EU:s budgetförslag för 2012 – att bistå 500 miljoner EU-medborgare i en tid av åtstramningar

IP/11/499

Bryssel den 20 april 2011

EU:s budgetförslag för 2012 – att bistå 500 miljoner EU-medborgare i en tid av åtstramningar

”Att stimulera ekonomisk tillväxt för 500 miljoner européer och samtidigt strama åt de offentliga utgifterna är alltid en svår balansakt”. Så sammanfattade Janusz Lewandowski, kommissionär med ansvar för EU:s budget och ekonomiska planering, det förslag till EU-budget för 2012 som kommissionen antog den 20 april. I budgetförslaget begärs anslag för betalningar på 132,7 miljarder euro (+ 4,9 % jämfört med 2011), medan anslagen för åtaganden ökar med 3,7 %, till 147,4 miljoner euro. Det centrala målet med budgetförslaget är att ge bästa möjliga stöd till EU:s ekonomi och medborgare.

En stramare budget

Avsikten bakom 2012 års budgetförslag har varit att anpassa EU:s finanser till de åtstramningar som görs på nationell nivå. Kommissionen har varit särskilt noga med att frysa budgeten för sin egen administration, där tillväxten jämfört med 2011 är 0,0 %. Detta har blivit möjligt genom nedskärningar av utgifterna för byggnader, informations- och kommunikationsteknik, studier, publikationer, tjänsteresor, konferenser och sammanträden. För tredje året i följd avstår kommissionen också från att begära några nya ytterligare tjänster.

I arbetet med nästa års budget har kommissionen också gjort extra ansträngningar för att identifiera sådana program som inte fungerar tillfredsställande. Anslagen till finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete har t.ex. kunnat minskas med 70,7 miljoner euro, eftersom de medel som tidigare avdelats för ändamålet har utnyttjats långsammare än beräknat. Vidare har anslagen till instrumentet för samarbete med industriländer utanför EU reducerats med 14,5 miljoner euro, dels därför att stora belopp i åtaganden drogs tillbaka under 2007, dels för att antagandet av den nya grundrättsakten har försenats. Finansieringen av Galileo har minskats med 24,9 miljoner euro (beloppen avser åtaganden). Enligt Janusz Lewandowski har budgetförslaget alltså utformats utifrån principen att det är EU:s plikt att noga utvärdera sin verksamhet och fråga sig om alla de åtgärder man finansierar faktiskt ger ett konkret mervärde för Europa som helhet.

Räkningarna måste betalas

Trots kraven på åtstramningar måste kommissionen givetvis uppfylla sina rättsliga åtaganden. De EU-program som inleddes 2007 har nu uppnått full marschfart. Under 2012 kommer detta att innebära ökade utbetalningar till de regionala myndigheter, små och medelstora företag m.fl. som har gjort investeringar inom ramen för programmen. De ökade anslagen för betalningar inom forskningsprogrammen (+ 13,3%, till en sammanlagd nivå på 7,6 miljarder euro) samt genom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (+ 8,4 %, till 45,1 miljarder euro) syftar till att maximera effekten av EU:s insatser för ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Den samlade ökningen av anslagen i nästa års budget är begränsad till ett absolut minimum för vad som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rättsliga åtaganden. En minskning av anslagen under denna nivå kommer att innebära att medlemsstaterna och Europaparlamentet de facto gör det omöjligt att uppfylla de åtaganden som gjorts genom befintliga kontrakt.

I samband med presentationen av budgetförslaget gjorde Lewandowski också följande uttalande: ”Vissa undrar varför EU-budgeten borde växa, medan medlemsstaterna genomför smärtsamma nedskärningar i sina egna budgetar. Det är en rimlig fråga. Huvudskälet till att nettot resulterar i en ökning är att vi måste betala de räkningar som kommer in från projekt i olika delar av Europa. Det är projekt som gynnar det lokala samhället och näringslivet, och som i sannolikt aldrig hade kunnat inledas 2007 om inte EU hade anslagit resurser för dem. Att nu avbryta finansieringen av dessa projekt är otänkbart. För det första skulle vi bli tagna till domstol för kontraktsbrott. För det andra skulle ett avbrott i betalningarna lägga en ytterligare börda på medlemsstaternas budgetar, eftersom medlemsstaterna ofta redan har betalat ut beloppen till slutmottagarna och nu väntar på att få ersättning från unionen. För det tredje skulle hela samhällen drabbas om påbörjade investeringsprojekt inte kan fullföljas. Vi kan inte vältra över bördan på våra medborgare, företag, lokala och regionala myndigheter som har rätt till betalning enligt avtal. Som exempel kan man nämna elförbindelsen mellan Storbritannien och Irland, där EU:s samlade bidrag till projektet överstiger 100 miljoner euro. Målet är att skapa en tryggare elförsörjning för brittiska och irländska medborgare. Under 2012 beräknas fakturor för ca 24 miljoner euro behöva betalas för detta projekt, vilket är mer än dubbelt så mycket som 2011.”

