Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen vill skärpa reglerna för att skydda skattebetalarnas pengar mot bedrägerier

European Commission - IP/11/644   26/05/2011

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

IP/11/644

Bryssel den 26 maj 2011

Europeiska kommissionen vill skärpa reglerna för att skydda skattebetalarnas pengar mot bedrägerier

Idag antog Europeiska kommissionen ett strategidokument med ett antal åtgärder som ska hjälpa åklagare och domare i hela EU att mera effektivt bekämpa bedrägeri riktat mot EU:s ekonomiska intressen. Kommissionen tänker skärpa viktig straffrättslig lagstiftning genom att klargöra definitioner av brottstyper, som t.ex. förskingring eller maktmissbruk och stärka Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och EU:s rättsliga samarbetsorgan (Eurojust). Man kommer också att undersöka i vilken utsträckning Europeiska åklagarmyndigheten kan tillämpa gemensamma regler när det gäller bedrägerier och andra brott med kopplingar till EU-medel. Tack vare Lissabonfördraget, som förstärkte EU:s kapacitet i kampen mot bedrägerier genom att ge behörighet att lagstifta inom det straffrättsliga området, är det möjligt att införa dessa åtgärder. Att skydda skattebetalarnas pengar är en viktig fråga för kommissionen. Skattebetalarna måste kunna lita på att EU:s medel endast används för åtgärder som godkänts av EU:s lagstiftare. De verktyg som för närvarande står till buds för att upptäcka och förebygga missbruk av EU:s medel är ibland otillräckliga. Medlemsstaternas myndigheter möter fortfarande många hinder som försvårar ett effektivt skydd av EU:s medel mot brott. Detta beror på att reglerna skiljer sig åt för förfaranden, brottsrekvisit och straffpåföljder, vilket blockerar gräns­överskridande utredningar och åtal i samband med bedrägerimål.

Viviane Reding, vice ordförande och kommissionär för rättsliga frågor, säger följande: ”Bara under 2009 var 280 miljoner euro av EU:s medel föremål för misstänkta bedrägerimål. Detta är mindre än 0,2 % av EU:s totala budget, men när ekonomin är åtstramad är varje cent viktig för budgeten. Vi tolererar inte att skattebetalarnas pengar missbrukas. Stöld ur EU:s offentliga kassa är stöld av skattebetalarnas pengar. Tack vare Lissabonfördraget har vi stärkt de rättsliga verktygen i kampen mot gränsöverskridande bedrägerier.

Algirdas Šemeta, EU-kommissionär med ansvar för bedrägeribekämpning, säger: ”Brottslingar gör inte halt vid gränserna. De snarare utnyttjar gränserna för att undvika åtal. Detta kan vi i Europeiska unionen inte acceptera. Vi måste se till att de misstänkta bedrägerierna inte bara utreds av OLAF och nationella myndigheter, utan de måste kunna leda till åtal. Inte ens den bästa utredningen kan skydda skattebetalarnas pengar om den inte följs upp av samordnade insatser från nationella åklagare och domstolar i medlemsstaterna.”

Nya verktyg i kampen mot brott mot EU:s ekonomiska intressen

Nu har EU den uppsättning verktyg som är nödvändig för att möta denna utmaning. EU-fördragen innehåller användbara möjligheter för att skydda EU:s ekonomiska intressen, såsom gemensamma minimiregler på det straffrättsliga området (artikel 83 i EUF-fördraget) eller nya undersökningsbefogenheter för Eurojust, EU:s organ för rättssamarbete (artikel 85 i EUF-fördraget), och möjligheten att inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att komma tillrätta med brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen (artikel 86 i EUF-fördraget).

Kommissionens meddelande nämner flera områden där straffrätten skulle kunna förbättras ytterligare för att skydda EU:s ekonomiska intressen:

  • Effektivare förfaranden: kommissionen kommer att underlätta för åklagare och domare i EU att bekämpa bedrägerier genom att utvidga informationsutbytet mellan olika aktörer, inklusive polismyndigheter, tull, skattemyndigheter, rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter. Ett nytt förslag planeras som ska öka det ömsesidiga administrativa biståndet för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

  • Skarpare straffrättsliga bestämmelser: Kommissionen anser att de nuvarande definitionerna för allvarliga straffrättsliga brott, som förskingring eller markmissbruk, är väldigt olika i de olika medlemsstaterna och bör klargöras genom de straffrättsliga medel och initiativ som ska skydda ekonomiska intressen.

  • Starkare ställning för EU-organ: Både OLAF, som för närvarande genomgår reformer (IP/11/321 och MEMO/11/176), och Eurojust kommer att behöva stärkas ytterligare för att undersökningar ska bli effektivare (SPEECH/11/201).

  • EU kommer också att undersöka i vilken utsträckning Europeiska åklagarmyndigheten kan tillämpa gemensamma regler när det gäller bedrägerier och andra brott mot EU:s ekonomiska intressen. (SPEECH/10/89).

Otillräcklig rättslig handlingskraft

De olika rättssystemen i Europa gör det särskilt svårt att skydda EU:s ekonomiska intressen. Bedrägeri och korruption på nationell nivå, med kopplingar till EU-medel, kan se ut på många olika sätt. Brottslingar kan illegalt få EU-medel för olika projekt inom jordbruk, forskning, utbildning eller infrastruktur. De kan även försöka att påverka tjänstemän genom mutor.

Polismyndigheter, åklagarmyndigheter och domare i medlemsstaterna fattar beslut som grundar sig på den egna nationella lagstiftningen om hur (om överhuvudtaget) man ska ingripa för att skydda EU:s medel. Som en följd av detta skiljer sig antalet fällande domar i dessa mål mycket från land till land, från 14 % till 80 %.

OLAF och Eurojust arbetar redan tillsammans med nationella utredare, åklagare och domare i kampen mot sådan brottslighet. Det finns dock en rad allvarliga rättsliga och praktiska hinder.

Det handlar om restriktioner i deras behörighet när det gäller ärenden i deras egna länder, rättsliga frågor vid användandet av bevis från ett annat land och inkonsekventa bestämmelser om bekämpning av bedrägerier och liknande brott. Detta gör att ärenden avslutas av de nationella myndigheterna utan att åtal väckts, trots att OLAF redan utrett ärendet och anser att fallet är tillräckligt allvarligt.

Det finns t.ex. ett fall där flera medlemsstater och tredjeländer är inblandade och det finns misstanke om omfattande undandragande av tullar till ett värde av över 1,5 miljoner euro. Ingen av de inblandade medlemsstaternas nationella myndigheter väckte åtal.

Från och med år 2000, har 93 av sammanlagt 647 OLAF-ärenden lagts ned av de nationella åklagarmyndigheterna utan särskild motivering och 178 ärenden av godtyckliga skäl.

För ytterligare information:

Hemsida för Viviane Reding, kommissionens vice ordförande och kommissionär med ansvar för rättsliga frågor:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/reding/

Hemsida för Algirdas Šemeta, EU-kommissionär Algirdas Šemeta, som ansvarar för skatter, tullar, revision och bedrägeribekämpning:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/semeta/index_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website