Navigation path

Left navigation

Additional tools

IP/11/477

Bryssel den 15 april 2011

Kommissionen publicerar rapport om de socioekonomiska aspekterna av GMO-odling i Europa

EU-kommissionen presenterar idag en rapport som visar på de nuvarande begränsningarna vid bedömningen av de socioekonomiska följderna av att odla genetiskt modifierade grödor i EU. Rapporten till Europaparlamentet och rådet bygger huvudsakligen på information från medlemsländerna, och den visar att den tillgängliga informationen ofta är statistiskt begränsad och bygger på förutfattade meningar om GMO-odling. I rapporten presenterar kommissionen en analys av de socioekonomiska aspekter av GMO-odling som rapporterats i internationell vetenskaplig litteratur och de forskningsprojekt som finansierats genom EU:s ramprogram för forskning.

– Rapporten är kommissionens svar på en av de sista utestående frågorna från miljöministrarnas möte i december 2008. Den bygger på uppgifter från EU:s medlemsländer och jag är fast övertygad om att vi kan agera utifrån den. Nu är det upp till medlemsländerna, kommissionen, Europaparlamentet och andra berörda parter att ta till sig resultaten och inleda en objektiv diskussion om vilken betydelse de socioekonomiska faktorerna kan ha för GMO-odlingen i EU, säger John Dalli, EU-kommissionär med ansvar för hälsa och konsumentpolitik.

Viktiga resultat

Eftersom EU bara utgör en bråkdel av den globala yta som används för GMO-grödor är vår erfarenhet av GMO-odling begränsad. Det är därför ingen överraskning att det endast finns en begränsad mängd statistiskt relevanta uppgifter om de socioekonomiska följderna av GMO-odling.

Ekonomiska data för just Europa hämtas från undersökningar i medlemsländer med erfarenhet av GMO-grödor som är toleranta mot bekämpningsmedel eller motståndskraftiga mot skadedjur. Dessa undersökningar visar att vid stora mängder ogräs eller skadedjur kan jordbrukare som odlar GMO-grödor som är toleranta mot bekämpningsmedel eller motståndskraftiga mot skadedjur få högre avkastning.

De sociala och ekonomiska följderna av GMO-odling på andra led i livsmedelskedjan uppmärksammas i rapporten. Som komplettering till medlemsländernas bidrag ger rapporten en översikt över den internationella vetenskapliga litteraturen om de socioekonomiska aspekterna av GMO-odling.

Rapporten visar att de ekonomiska analyserna ger en god bild av de ekonomiska följderna för enskilda jordbrukare i hela världen, särskilt vid odling av grödor som är toleranta mot bekämpningsmedel eller motståndskraftiga mot skadedjur. Men även här är informationen om de sociala följderna i hela livsmedelskedjan begränsad, och i vissa fall obefintlig.

Avslutningsvis ger rapporten en översikt över EU-finansierade forskningsprojekt om socioekonomiska aspekter av GMO-odling (CO-EXTRA, SIGMEA, CONSUMERCHOICE).

Nästa steg

Med rapporten som utgångspunkt kan medlemsländerna, kommissionen, Europaparlamentet och andra berörda parter fördjupa sig i detta känsliga ämne. Men för att man ska kunna gå vidare på ett konstruktivt sätt anser kommissionen att det är dags att överge de polariserade åsikter som framkommer i rapporten och bygga diskussionerna på mer påtagliga och objektiva grunder.

Därför rekommenderar kommissionen att man utformar en gedigen uppsättning faktorer och indikatorer som ger en enhetlig bild av GMO-odlingens socioekonomiska följder i hela EU och hela livsmedelskedjan.

Kommissionen föreslår också att man fördjupar sig i hur man ska kunna använda sig av den ökade insikten om de socioekonomiska aspekterna av GMO-odling.

Bakgrund

Den 4 december 2008 bad miljöministrarna EU:s medlemsländer att samla in och utbyta relevant information om de socioekonomiska följderna av GMO-odling i hela livsmedelskedjan. De bad också kommissionen att med utgångspunkt i den informationen utarbeta en rapport som skulle tjäna som underlag för vidare diskussion.

Kommissionen samlade in informationen med hjälp av ett frågeformulär om

  • vilka socioekonomiska följder GMO-odlingen haft för de medlemsländer som har eller har haft erfarenhet av kommersiell odling av GMO-grödor (dvs. Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Portugal, Rumänien, Slovakien och Sverige)

  • de förväntade följderna om befintliga eller nya GMO-grödor odlas i de olika länderna.

Frågeformuläret skickades också till EES-länderna (Island, Norge och Liechtenstein) och fanns tillgängligt för allmänheten. Tjugofem medlemsländer, Norge och flera berörda parter besvarade frågorna. Kommissionen fick det sista bidraget i januari 2011.

Mer information:

http://ec.europa.eu/food/food/biotechnology/index_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website