Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Ny resultattavla för innovationsunionen: konkurrenterna drar ifrån EU trots framsteg i många EU-länder

Commission Européenne - IP/11/114   01/02/2011

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

IP/11/114

Bryssel den 1 februari 2011

Ny resultattavla för innovationsunionen: konkurrenterna drar ifrån EU trots framsteg i många EU-länder

EU har inte lyckats hämta in det försprång som dess viktigaste konkurrentländer USA och Japan har i fråga om innovation. Även om tendensen i de flesta EU-länderna är lovande trots den ekonomiska krisen, går det inte tillräckligt fort. EU har visserligen ett klart försprång framför framväxande ekonomier som Indien och Ryssland, men Brasilien och Kina gör snabba framsteg. Inom EU imponerar Sverige mest, följt av Danmark, Finland och Tyskland. Nästa grupp utgörs i ordningsföljd av Storbritannien, Belgien, Österrike, Irland, Luxemburg, Frankrike, Cypern, Slovenien och Estland. Det är några av slutsatserna i resultattavlan för innovationsunionen 2010, som Europeiska kommissionen lägger fram i dag. Detta är den första utgåvan enligt innovationsunionen (IP/10/1288) och den ersätter den gamla europeiska resultattavlan för innovation. Resultattavlan utgör underlag för den nyligen publicerade årliga tillväxtöversikten (IP/11/22) och ska hjälpa EU-länderna att se sina starka och svaga sidor och bli bättre på innovation i sina nationella reformprogram inom Europa 2020.

– Resultattavlan visar att vi måste öka våra ansträngningar på att göra EU mer innovativt för att komma ikapp våra största konkurrenter och komma tillbaka till vägen mot solid och hållbar tillväxt, säger kommissionens vice ordförande Antonio Tajani, som ansvarar för näringsliv.

– Denna nya, bättre resultattavla visar att det är bråttom att göra något för innovation i EU. Innovation är lika viktigt för en framgångsrik modern ekonomi som vatten är för liv. Den står i centrum för det ekonomiska beslutsfattandet och är det viktigaste sättet som ekonomier skapar jobb på. Den här resultattavlan är alltså en grundbult i strategin Europa 2020. Vi vill att medlemsstaterna ska ta vara på den så att de kan bygga på sina starka sidor och ta itu med sina svaga sidor, säger Máire Geoghegan-Quinn, ledamot av kommissionen med ansvar för forskning, innovation och vetenskap.

Resultattavlan för 2010 utgår från 25 forsknings- och innovationsindikatorer för EU:s 27 medlemsstater (EU-27) samt Kroatien, Serbien, Turkiet, Island, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Norge och Schweiz. Indikatorerna delas in i tre kategorier:

  • - Förutsättningar, de grundläggande byggstenar som gör att innovation kan äga rum (humankapital, finansiering och stöd samt öppna, attraktiva forskningssystem av hög kvalitet).

  • - Företagens aktivitet som visar hur innovativa EU:s företag är (företagens investeringar, samarbete och företagaranda, immateriella tillgångar).

  • - Resultat som visar hur detta innebär fördelar för ekonomin som helhet (innovatörer, ekonomiska effekter).

En jämförelse av indikatorerna för EU-27, USA och Japan visar att EU-27 inte hämtar in de här två huvudkonkurrenternas försprång.

Det största gapet finns i kategorin Företagens aktivitet, där EU-27 hamnat på efterkälken när det gäller offentlig-privat samarbete, företagens FoU-utgifter och i jämförelse med Japan antalet patent enligt patentsamarbetskonventionen. Detta visar att EU:s forsknings- och innovationsgap främst beror på den privata sektorn. Vi bör därför satsa på att skapa regler och andra övergripande förutsättningar för att uppmuntra mer privata investeringar och göra det lättare för det privata näringslivet att ta vara på forskningsresultat, bl.a. genom ett effektivare patentsystem. Gapet är särskilt stort och vidgas snabbt när det gäller licens- och patentintäkter från omvärlden. Detta är ett viktigt mått på ekonomisk dynamik, och visar att den ekonomiska modellen och den inre marknadens funktion för skyddad kunskap i EU behöver förbättras. Det visar också att EU skapar färre patent med stor verkan (dvs. patent som ger betydande inkomster från länder utanför EU) än USA och Japan och inte har positionerat sig tillräckligt väl i globala tillväxtsektorer.

Det fortfarande stora gapet när det gäller antal högskoleutbildade minskar något, eftersom antalet ökar rätt starkt i EU.

EU-27 gör dock bättre ifrån sig än USA i fråga om offentliga FoU-utgifter och kunskapsintensiv tjänsteexport.

De senaste fem åren har den starkaste ökningen i innovationsindikatorerna för EU-27 varit inom öppna, attraktiva forskningssystem av hög kvalitet (medverkan i internationella vetenskapliga publiceringar, publiceringar med stor inverkan, doktorander från länder utanför EU) och immateriella tillgångar (EU-varumärken, internationella patent och EU-mönster).

Överlag bevarar EU-27 sitt försprång över Indien och Ryssland. Däremot håller EU-27 på att tappa försprånget över Brasilien och framför allt Kina, som fortsätter att snabbt hämta in EU:s försprång (se figur 1).

Figur 1: Jämförelse med konkurrenterna

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Enligt resultattavlan kan EU-länderna delas in i fyra grupper (se figur 2):

  • Innovationsledare: Danmark, Finland, Tyskland och Sverige ligger långt över medelvärdet för EU-27.

  • Innovationsföljare: Österrike, Belgien, Cypern, Estland, Frankrike, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Storbritannien ligger alla nära medelvärdet för EU-27.

  • Måttliga innovatörer: Kroatien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Italien, Malta, Polen, Portugal, Slovakien och Spanien ligger under medelvärdet för EU-27.

  • Blygsamma innovatörer: Bulgarien, Lettland, Litauen och Rumänien ligger betydligt under medelvärdet för EU-27.

Figur 2: EU-ländernas innovationsresultat

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED
Observera: medelresultatet mäts med hjälp av en sammansatt indikator som utgår från 24 indikatorer. Lägsta möjliga resultat är 0, och bästa möjliga resultat är 1. Medelresultaten 2010 avspeglar resultaten 2008/2009 på grund av eftersläpning i tillgången till statistik.

Innovationsledarnas resultat ligger 20 % eller mer över medelvärdet för EU-27. Innovationsföljarnas resultat ligger mellan 20 % över och 10 % under medelvärdet för EU-27. Måttliga innovatörers resultat ligger mellan 10 % och 50 % under medelvärdet för EU-27. Blygsamma innovatörer ligger mindre än 50 % under medelvärdet för EU-27.

Bakgrund

Sedan meddelandet om innovationsunionen antogs i oktober 2010 har den välkända europeiska resultattavlan för innovation, som sedan länge använts för att bedöma EU-ländernas innovationsresultat, gjorts om och fått det nya namnet resultattavla för innovationsunionen. Resultattavlan har beställts av Europeiska kommissionens generaldirektorat för näringsliv och har utarbetats av Maastricht Economic and Social Research and Training centre on Innovation and Technology (UNU-MERIT) i samarbete med Gemensamma forskningscentret (GFC) vid kommissionen.

Hela rapporten finns på

http://ec.europa.eu/enterprise/policies/innovation/facts-figures-analysis/index_en.htm

och

http://www.proinno-europe.eu/metrics

Mer information: MEMO/11/56.

Innovationsunionen

Europa 2020


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site