Navigation path

Left navigation

Additional tools

IP/11/488

Bryssel den 19 april 2011

Rapporten om utbildning i EU: goda framsteg, men mer måste göras för att uppnå målen

Bryssel den 19 april: Enligt Europeiska kommissionens nya lägesrapport om utbildning har EU-länderna under det senaste decenniet förbättrat sina utbildningssystem på de väsentliga områdena, men de har uppnått bara ett av de fem målen för 2010. EU har lyckats öka antalet utexaminerade inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik med 37 % sedan år 2000, vilket med råge överskrider de 15 % som var målet. Avsevärda men otillräckliga framsteg har gjorts i minskningen av avhoppen från skolan. Dessutom fullgör fler elever gymnasieutbildning, de har bättre läskunskaper och fler vuxna deltar i fortbildning. Uppgifterna för varje land finns i bilagan. I Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt finns målet att minska avhoppen från skolan till under 10 % samt att öka antalet utexaminerade till minst 40 %.

Det positiva är att utbildningsnivån i Europa har höjts avsevärt. Fler ungdomar går ut gymnasiet och avslutar en högre utbildning än för tio år sedan. Avhoppen från skolan kvarstår dock som ett problem som berör var sjunde ung person i EU, och var femte elev har fortfarande lässvårigheter i 15-årsåldern. Därför finns utbildning med bland huvudmålen för Europa 2020. Medlemsstaterna måste göra ytterligare insatser för att vi ska uppnå de gemensamma europeiska målen, säger Androulla Vassiliou, EU-kommissionsledamot med ansvar för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdom.

Androulla Vassiliou uppmanar bestämt medlemsstaterna att inte skära ner budgeten för utbildning trots det svåra läget i samband med den ekonomiska krisen: – Utgifter för utbildning är en bra investering i jobb och ekonomisk tillväxt och lönar sig i det långa loppet. Men i tider av budgettryck måste vi också se till att medlen används så kostnadseffektivt som möjligt, tillägger hon.

Fem utbildningsmål för 2020

År 2009 enades EU:s utbildningsministrar om följande fem mål som skulle uppnås fram till 2020:

  • Andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid bör utgöra mindre än 10 %. Med ledning av den aktuella andelen som är 14,4 % skulle detta innebära minst 1,7 miljoner färre avhopp.

  • Andelen personer i åldern 30-34 år med högre utbildning bör vara minst 40 %. Med den aktuella andelen på 32,3 % skulle detta innebära ytterligare 2,6 miljoner personer med högskoleexamen.

  • Minst 95 % av barn som fyllt fyra år och ännu inte börjat den obligatoriska skolgången bör delta i förskoleutbildning. För närvarande är andelen 92,3 %, och detta skulle innebära mer än 250 000 fler yngre barn i utbildningssystemet.

  • Andelen 15-åringar med otillräckliga kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap bör ligga under 15 %, vilket utgör en nedgång från cirka 20 % för alla tre just nu. Detta skulle innebära 250 000 färre ungdomar med otillräckliga kunskaper.

  • Minst 15 % i genomsnitt av alla vuxna (åldersgruppen 25-64 år) bör delta i livslångt lärande. Den aktuella andelen är 9,3 %. Detta mål skulle innebära ytterligare 15 miljoner vuxna som deltar i utbildning.

Årsrapporten om framsteg mot målen

I sin årliga rapport om indikatorer och riktmärken analyserar kommissionen medlemsstaternas resultat i förhållande till dessa mål och granskar samtidigt deras resultat i förhållande till de tidigare målen för 2010.

Viktigaste resultat

  • Målen för 2020: även om det är för tidigt för noggranna förutsägelser pekar tidigare tendenser på att de flesta målen för 2020 kan uppnås om medlemsstaterna fortsätter att prioritera dem och investera i utbildning på ett slagkraftigt sätt. Detta gäller i synnerhet för skolavhopp och utexaminerade.

  • Målen för 2010: EU-länderna har gjort framsteg men bara uppnått målet för antalet utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik. Fullständiga uppgifter för 2010 blir tillgängliga i början av nästa år.

