Rapporten om utbildning i EU: goda framsteg, men mer måste göras för att uppnå målen

IP/11/488

Bryssel den 19 april 2011

Rapporten om utbildning i EU: goda framsteg, men mer måste göras för att uppnå målen

Bryssel den 19 april: Enligt Europeiska kommissionens nya lägesrapport om utbildning har EU-länderna under det senaste decenniet förbättrat sina utbildningssystem på de väsentliga områdena, men de har uppnått bara ett av de fem målen för 2010. EU har lyckats öka antalet utexaminerade inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik med 37 % sedan år 2000, vilket med råge överskrider de 15 % som var målet. Avsevärda men otillräckliga framsteg har gjorts i minskningen av avhoppen från skolan. Dessutom fullgör fler elever gymnasieutbildning, de har bättre läskunskaper och fler vuxna deltar i fortbildning. Uppgifterna för varje land finns i bilagan. I Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt finns målet att minska avhoppen från skolan till under 10 % samt att öka antalet utexaminerade till minst 40 %.

– Det positiva är att utbildningsnivån i Europa har höjts avsevärt. Fler ungdomar går ut gymnasiet och avslutar en högre utbildning än för tio år sedan. Avhoppen från skolan kvarstår dock som ett problem som berör var sjunde ung person i EU, och var femte elev har fortfarande lässvårigheter i 15-årsåldern. Därför finns utbildning med bland huvudmålen för Europa 2020. Medlemsstaterna måste göra ytterligare insatser för att vi ska uppnå de gemensamma europeiska målen, säger Androulla Vassiliou, EU-kommissionsledamot med ansvar för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdom.

Androulla Vassiliou uppmanar bestämt medlemsstaterna att inte skära ner budgeten för utbildning trots det svåra läget i samband med den ekonomiska krisen: – Utgifter för utbildning är en bra investering i jobb och ekonomisk tillväxt och lönar sig i det långa loppet. Men i tider av budgettryck måste vi också se till att medlen används så kostnadseffektivt som möjligt, tillägger hon.

Fem utbildningsmål för 2020

År 2009 enades EU:s utbildningsministrar om följande fem mål som skulle uppnås fram till 2020:

• Andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid bör utgöra mindre än 10 %. Med ledning av den aktuella andelen som är 14,4 % skulle detta innebära minst 1,7 miljoner färre avhopp.

• Andelen personer i åldern 30-34 år med högre utbildning bör vara minst 40 %. Med den aktuella andelen på 32,3 % skulle detta innebära ytterligare 2,6 miljoner personer med högskoleexamen.

• Minst 95 % av barn som fyllt fyra år och ännu inte börjat den obligatoriska skolgången bör delta i förskoleutbildning. För närvarande är andelen 92,3 %, och detta skulle innebära mer än 250 000 fler yngre barn i utbildningssystemet.

• Andelen 15-åringar med otillräckliga kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap bör ligga under 15 %, vilket utgör en nedgång från cirka 20 % för alla tre just nu. Detta skulle innebära 250 000 färre ungdomar med otillräckliga kunskaper.

• Minst 15 % i genomsnitt av alla vuxna (åldersgruppen 25-64 år) bör delta i livslångt lärande. Den aktuella andelen är 9,3 %. Detta mål skulle innebära ytterligare 15 miljoner vuxna som deltar i utbildning.

Årsrapporten om framsteg mot målen

I sin årliga rapport om indikatorer och riktmärken analyserar kommissionen medlemsstaternas resultat i förhållande till dessa mål och granskar samtidigt deras resultat i förhållande till de tidigare målen för 2010.

Viktigaste resultat

• Målen för 2020: även om det är för tidigt för noggranna förutsägelser pekar tidigare tendenser på att de flesta målen för 2020 kan uppnås om medlemsstaterna fortsätter att prioritera dem och investera i utbildning på ett slagkraftigt sätt. Detta gäller i synnerhet för skolavhopp och utexaminerade.

• Målen för 2010: EU-länderna har gjort framsteg men bara uppnått målet för antalet utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik. Fullständiga uppgifter för 2010 blir tillgängliga i början av nästa år.

• Deltagande och resultat: sedan 2000 har vuxnas deltagande i utbildning allmänt ökat, och likaså deras kvalifikationsnivå. Andelen barn i förskoleutbildning har också ökat.

• Det finns fortfarande stora könsskillnader både vad gäller resultat och ämnesval. Till exempel har flickor bättre resultat än pojkar inom läsning, och fler pojkar än flickor lämnar skolan i förtid. Det finns fler manliga än kvinnliga utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik.

I rapporten, som omfattar alla EU:s medlemsstater samt Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Turkiet, Norge och Liechtenstein, finns översikter och utförlig statistik som visar vilka länder som ligger över eller under EU-genomsnittet och vilka som kommer ikapp eller ligger efter de övriga.

Nästa etapp

Under de närmaste veckorna ska medlemsstaterna lämna in sina nationella reformprogram till kommissionen, där de fastställer de nationella målen för skolavhopp och högskoleutexaminerade, och anger hur de vill uppnå de målen. Kommissionen kommer snart att lägga fram de föreslagna nya målen för anställbarhet och rörlighet i studiesyfte.

