Navigation path

Left navigation

Additional tools

EU-tjänstemännens köpkraft minskar med -1,8 % på grund av den årliga lönejusteringen

European Commission - IP/11/1445   24/11/2011

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen – Pressmeddelande

EU-tjänstemännens köpkraft minskar med -1,8 % på grund av den årliga lönejusteringen

Bryssel den 24 november 2011. Vid en tidpunkt då levnadskostnaderna i Belgien har ökat med 3,6 % och belgiska tjänstemän får en lönehöjning på 3,6 % har formeln för beräkning av de årliga lönejusteringarna för EU-tjänstemännen lett till att köpkraften minskar med -1,8 %.

Genom denna formel, känd som ”metoden”, följer man köpkraftsutvecklingen för nationella tjänstemän, uppåt eller nedåt, i en korg av åtta medlemsländer (Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Belgien, Luxemburg – som tillsammans står för 76 % av EU: s BNP). Den bygger med andra ord på politiska beslut som fattas av de nationella regeringarna i dessa medlemsländer.

I år är den totala genomsnittliga förändringen i köpkraft för tjänstemän i de berörda medlemsländerna -1,8 %, även om det finns stora skillnader mellan dem. Nu föreslår man således att EU-tjänstemännen ska förlora exakt lika mycket i köpkraft, oavsett var i EU de är stationerade eller vilken EU-institution eller EU-byrå de arbetar för. Tanken är att man sedan ska göra justeringar med hänsyn tagen till levnadskostnaderna i det land där tjänstemannen i fråga är stationerad.

Den höga inflationen i Belgien (3,6 %) innebär att den nominella lönejusteringen för EU-tjänstemän i Bryssel skulle uppgå till 1,7 % (jämfört med 3,6 % för tjänstemän inom den belgiska förvaltningen). Lönerna för EU-tjänstemän stationerade i Tyskland skulle höjas med 0,6 % (jämfört med 1,3 % för tyska tjänstemän, som dessutom kommer att få en ytterligare lönehöjning på upp till 2,4 % för slutet av året) och med 0,4 % i Nederländerna (2 % för tjänstemän inom den nederländska förvaltningen) och 1,9 % i Frankrike (2 % för tjänstemän inom den franska förvaltningen).

En nominell lönesänkning skulle drabba många EU-tjänstemän som arbetar i andra EU-huvudstäder, t.ex. i Prag (-2,7 %), Ljubljana (-2,2 %), Sofia (-1,7 %), Aten (-1,1 %) och Rom (-0,1%).

Den 4 november begärde medlemsstaterna att kommissionen ska åberopa undantagsklausulen, som i praktiken gör det möjligt att inte tillämpa metoden om de strikta rättsliga kriterier som avser ”en allvarlig och plötslig försämring av den ekonomiska och sociala situationen” – och som inte kan mätas med hjälp av metoden - är uppfyllda. En analys baserad på 2011 års höstprognos för ekonomin i EU som utfärdades den 10 november visar att dessa kriterier inte har uppfyllts, och att de förändrade omständigheterna för nationella stats- och kommunaltjänstemän beaktas till fullo i den föreslagna köpkraftsminskningen på -1,8 %. Förslaget ligger nu hos rådet, som ska anta det före årets slut.

Men detta utesluter inte heller strukturella reformer av EU-förvaltningen. Detta är skälet till att kommissionen också föreslår att antalet anställda i alla institutioner och byråer ska minska med 5 %, miniminiarbetstiden förlängas till 40 timmar i veckan utan kompenserande lönejusteringar, den normala pensionsåldern höjas från 63 till 65, reglerna om förtidspension skärpas betydligt och tjänsteföreskrifterna ändras (bl.a. ska lönerna sänkas rejält för vissa uppgifter inom EU-förvaltningen).

Detta ligger i linje med åtgärder som vidtagits eller som diskuteras för nationella förvaltningar och skulle innebära en avsevärd besparing på mer än 1 miljard euro under nästa fleråriga budgetram, och på 1 miljard euro om året på längre sikt. Dessutom har kommissionen, med hänsyn till den senaste tidens oro på finansmarknaderna och bekymren för hur man ska kunna uppnå besparingar i de nationella förvaltningarna och genomföra budgetnedskärningar, beslutat att inte bara behålla den särskilda avgiften, som enligt planerna skulle sluta uppbäras 2013, utan dessutom höja den från 5,5 % till 6 %. Denna s.k. solidaritetsavgift uppbärs utöver inkomstskatten.

De föreslagna strukturreformerna omfattar ändringar av metoden. Om förslagen godkänns innebär det att metoden förenklas och fortsätter att tillämpas i ytterligare tio år. Tanken är att man ska börja granska köpkraftsutvecklingen i samtliga medlemsländer och inte bara i de åtta länderna i korgen för att få en mer representativ bild av situationen. En ny undantagsklausul i metoden skulle göra det möjligt att ta hänsyn till en ekonomisk kris vid beräkningen av den årliga justeringen.

Kontaktpersoner:

Antonio Gravili (+32 2 295 43 17)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website