Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Rapport visar fördelarna med fri rörlighet för bulgariska och rumänska arbetstagare i EU

Bryssel den 11 november 2011 - Europeiska kommissionen lägger i dag fram en ny rapport som visar att inflyttade arbetstagare från Bulgarien och Rumänien överlag stärkt mottagarländernas ekonomi. Arbetstagarna har bidragit till kompetensmixen och sökt sig till bristyrken såsom byggbranschen, hushållsnära tjänster och livsmedelssektorn. Skattningar visar också att de haft positiva effekter på EU:s BNP på lång sikt: den har ökat med omkring 0,3 % i hela EU (0,4 % i de 15 länder som var med i EU före 2004). Undersökningar visar även att arbetslösheten och de lokala arbetstagarnas löner i mottagarländerna inte påverkats nämnvärt: i de 15 gamla EU-länderna låg lönerna i genomsnitt bara 0,28 % lägre än vad de skulle ha varit utan inflyttning av bulgarer och rumäner. Av rapporten framgår också att ingenting tyder på ”social turism” och att omflyttningarnas inverkan på de nationella budgetarna varit försumbar eller positiv.

– Rörligheten mellan länderna erbjuder stora möjligheter och ekonomiska fördelar för både mottagarlandet och EU som helhet. Vi ser att benägenheten att flytta till ett annat land i hög grad beror på ekonomins utveckling och var jobben finns. Att inskränka den fria rörligheten för arbetstagare i Europa är inte lösningen på den höga arbetslösheten. Det vi behöver göra är att verkligen satsa på att skapa nya möjligheter till jobb, sade László Andor, EU-kommissionär för sysselsättning, sociala frågor och inkludering till journalister i samband med en konferens i Wien.

Rörligheten efter utvidgningen kan mycket väl ha medfört ekonomiska och sociala kostnader för mottagarländerna, men även för hemländerna som förlorar produktionskapacitet. Kommissionen tror dock att även om några av de här kostnaderna på kort sikt kan minskas genom inskränkningar av arbetskraftens rörlighet, måste obalanser på arbetsmarknaden lösas genom riktade politiska insatser. Erfarenheten visar att övergångsåtgärder har haft begränsad inverkan på fördelningen av rörligheten i EU, och att den påverkas mer av efterfrågan på arbetskraft och språkfärdigheter. Utvidgningen 2004 visade också att inskränkningar av arbetstagarnas fria rörlighet kan få negativa bieffekter, t.ex. mer svartarbete.

Bulgarer och rumäner flyttade främst till Italien och Spanien, och underlaget visar att i slutet av 2010 bodde dubbelt så många bulgarer och rumäner (2,9 miljoner) i de övriga 25 EU-länderna jämfört med 2006. Samtidigt utgör bulgarer och rumäner bosatta i de övriga 25 EU-länderna bara 0,6 % av hela befolkningen. Den högsta andelen har Cypern (4,1 %), Spanien (2,2 %) och Italien (1,8 %). Andelen sysselsatta bland bulgarerna och rumänerna (63 %) är nästan lika stor som bland medborgarna i övriga EU (65 %). Sedan krisen slog till har dock nyinflyttade bulgarer och rumäner haft svårare att hitta jobb: omkring 16 % var arbetslösa 2010, jämfört med 9 % under 2007. Det är tydligt att nyinflyttade bulgarer och rumäner bara i liten mån påverkat arbetsmarknadskrisen, som beror direkt på den ekonomiska krisen och på strukturella arbetsmarknadsproblem.

Kommissionens rapport kommer att utgöra underlag för rådets översyn av hur övergångsbestämmelserna för bulgariska och rumänska arbetstagares fria rörlighet fungerat i praktiken.

Bakgrund

Enligt anslutningsakten från 2005 får de dåvarande 25 EU-länderna tillfälligt inskränka bulgariska och rumänska arbetstagares fria tillträde till arbetsmarknaden för att underlätta övergången till helt fri rörlighet för arbetskraft i EU. Övergångsperioden på sju år är uppdelad i tre faser:

De första två åren: bulgariska och rumänska arbetstagares tillträde till arbetsmarknaden regleras av de andra medlemsstaterna.

De följande tre åren: medlemsstaterna får förlänga sina nationella regler, förutsatt att de anmäler det till kommissionen innan den första fasen löper ut, och om de inte gör det gäller EU-rätten om fri rörlighet för arbetstagare.

De sista två åren: Ett EU-land som har kvar nationella regler i slutet av den andra fasen får fortsätta att tillämpa reglerna i högst sju år efter anslutningen, om allvarliga störningar uppstår eller hotar att uppstå på dess arbetsmarknad och förutsatt att landet anmäler det till kommissionen.

Under sjuårsperioden finns det en skyddsklausul enligt vilken ett EU-land får återinföra inskränkningar om allvarliga störningar uppstår eller hotar att uppstå på arbetsmarknaden.

Den andra fasen av övergångsperioden löper ut i december 2011. Tio EU-länder (Belgien, Tyskland, Irland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike och Storbritannien) begränsar för närvarande bulgariska och rumänska arbetstagares tillträde. De får ha kvar begränsningarna efter den 31 december 2011 endast om de senast den 31 december 2011 anmäler till kommissionen anmäler att en allvarlig störning på arbetsmarknaden uppstått eller hotar att uppstå. Rumänska arbetstagare har också begränsat tillträde till den spanska arbetsmarknaden sedan kommissionen godkände Spaniens begäran om att begränsa tillträdet till arbetsmarknaden för rumänska arbetstagare till och med den 31 december 2012 på grund av allvarliga störningar på den spanska arbetsmarknaden (IP/11/960).

Under alla omständigheter slutar övergångsreglerna att gälla den 31 december 2013.

Kommissionens rapport om tillämpningen av övergångsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare från Bulgarien och Rumänien:

http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=7204&langId=en

Mer information: http://ec.europa.eu/social/free-movement-of-workers

Se även MEMO/11/773

Kontaktpersoner:

Cristina Arigho +32 2 298 53 99

Maria Javorova +32 2 299 89 03


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website