  • Deltagande och resultat: sedan 2000 har vuxnas deltagande i utbildning allmänt ökat, och likaså deras kvalifikationsnivå. Andelen barn i förskoleutbildning har också ökat.

  • Det finns fortfarande stora könsskillnader både vad gäller resultat och ämnesval. Till exempel har flickor bättre resultat än pojkar inom läsning, och fler pojkar än flickor lämnar skolan i förtid. Det finns fler manliga än kvinnliga utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik.

I rapporten, som omfattar alla EU:s medlemsstater samt Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Turkiet, Norge och Liechtenstein, finns översikter och utförlig statistik som visar vilka länder som ligger över eller under EU-genomsnittet och vilka som kommer ikapp eller ligger efter de övriga.

Nästa etapp

Under de närmaste veckorna ska medlemsstaterna lämna in sina nationella reformprogram till kommissionen, där de fastställer de nationella målen för skolavhopp och högskoleutexaminerade, och anger hur de vill uppnå de målen. Kommissionen kommer snart att lägga fram de föreslagna nya målen för anställbarhet och rörlighet i studiesyfte.

Mer uppgifter:

Länk till MEMO/11/253

Kommissionens rapport

"Progress towards the Lisbon objectives in education and training - Indicators and benchmarks, 2010/11"

Broschyr: Education benchmarks for Europe [med uppgifter för varje land]

Europeiska kommissionen:

European strategy and co-operation in education and training:

BILAGA

Framsteg mot 2010 års mål inom utbildning, utvecklingen 2000-2009

Framsteg mot 2010 års mål inom utbildning, utvecklingen 2000-2009

1. Mål i förskolan

Mål för 2020: Fram till 2020 bör minst 95 % av barn som fyllt fyra år och ännu inte börjat den obligatoriska skolgången delta i förskoleutbildning.

Tendenser: Deltagandet i förskolan har ökat med mer än 6 procentenheter sedan 2000. Frankrike, Belgien, Nederländerna, Italien och Spanien uppvisar de högsta andelarna.

Bästa resultat i EU: Belgien, Frankrike, Nederländerna.

2000

2007

2008

EU 27

85.6

90.7

92.3

Belgium

99.1

99.7

99.5

Bulgaria

73.4

79.8

78.4

Czech Rep.

90.0

92.6

90.9

Denmark

95.7

92.7

91.8

Germany

82.6

94.5

95.6

Estonia

87.0

93.6

95.1

Ireland

74.6

71.7

72.0

Greece

69.3

68.2

:

Spain

100

98.1

99.0

France

100

100

100

Italy

100

99.3

98.8

Cyprus

64.7

84.7

88.5

Latvia

65.4

88.2

88.9

Lithuania

60.6

76.6

77.8

Luxembourg

94.7

93.9

94.3

Hungary

93.9

95.1

94.6

Malta

100

98.8

97.8

Netherlands

99.5

98.9

99.5

Austria

84.6

88.8

90.3

Poland

58.3

66.8

67.5

Portugal

78.9

86.7

87.0

Romania

67.6

81.8

82.8

Slovenia

85.2

89.2

90.4

Slovakia

76.1

79.4

79.1

Finland

55.2

69.8

70.9

Sweden

83.6

94.0

94.6

UK

100

90.7

97.3

Croatia

:

65.2

68.0

Iceland

91.8

95.4

96.2

MK*

17.4

26.1

28.5

Turkey

11.6

26.7

34.4

Liechtenstein

69.3

84.5

83.2

Norway

79.7

94.3

95.6

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b = brutna tidsserier, p = provisorisk uppgift. (01) = 2001. (02) = 2002.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

2. Otillräckliga kunskaper

Mål 2010/2020: fram till 2010 bör andelen elever med otillräckliga kunskaper ha minskat med 20 % (till 17 %). Fram till 2020 bör andelen elever med otillräckliga kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap ligga under 15 %.

Tendenser: Inom EU (jämförbara uppgifter finns tillgängliga för 18 länder) förbättrades resultaten från 21,3 % elever med otillräckliga kunskaper i läsning år 2000 till 20,0 % (flickor: 13,3 %, pojkar 26,6 %) år 2009.

Bästa resultat i EU: Finland, Nederländerna och Estland.

2000

2006

2009

EU (18)

21.3

24.1

20.0

Belgium

19.0

19.4

17.7

Bulgaria

40.3

51.1

41.0

Czech Rep.

17.5

24.8

23.1

Denmark

17.9

16.0

15.2

Germany

22.6

20.0

18.5

Estonia

:

13.6

13.3

Ireland

11.0

12.1

17.2

Greece

24.4

27.7

21.3

Spain

16.3

25.7

19.6

France

15.2

21.7

19.8

Italy

18.9

26.4

21.0

Cyprus

:

:

:

Latvia

30.1

21.2

17.6

Lithuania

:

25.7

24.3

Luxembourg

(35.1)

22.9

26.0

Hungary

22.7

20.6

17.6

Malta

:

:

:

Netherlands

(9.5)

15.1

14.3

Austria

19.3

21.5

27.5

Poland

23.2

16.2

15.0

Portugal

26.3

24.9

17.6

Romania

41.3

53.5

40.4

Slovenia

:

16.5

21.2

Slovakia

:

27.8

22.3

Finland

7.0

4.8

8.1

Sweden

12.6

15.3

17.4

UK

(12.8)

19.0

18.4

Croatia

:

21.5

22.5

Iceland

14.5

20.5

16.8

Turkey

:

32.2

24.5

Liechtenstein

22.1

14.3

15.6

Norway

17.5

22.4

14.9

Källa: OECD (PISA) Bästa och sämsta resultat ( ) = ej jämförbart.

Cypern och Malta har ännu inte deltagit i undersökningen. EU:s resultat: för 18 länder med jämförbara uppgifter.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

3. Avhopp från skolan

Mål för 2010/2020 (även överordnat mål i EU 2020): Fram till 2010/2020 bör andelen elever som lämnar skolan i förtid inte utgöra fler än 10 % .

Tendenser: I EU:s 27 medlemsstater har andelen elever som lämnar skolan i förtid (i åldern 18-24 år) gått ner från 17,6 % år 2000 till 14,4 % år 2009 (kvinnor: 12,5%. män: 16,3 %).

Bästa resultat i EU: Polen, Tjeckien och Slovakien

2000

2008

2009

EU 27

17.6

14.9

14.4

Belgium

13.8

12.0

11.1

Bulgaria

20.5 (01)

14.8

14.7

Czech Rep.

5.7 (02)

5.6

5.4

Denmark

11.7

11.5

10.6

Germany

14.6

11.8

11.1

Estonia

15.1

14.0

13.9

Ireland

14.6 (02)

11.3

11.3

Greece

18.2

14.8

14.5

Spain

29.1

31.9

31.2

France

13.3

11.9

12.3

Italy

25.1

19.7

19.2

Cyprus

18.5

13.7

11.7

Latvia

16.9(02)

15.5

13.9

Lithuania

16.5

7.4

8.7

Luxembourg

16.8

13.4

7.7

Hungary

13.9

11.7

11.2

Malta

54.2

39

36.8

Netherlands

15.4

11.4

10.9

Austria

10.2

10.1

8.7

Poland

7.4 (01)

5.0

5.3

Portugal

43.6

35.4

31.2

Romania

22.9

15.9

16.6

Slovenia

6.4 (01)

5.1u

5.3u

Slovakia

6.7 (02)

6.0

4.9

Finland

9.0

9.8

9.9

Sweden

7.3

12.2

10.7

UK

18.2

17.0

15.7

Croatia

8.0 (02)

3.7 u

3.9 u

Iceland

29.8

24.4

21.4

MK*

n/a

19.6

16.2

Turkey

59.3

45.5

44.3

Norway

12.9

17.0

17.6

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b = brutna tidsserier. p = provisorisk uppgift. u= ej tillförlitlig uppgift (unreliable), (01) = 2001. (02)= 2002.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

4. Resultat inom ungdomsutbildning

Mål för 2010: senast 2010 bör minst 85 % av 22-åringarna i EU ha avslutat en gymnasieutbildning.

Tendenser: Sedan 2000 har andelen personer med avslutad gymnasieutbildning i EU ökat något från 76,6 % av personer i åldern 20-24 år till 78,6 % år 2009 (kvinnor 81,4 %, män 75,9 %).

Bästa resultat i EU: Slovakien, Tjeckien och Polen

2000

2008

2009

EU 27

76.6

78.4

78.6

Belgium

81.7

82.2

83.3

Bulgaria

75.2

83.7

83.7

Czech Rep.

91.2

91.6

91.9

Denmark

72.0

71.0

70.1

Germany

74.7

74.1

73.7

Estonia

79.0

82.2

82.3

Ireland

82.6

87.7

87.0

Greece

79.2

82.1

82.2

Spain

66.0

60.0

59.9

France

81.6

83.4

83.6

Italy

69.4

76.5

76.3

Cyprus

79.0

85.1

87.4

Latvia

76.5

80.0

80.5

Lithuania

78.9

89.1

86.9

Luxembourg

77.5

72.8

76.8

Hungary

83.5

83.6

84.0

Malta

40.9

53.0

52.1

Netherlands

71.9

76.2

76.6

Austria

85.1

84.5

86.0

Poland

88.8

91.3

91.3

Portugal

43.2

54.3

55.5

Romania

76.1

78.3

78.3

Slovenia

88.0

90.2

89.4

Slovakia

94.8

92.3

93.3

Finland

87.7

86.2

85.1

Sweden

85.2

85.6

86.4

UK

76.7

78.2

79.3

Croatia

90.6 (02)

95.4

95.1

Iceland

46.1

53.6

53.6

MK*

n/a

79.7

81.9

Turkey

n/a

48.9

50.0

Norway

95.0

70.1b

69.7

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b= brutna tidsserier. p= provisorisk uppgift. (01) = 2001. (02)= 2002

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

5. Utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik

Mål 2010: Senast 2010 bör antalet utexaminerande inom matematik, naturvetenskap och teknik i EU ha ökat med minst 15 %, och könsskillnaderna ha minskat.

Tendenser: Antalet utexaminerade i dessa ämnen har ökat med 37,2 % sedan 2000 och andelen kvinnor har ökat från 30,7 % till 32,6 % år 2008.

Bästa resultat i EU: Ökning sedan 2000: Portugal, Slovakien och Tjeckien

growth 2000 - 2008

share of females

2000

2008

EU 27

37.2

30.7

32.6

Belgium

20.9

25.0

25.9

Bulgaria

21.8

45.6

37.0

Czech Rep.

141.3

27.0

30.1

Denmark

14.3

28.5

36.4

Germany

53.5

21.6

31.1

Estonia

57.1

35.7

42.1

Ireland

1.0

37.9

30.4

Greece

26.5*

:

41.9

Spain

14.8

31.5

30.2

France

5.4

30.8

28.2

Italy

62.9

36.6

38.4

Cyprus

58.3

31.0

37.4

Latvia

11.5*

31.4

32.2

Lithuania

36.4

35.9

33.5

Luxembourg

:

:

48.2

Hungary

18.9

22.6

25.7

Malta

33.9*

26.3

28.4

Netherlands

39.3

17.6

18.9

Austria

66.4

19.9

24.2

Poland

100.0

35.9

40.3

Portugal

193.2

41.9

34.1

Romania

89.1*

35.1

43.1

Slovenia

16.0

22.8

26.5

Slovakia

185.8

30.1

36.8

Finland

59.5

27.3

33.1

Sweden

13.3

32.1

33.4

UK

17.8

32.1

31.2

Croatia

81.7*

:

33.2

Iceland

39.9

37.9

n/a

MK*

68.0

41.6

42.8

Turkey

70.8

31.1

30.6

Liechtenstein

41.1*

:

25.8

Norway

11.0

26.8

29.6

Källa: Eurostat (UOE). *= kumulativ ökning extrapolerad från de år det finns uppgifter för.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

6. Resultat inom högskoleutbildning

Mål för 2020 (även överordnat mål i EU 2020): Fram till 2020 ska minst 40 % av personer i åldern 30-34 år ha högskoleexamen.

Tendenser: Personer i åldern 30-34 år med högskoleexamen ökade från 22,4 % år 2000 till 32,3 % (kvinnor: 35,7 %, män 28,9 %) år 2009, vilket utgör nästan 10 procentenheter.

Bästa resultat i EU: Irland, Danmark och Luxemburg

2000

2008

2009

EU 27

22.4

31.1

32.3

Belgium

35.2

42.9

42.0

Bulgaria

19.5

27.1

27.9

Czech Rep.

13.7

15.4

17.5

Denmark

32.1

46.3

48.1

Germany

25.7

27.7

29.4

Estonia

30.8

34.1

35.9

Ireland

27.5

46.1

49.0

Greece

25.4

25.6

26.5

Spain

29.2

39.8

39.4

France

27.4

41.3

43.3

Italy

11.6

19.2

19.0

Cyprus

31.1

47.1

44.7

Latvia

18.6

27.0

30.1

Lithuania

42.6

39.9

40.6

Luxembourg

21.2

39.8

46.6p p p

Hungary

14.8

22.4

23.9

Malta

7.4

21.0p

21.1p

Netherlands

26.5

40.2

40.5

Austria

:

22.2

23.5

Poland

12.5

29.7

32.8

Portugal

11.3

21.6

21.1

Romania

8.9

16.0

16.8

Slovenia

18.5

30.9

31.6

Slovakia

10.6

15.8

17.6

Finland

40.3

45.7

45.9

Sweden

31.8

42.0p

43.9p

UK

29.0

39.7

41.5

Croatia

16.2(02)

18.5u

20.5u

Iceland

32.6

38.3

41.8

MK*

:

12.4

14.3

Turkey

:

13.0

14.7

Norway

37.3

46.2

47.0

Källa: Eurostat (UOE), (02) = 2002.

*MK = f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, u= icke tillförlitlig uppgift (unreliable data)

7. Deltagande i livslångt lärande

Mål för 2010/2020: EU:s genomsnitt för andelen personer i arbetsför ålder som deltar i livslångt lärande bör uppgå till minst 12,5 % år 2010 och 15 % år 2020.

Tendenser: På EU-nivå ökade deltagandet från 7,1 % år 2000 till 9,3 % år 2009 (personer i åldern 25-64 år; män 8,5 %, kvinnor: 10,2 %).Emellertid var en avsevärd del av denna ökning orsakad av brutna tidsserier kring 2003. Sedan 2005 har deltagandet minskat något.

Bästa resultat i EU: Danmark, Sverige och Finland

2005

2008

2009

EU 25

9.8

9.5

9.3

Belgium

8.3

6.8

6.8

Bulgaria

1.3

1.4

1.4

Czech Rep.

5.6

7.8 p

6.8

Denmark

27.4

30.2

31.6

Germany

7.7

7.9

7.8

Estonia

5.9

9.8 p

10.5

Ireland

7.4

7.1

6.3

Greece

1.9

2.9

3.3

Spain

10.5

10.4

10.4

France

7.1

7.3

6.0

Italy

5.8

6.3

6.0

Cyprus

5.9

8.5

7.8

Latvia

7.9

6.8

5.3

Lithuania

6.0

4.9

4.5

Luxembourg

8.5

8.5

13.4 p

Hungary

3.9

3.1

2.7

Malta

5.3

6.2

5.8 p

Netherlands

15.9

17.0

17.0

Austria

12.9

13.2

13.8

Poland

4.9

4.7

4.7

Portugal

4.1

5.3 p

6.5

Romania

1.6

1.5

1.5

Slovenia

15.3

13.9

14.6

Slovakia

4.6

3.3

2.8

Finland

22.5

23.1

22.1

Sweden

17.4 p

22.2 b

22.2 p

UK

27.6

19.9 b

20.1

Croatia

2.1

2.2

2.3

Iceland

25.7

25.1

25.1

MK*

:

2.5

3.3

Turkey

1.9

1.8

2.3

Norway

17.8

19.3

18.1

Källa: Eurostat (AKU) Bästa och sämsta resultat. b = brutna tidsserier. p = provisorisk uppgift.


*MK =
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website