Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen – Pressmeddelande

Enligt en ny undersökning lämnar EU-medborgarna personuppgifter online, men oroar sig för skyddet av dem

Bryssel den 16 juni 2011 – Tre av fyra personer i EU anser att utlämnande av personuppgifter är en del av vardagen, men de är samtidigt oroliga för hur företag – inbegripet sökmotorer och sociala nätverk – använder uppgifterna. Dessa är de viktigaste slutsatserna i en ny Eurobarometerundersökning om attityder till skydd av personuppgifter och elektronisk identitet, som EU-kommissionen offentliggör idag. Enligt rapporten lämnar 62 % av invånarna i EU ut bara de allra nödvändigaste uppgifterna för att på så sätt skydda sin identitet. 75 % vill kunna radera sina personuppgifter på nätet när de så önskar, dvs. ha ”rätten att glömmas bort”. Det finns också ett starkt stöd för EU-åtgärder: 90 % önskar få samma rätt till uppgiftsskydd i hela Europa.

”De flesta är vana vid att lämna ut personuppgifter när de handlar på nätet eller använder webbplatser för sociala nätverk. Men de oroar sig också för hur uppgifterna kommer att användas, och de känner inte alltid att de har kontroll över dem” säger Viviane Reding, kommissionär för rättsliga frågor. ”När jag uppdaterar reglerna om dataskydd vill jag därför att det klart ska framgå att människor har rätt – och inte bara ”möjlighet” – att dra tillbaka sitt samtycke till behandling av uppgifterna.”

Neelie Kroes, vice-ordförande i Europeiska kommissionen med ansvar för den digitala agendan, sade: ”Många människor är tveksamma till att göra inköp online, eftersom de oroar sig över att lämna personuppgifter. Detta hindrar utvecklingen av Europas digitala inre marknad och bromsar vår ekonomiska återhämtning. De har också vissa betänkligheter vad gäller deras säkerhet online. Jag kommer inom kort att hantera detta problem genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag”.

Undersökningsresultaten läggs fram samtidigt som kommissionen förbereder en reform av reglerna om skydd av personuppgifter (se IP/10/1462 och SPEECH/11/183). Syftet är att på alla politikområden, även när det gäller brottsbekämpning, se till att enskilda personers uppgifter skyddas, minska byråkratin för företag och se till att utbytet av uppgifter inom EU fungerar. Kommissionen planerar att lägga fram konkreta förslag före årets slut.

Undersökningen visar att 60 % av de européer som använder internet (40 % av alla EU-medborgare) köper och säljer föremål online och använder sociala nätverk online. I dessa sociala nätverk avslöjar medborgarna personuppgifter, också biografiska uppgifter (nästan 90 %), sociala uppgifter (nästan 50 %) och känsliga uppgifter (nästan 10 %). Av de tillfrågade uppgav 70 % att de var oroade för hur företagen använder deras uppgifter och de anser att de bara har ringa eller ingen kontroll över sina egna uppgifter. 74 % vill ge sitt uttryckliga medgivande innan deras uppgifter samlas in och behandlas på internet.

Den grundläggande principen för EU:s regler om uppgiftsskydd är att användarna måste ge sitt medgivande innan deras uppgifter används. Uppgifterna får inte förmedlas vidare utan användarens samtycke och företag får inte använda uppgifterna för andra ändamål än vad som överenskommits.

De tillfrågade oroar sig främst för att råka ut för bedrägerier när de handlar på nätet (uppges av 55 %), för att deras uppgifter används på webbplatser för sociala nätverk utan deras vetskap (44 %) och för att uppgifter ges vidare av företag utan att de har gett sitt samtycke (43 %).

När det gäller skydd av personuppgifter litar man i högre grad på den offentliga sektorn – t.ex. sjukhus (78 %), statliga myndigheter (70 %) och EU-institutioner (55 %) – än på privata företag som affärer (39 %), internetleverantörer (32 %) och företag som erbjuder tjänster på internet (22 %).

42 % använder sig av befintliga redskap och strategier för att begränsa antalet oönskade e-postmeddelanden och 23 % ändrar säkerhetsinställningarna på sina webbläsare. Detta tyder på att människor sannolikt inte hanterar sina personuppgifter online ordentligt om enkla redskap inte finns tillgängliga eller är svåra att använda.

58 % av internetanvändarna läser förklaringar om skydd av personuppgifter på nätet, men inte alla av dessa förstår dem. Sammanlagt 62 % av användarna antingen förstår, läser eller hittar inte förklaringarna eller struntar i dem. Om användarna faktiskt läser dem är de försiktigare med sina uppgifter. Ett av de främsta målen för reformen av uppgiftsskyddet är att stärka reglerna så att tjänsteleverantörerna tydligare än tidigare måste uppge hur en tjänst fungerar (vilka uppgifter som samlas in och behandlas, ändamålet för detta och var uppgifterna lagras) och se till att tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas.

I undersökningen framkommer också klara skillnader i attityderna till utlämnande av personuppgifter mellan yngre och äldre personer. De yngre förhåller sig mer avslappnat till att lämna ut uppgifter, medan äldre i högre grad hyser betänkligheter när det gäller skyddet av privatlivet.

Bakgrund

Den 4 november 2010 lade kommissionen fram en strategi för att stärka EU:s regler om uppgiftsskydd (IP/10/1462 och MEMO/10/542). Syftet med strategin är att på alla politikområden, även när det gäller brottsbekämpning, se till att enskilda personers uppgifter skyddas, att minska byråkratin för företag och att se till att utbytet av uppgifter inom EU fungerar. Denna översyn av politiken kommer att användas av kommissionen tillsammans med resultaten av ett offentligt samråd för att se över EU:s direktiv om skydd av personuppgifter (95/46/EG) från 1995.

EU:s regler om uppgiftsskydd syftar till att skydda fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till uppgiftsskydd, samt uppgifternas fria flöde. Detta allmänna direktiv om uppgiftsskydd har kompletterats med andra rättsakter, bl.a. direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för kommunikationssektorn. Det finns också särskilda regler om skydd av personuppgifter i frågor som rör polisiärt och straffrättsligt samarbete (rådets rambeslut 2008/977/RIF).

Rätten till skydd av personuppgifter erkänns uttryckligen både i artikel 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i Lissabonfördraget. I artikel 16 i fördraget fastställs den rättsliga grunden för reglerna om dataskydd för all verksamhet som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

Kommissionens avdelningar med ansvar för rättvisa, informationssamhället och media samt dess forskningscenter beställde Eurobarometerundersökningen om skydd av personuppgifter och elektronisk identitet i Europeiska unionen och avdelningen för kommunikation samordnade arbetet.

Mer information:

Eurobarometerundersökningen om skydd av personuppgifter och elektronisk identitet i Europeiska unionen.

http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_359_340_en.htm#359

Nyhetssidan för generaldirektoratet för rättsliga frågor:

http://ec.europa.eu/justice/news/intro/news_intro_en.htm

Hemsidan för vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättsliga frågor:

http://ec.europa.eu/reding

Webbplatsen för den digitala agendan:

http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/index_en.htm

Hemsidan för vice ordförande Neelie Kroes, kommissionsledamot med ansvar för den digitala agendan:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/kroes/

Neelie Kroes Twitter:

http://twitter.com/neeliekroeseu

Kontaktpersoner

Matthew Newman (+32 2 296 24 06)

Mina Andreeva (+32 2 299 13 82)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website