Främja en hållbar ekonomisk tillväxt

I en union med 27 medlemsstater krävs det samordnade insatser och investeringar för att skapa ekonomisk tillväxt och sammanhållning. Enligt budgetförslaget för 2012 planeras utbetalningar på 57,7 miljarder euro för att hjälpa medlemsstaterna att öka sina investeringar inom dessa områden. Samtidigt anslås 62,6 miljarder euro för prioriterade åtgärder inom Europa 2020-strategin, vilket är en ökning med 5,1 % jämfört med fjolåret.

Medborgarna står alltid i centrum för EU:s politik, och deras säkerhet är vår yttersta prioritet. I budgetförslaget för 2012 ligger anslagen för området för frihet, säkerhet och rättvisa 6,8 % högre än i föregående budget, till följd av ett särskilt fokus på medborgarnas intressen och behov. Som en del av de prioriterade åtgärderna för Europa 2020 anslås 1,9 miljarder euro för programmet Ungdom, vilket är en ökning med 15,0 % jämfört med 2011. EU fäster också stor vikt vid arbetet med klimatfrågor, och planerar en ökning av anslagen med 6,1 % (upp till en total nivå på 8,1 miljarder euro).

En budget för 500 miljoner européer

Endast 6 % av EU:s budget behövs för själva förvaltningen, vilket alltså innebär att 94 % av anslagen går tillbaka ut till EU:s städer och regioner, företag, forskare och vanliga medborgare, och över hälften av dessa resurser används för ändamål som gynnar tillväxt och sysselsättning.

Lewandowski kommenterar vidare: ”Det budgetförslag vi presenterar idag sätter Europeiska unionen och dess medborgare i centrum. Vi har föreslagit nedskärningar i de administrativa utgifterna, t.ex. inom områden som personalutbildning, publikationer, tjänsteresor och kontorslokaler för att hålla dessa interna kostnader på en så låg nivå som möjligt. Vi har också gjort extra stora ansträngningar för att analysera vilka av de områden som finansieras av budgeten som fungerar mindre effektivt, så att medlen kan kanaliseras till de program och initiativ som ger bäst konkret verkan på fältet. Vi har inriktat investeringarna på sådana områden där medlen gör störst nytta för ekonomisk tillväxt och sysselsättning: EU-budgeten ska därför ses som ett paket mot krisen!”.

ÖVERSIKT ÖVER 2012 ÅRS BUDGETFÖRSLAG

ÅB: åtagandebemyndiganden, BB: betalningsbemyndiganden

2012 ÅRS BUDGETFÖRSLAG: ÅTAGANDEN

2012 ÅRS BUDGETFÖRSLAG: BETALNINGAR

Vad händer nu?

Rådet kommer att meddela sin ståndpunkt i fråga om budgetförslaget i juni, följt av Europaparlamentet i oktober. Om de båda institutionerna är oeniga inleds ett förlikningsförfarande, som ska pågå i högst 21 dagar och där kommissionen ska fungera som opartisk medlare. Den slutliga budgeten för 2012 förväntas bli antagen av Europaparlamentet i november 2011.

Mer om budgetförslaget för 2012: http://ec.europa.eu/budget/index_en.cfm

Anmärkning: I budgeten ingår både åtaganden (rättsliga förpliktelser att tillhandhålla finansiering under förutsättning att vissa villkor har uppfyllts) och betalningar (faktiska kontantutbetalningar eller banköverföringar till stödmottagare).