Mer uppgifter:

Länk till MEMO/11/253

Kommissionens rapport

"Progress towards the Lisbon objectives in education and training - Indicators and benchmarks, 2010/11"

Broschyr: Education benchmarks for Europe [med uppgifter för varje land]

Europeiska kommissionen:

European strategy and co-operation in education and training:

BILAGA

Framsteg mot 2010 års mål inom utbildning, utvecklingen 2000-2009

Framsteg mot 2010 års mål inom utbildning, utvecklingen 2000-2009

1. Mål i förskolan

Mål för 2020: Fram till 2020 bör minst 95 % av barn som fyllt fyra år och ännu inte börjat den obligatoriska skolgången delta i förskoleutbildning.

Tendenser: Deltagandet i förskolan har ökat med mer än 6 procentenheter sedan 2000. Frankrike, Belgien, Nederländerna, Italien och Spanien uppvisar de högsta andelarna.

Bästa resultat i EU: Belgien, Frankrike, Nederländerna.

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b = brutna tidsserier, p = provisorisk uppgift. (01) = 2001. (02) = 2002.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

2. Otillräckliga kunskaper

Mål 2010/2020: fram till 2010 bör andelen elever med otillräckliga kunskaper ha minskat med 20 % (till 17 %). Fram till 2020 bör andelen elever med otillräckliga kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap ligga under 15 %.

Tendenser: Inom EU (jämförbara uppgifter finns tillgängliga för 18 länder) förbättrades resultaten från 21,3 % elever med otillräckliga kunskaper i läsning år 2000 till 20,0 % (flickor: 13,3 %, pojkar 26,6 %) år 2009.

Bästa resultat i EU: Finland, Nederländerna och Estland.

Källa: OECD (PISA) Bästa och sämsta resultat ( ) = ej jämförbart.

Cypern och Malta har ännu inte deltagit i undersökningen. EU:s resultat: för 18 länder med jämförbara uppgifter.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

3. Avhopp från skolan

Mål för 2010/2020 (även överordnat mål i EU 2020): Fram till 2010/2020 bör andelen elever som lämnar skolan i förtid inte utgöra fler än 10 % .

Tendenser: I EU:s 27 medlemsstater har andelen elever som lämnar skolan i förtid (i åldern 18-24 år) gått ner från 17,6 % år 2000 till 14,4 % år 2009 (kvinnor: 12,5%. män: 16,3 %).

Bästa resultat i EU: Polen, Tjeckien och Slovakien

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b = brutna tidsserier. p = provisorisk uppgift. u= ej tillförlitlig uppgift (unreliable), (01) = 2001. (02)= 2002.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

4. Resultat inom ungdomsutbildning

Mål för 2010: senast 2010 bör minst 85 % av 22-åringarna i EU ha avslutat en gymnasieutbildning.

Tendenser: Sedan 2000 har andelen personer med avslutad gymnasieutbildning i EU ökat något från 76,6 % av personer i åldern 20-24 år till 78,6 % år 2009 (kvinnor 81,4 %, män 75,9 %).

Bästa resultat i EU: Slovakien, Tjeckien och Polen

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b= brutna tidsserier. p= provisorisk uppgift. (01) = 2001. (02)= 2002

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

5. Utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik

Mål 2010: Senast 2010 bör antalet utexaminerande inom matematik, naturvetenskap och teknik i EU ha ökat med minst 15 %, och könsskillnaderna ha minskat.

Tendenser: Antalet utexaminerade i dessa ämnen har ökat med 37,2 % sedan 2000 och andelen kvinnor har ökat från 30,7 % till 32,6 % år 2008.

Bästa resultat i EU: Ökning sedan 2000: Portugal, Slovakien och Tjeckien

Källa: Eurostat (UOE). *= kumulativ ökning extrapolerad från de år det finns uppgifter för.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

6. Resultat inom högskoleutbildning

Mål för 2020 (även överordnat mål i EU 2020): Fram till 2020 ska minst 40 % av personer i åldern 30-34 år ha högskoleexamen.

Tendenser: Personer i åldern 30-34 år med högskoleexamen ökade från 22,4 % år 2000 till 32,3 % (kvinnor: 35,7 %, män 28,9 %) år 2009, vilket utgör nästan 10 procentenheter.

Bästa resultat i EU: Irland, Danmark och Luxemburg

Källa: Eurostat (UOE), (02) = 2002.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, u= icke tillförlitlig uppgift (unreliable data)

7. Deltagande i livslångt lärande

Mål för 2010/2020: EU:s genomsnitt för andelen personer i arbetsför ålder som deltar i livslångt lärande bör uppgå till minst 12,5 % år 2010 och 15 % år 2020.

Tendenser: På EU-nivå ökade deltagandet från 7,1 % år 2000 till 9,3 % år 2009 (personer i åldern 25-64 år; män 8,5 %, kvinnor: 10,2 %).Emellertid var en avsevärd del av denna ökning orsakad av brutna tidsserier kring 2003. Sedan 2005 har deltagandet minskat något.

Bästa resultat i EU: Danmark, Sverige och Finland

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b = brutna tidsserier. p = provisorisk uppgift.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien