Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen – Pressmeddelande

Kommissionens rapport belyser Europas innovationskris och analyserar medlemsländernas framsteg

Bryssel den 9 juni 2011 – EU:s innovationsförmåga måste förbättras avsevärt på många områden om Europa 2020-strategin ska kunna ge en smart och hållbar tillväxt, konstaterar Europeiska kommissionen i 2011 års rapport om innovationsunionens konkurrenskraft. Europa behöver fler och ”smartare” investeringar inom både offentlig och privat forskning och utveckling – detta ökar inte bara tillväxten på medellång sikt, det har dessutom en konjunkturutjämnande verkan i kristider. Mer forskningssamarbete behövs inom EU och internationellt, i kombination med bättre utnyttjande av forskningsresultat, bland annat genom en starkare immaterialrättslig ordning. Utbildningssystemen måste anpassas till behovet av affärsinnovation. Innovativa och snabbväxande små och medelstora företag behöver mer uppmuntran. En samordnad insats krävs för att bygga vidare på Europas lovande resultat i fråga om innovation när det gäller att ta itu med globala problem som klimatförändringar. Den bristande jämställdheten inom vetenskap och forskning måste åtgärdas.

– Denna rapport understryker att färden mot innovationsunionen är lång och utmanande, med stora hinder på vägen. Men den visar också att EU har enats om rätt politik för att nå fram till slutet av denna väg. Ett förverkligande av innovationsunionen på europeisk och nationell nivå är ett ekonomiskt ”måste”, lika viktigt för hållbar tillväxt som att ordna upp de offentliga finanserna, säger kommissionens ledamot med ansvar för forskning, innovation och vetenskap, Máire Geoghegan-Quinn.

Rapporten innehåller en analys av de nationella forsknings- och innovationssystemens styrkor och svagheter samt konkreta fakta som kan ligga till grund för nationella strategiska val. Den bygger på resultattavlan för innovationsunionen. Den innehåller också ett faktablad om varje lands forsknings- och innovationsprestanda.

Rapportens viktigaste resultat

  • Europa måste öka investeringarna i forskning och innovation. EU närmar sig långsamt sitt mål att investera 3 % av BNP i forskning och utveckling (2,01 % 2009) men avståndet till ledande konkurrenter ökar, främst på grund av lägre FoU-investeringar i näringslivet. Under 2008 stod EU för 24 % (29 % 1995) av världens totala FoU-utgifter. I förhållande till BNP investerar företagen i Japan och Sydkorea dubbelt så mycket som i Europa.

  • I ekonomiska kristider har ackumulerade investeringar i forskning och innovation en konjunkturutjämnande effekt. Länder som har ökat sina investeringar i forskning och innovation har bättre förutsättningar för att ta sig ur krisen. Sjutton medlemsländer kunde bibehålla eller öka sina FoU-budgetar under 2009 och sexton under 2010.

  • Investeringarna i innovation måste bli ”smartare”. De mest framgångsrika innovatörerna har inriktat sina investeringar genom en smart specialiseringsstrategi som kombinerar strategier på utbudssidan (t.ex. offentliga subventioner till högre utbildning, FoU i näringslivet, riskkapital och vetenskaplig och teknisk infrastruktur) och efterfrågesidan (t.ex. offentlig upphandling av innovativa produkter, resultatbaserad standardisering och konkurrensfrämjande varumarknadsreglering).

  • Utvecklingen av högt kvalificerade personer måste stämma överens med företagens behov. Bara 46 % av forskarna i EU arbetar inom näringslivet (80 % i USA). Medlemsländerna bör anpassa sina utbildningssystem för att fortsätta öka antalet och samtidigt se till att bättre matcha företagens behov.

  • Integrering och internationalisering av forskning ökar avkastningen på investeringar. Internationalisering och effektiv produktion av vetenskaplig kvalitet är ömsesidigt förstärkande. Kunskapsflödet (dvs. av studerande, gemensamma publikationer, samarbete för gemensamma patent) i Europa är en stor tillgång och kommer att öka ytterligare genom fullbordandet av det europeiska forskningsområdet. Det är dock koncentrerat till ett fåtal västeuropeiska länder.

  • Svaga ramvillkor förhindrar kunskap från att omvandlas till säljbara produkter och tjänster. Europa förlorar mark när det gäller utnyttjandet av forskningsresultat. EU publicerar flest fackgranskade vetenskapliga publikationer i världen (29 % under 2009) men ökningstakten för patentansökningar enligt konventionen om patentsamarbete (PCT) är nästan dubbelt så hög i Japan och Sydkorea som i EU. För hälften av medlemsländerna skapas inga högteknologiska patent alls hos Europeiska patentverket (EPO). Ytterligare åtgärder behövs för att kostnadseffektivare skydd och förvaltning av immateriella rättigheter ska kunna erbjudas. Det EU-patent som man för närvarande förhandlar om blir en viktig start.

  • Europa har stor potential när det gäller tekniska uppfinningar för samhällsutmaningar. Under 2007 stod EU för 40 % av patenten för teknik på klimatförändringsområdet. Detta visar att målinriktad investering i forskning och demonstration på nyckelområden, i kombination med åtgärder för att stödja marknadens utveckling, kan leda till ny teknik och innovationer. Detta är idén med de europeiska innovationspartnerskap som inletts genom innovationsunionen.

  • Vi behöver mer innovativa och snabbväxande små och medelstora företag. EU måste komma ikapp USA när det gäller forskningsintensiteten inom högteknologisk och medelhögteknologisk industri. Med andra ord behövs strukturella förändringar både inom och mellan sektorer. Vissa europeiska länder, som Österrike och Danmark, har åstadkommit en strukturell förändring mot en mer kunskapsintensiv ekonomi. Många av dessa länder har också återhämtat sig bättre från den ekonomiska krisen. Gemensamma faktorer bakom denna framgång är innovativa och snabbväxande små och medelstora företag, som gynnas av den vetenskapliga kompetensen inom den offentliga forskningen och de gynnsamma förutsättningarna för marknadsföring av ny kunskap.

Bakgrund

Rapporten om innovationsunionens konkurrenskraft – som omfattar alla 27 medlemsländer och sex associerade länder – bidrar vartannat år till Europa 2020-strategin med en ingående statistisk och ekonomisk analys av de viktigaste aspekterna hos ett effektivt system för forskning och innovation. Detta är den första utgåvan inom ramen för initiativet om innovationsunionen (IP/10/1288), och den ersätter den tidigare rapporten om vetenskap, teknik och konkurrenskraft.

Rapporten om innovationsunionens konkurrenskraft: http://ec.europa.eu/iuc2011

Innovationsunionen: http://ec.europa.eu/innovation-union

Europa 2020: http://ec.europa.eu/europe2020

Kontakt :

Mark English (+32 22962410)

Monika Wcislo (+32 22986595)


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site