas riskövervakning, förbättra statusen för riskhantering och säkerställa effektiv övervakning av riskhantering.

  • Påföljder: om ett institut bryter mot EU-kraven kommer förslaget att säkerställa att övervakare kan tillämpa påföljder som verkligen är avskräckande, men även effektiva och proportionerliga – till exempel administrativa böter på upp till 10 % av institutets årsomsättning eller tillfälliga sanktioner mot medlemmar av institutets ansvariga ledning.

  • Kapitalbuffertar: direktivet inför två kapitalbuffertar utöver minimikapitalkraven: en kapitalbevarande buffert som är identisk för alla banker i EU och en konjunkturutjämnande kapitalbuffert som bestäms på nationell nivå.

  • Förbättrad övervakning: kommissionen föreslår att man ska skärpa tillsynen och kräva att ett tillsynsprogram utarbetas varje år utifrån en riskbedömning för varje övervakat institut, att tillsyn sker på plats i större och mer systematisk omfattning, att robustare standarder fastställs och att mer ingripande och framtidsorienterade tillsynsbedömningar görs.

Slutligen syftar förslaget till att få kreditinstitut att i mindre grad förlita sig på externa kreditbetyg genom att a) kräva att alla bankers investeringsbeslut inte endast grundar sig på betyg utan även på sina egna inre krditbedömningar och b) att banker med ett väsentligt antal risker för en viss värdepappersportfölj utvecklar interna betyg för den portföljen istället för att förlita sig på externa betyg för att beräkna sina kapitalkrav.

Dagens förslag ersätter de förra kapitalkravsdirektiven (2006/48/EC och 2006/49/EC) med en förordning och ett direktiv och är ett viktigt steg i skapandet av ett sundare och säkrare europeiskt finansiellt system.

Ytterligare bakgrundsinformation

För att återställa stabiliteten inom banksektorn och säkerställa fortsatta krediter till realekonomin vidtog både EU och dess medlemsländer åtgärder av hittills icke skådad omfattning som skattebetalarna betalade för. Europeiska kommissionen har godkänt 4,1 biljoner euro i statliga stödåtgärder till finansinstitut av vilka mer än 2 biljoner euro användes under 2008 och 2009.

Ytterligare information:

http://ec.europa.eu/internal_market/bank/regcapital/index_en.htm

MEMO/11/527

Kontaktpersoner :

Olivier Bailly +32 22968117

Chantal Hughes +32 22994450

Catherine Bunyan +32 22996512

1 :

Enligt IMF:s uppskattningar uppgick de europeiska bankernas krisrelaterade förluster mellan 2007 och 2010 till närmare 1 biljon euro eller 8 % av EU:s BNP.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website