Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

En välavvägd användning av straffrättsliga åtgärder för att stärka EU-lagstiftningen och bidra till att skydda skattebetalarnas pengar

Commission Européenne - IP/11/1049   20/09/2011

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

En välavvägd användning av straffrättsliga åtgärder för att stärka EU-lagstiftningen och bidra till att skydda skattebetalarnas pengar

Bryssel den 20 september 2011 – Brottsbekämpning är en prioritet för EU-medborgarna (se bilagan). Medborgarna förväntar sig att brottslingar inte ska kunna gömma sig på andra sidan en landgräns eller utnyttja skillnader mellan de nationella rättssystemen. Samtidigt är straffrätt fortfarande ett relativt nytt område på EU-nivå.

Det är viktigt att utforma en tydlig europeisk strategi på det straffrättsliga området som gör det möjligt för unionen att fastställa om, när och hur straffrättsliga åtgärder kan användas för att uppnå ett bättre genomförande av politiken inom ett område. Genom Lissabonfördraget finns det nu en rättslig ram som möjliggör detta, eftersom detta fördrag tillåter att EU använder sig av straffrättsliga åtgärder för att förstärka genomförandet av EU:s politik och bestämmelser.

Straffrättsliga påföljder är inte det bästa verktyget för genomförandet av all politik. Men användning av straffrättsliga påföljder kan göra vissa EU-bestämmelser mer effektiva när det gäller allt från att förebygga otillbörlig marknadspåverkan till att skydda EU-skattebetalarnas pengar från bedrägerier. Användningen av straffrättsliga påföljder bör reserveras för särskilt allvarliga brott och föregås av en grundlig och ingående analys.

I ett meddelande med titeln “Mot en straffrättslig strategi i EU" som offentliggörs idag beskriver Europeiska kommissionen för första gången den strategi och de principer som den avser att tillämpa när den använder straffrättslig lagstiftning på EU-nivå för att stärka genomförandet av EU:s politik och skydda medborgarnas intressen.

EU-medborgarna förväntar sig att EU bidrar till brottsbekämpningen. Vi måste anta denna utmaning, samtidigt som vi fullt ut respekterar de nationella parlamentens avgörande roll när det gäller straffrättslig lagstiftning,” sade vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär med ansvar för rättvisa. ”Lissabonfördraget ger oss de nödvändiga verktygen för att ta itu med den straffrättsliga utmaningen på ett väl avvägt sätt, i enlighet med de grundläggande rättigheterna när det gäller frihet och säkerhet. I det nya fördraget fastställs också klara begränsningar och kontroller: ingenting kan beslutas utan Europaparlamentets fulla demokratiska kontroll och tillsyn från de nationella parlamenten, vilkas uppfattning väger tungt i beslutsprocessen.”

Enligt beräkningar uppgår den totala samhällskostnaden för brott till 233 miljarder euro om året i EU. En väldefinierad EU-politik på det straffrättsliga området kan bidra till att säkerställa att EU-övergripande regler genomförs, särskilt för att förebygga otillbörlig marknadspåverkan, också genom insiderhandel, för att skydda skattebetalarnas pengar från bedrägeriförsök mot EU:s budget samt för att skydda miljön.

I dagens meddelande behandlas under vilka förutsättningar EU och medlemsstaterna kan samarbeta för att skapa en sammanhängande och konsekvent EU-politik på det straffrättsliga området.

Till de viktiga vägledande kriterierna hör att

  • straffrättsliga åtgärder alltid måste vara en sista utväg,

  • straffrättsliga påföljder reserveras för särskilt allvarliga brott,

  • straffrättsliga åtgärder måste beakta skyddet av de grundläggande rättigheterna: ny lagstiftning förutsätter full respekt för de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europakonventionen om skyddet av de mänskliga rättigheterna,

  • varje beslut om vilken typ av straffrättslig åtgärd eller påföljd som ska antas måste åtföljas av tydligt faktaunderlag och fattas med respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Staffrättsliga åtgärder som antas på EU-nivå av Europaparlamentet och ministerrådet skiljer sig i ett viktigt avseende från nationell straffrättslig lagstiftning, nämligen i så måtto att de inte ålägga individer direkta skyldigheter. Straffrättslig EU-lagstiftning kan leda till påföljder för enskilda först när ett nationellt parlament har införlivat den i sin nationella lagstiftning. Det är därför Europeiska kommissionen lägger avgörande vikt vid att de nationella parlamenten medverkar under hela den straffrättsliga lagstiftningsprocessen.

Bakgrund

EU har vidtagit åtgärder på det straffrättsliga området under mer än ett årtionde. Syftet har varit att bättre kunna bekämpa brottslighet som med tiden blivit alltmer internationell och sofistikerad. Men tidigare lagstiftning har utarbetats utan en sammanhängande strategi och genomförs inte alltid effektivt. I mars 2010 tog EU:s kommissionär för rättvisa, Viviane Reding, upp behovet av en väl avvägd och sammanhängande strategi på det straffrättsliga området, och tillkännagav sin avsikt att vidta åtgärder på området (SPEECH/10/89). Med dagens meddelande “Mot en straffrättslig strategi i EU” följer kommissionen upp detta löfte, samtidigt som den beaktar de önskemål från rättstillämpare och akademiker om en mer konsekvent hantering av straffrätten på EU-nivå som kom till uttryck genom upphovsmännen bakom 2009 års Manifesto on EU Criminal Policy.

Meddelandet läggs fram för kollegiet av vice ordförande Viviane Reding, tillsammans med vice ordförande Siim Kallas och kommissionärerna Janez Potočnik, Olli Rehn, Michel Barnier och Algirdas Šemeta.

Europeiska unionens domstol konstaterade i en avgörande dom från 2005 att Europaparlamentet och rådet hade behörighet att anta bestämmelser om straffrättsliga påföljder om det är nödvändigt för att underlätta genomförandet av EU-lagstiftning (se IP/05/1136). Lissabonfördraget (särskilt artiklarna 83 och 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) gör det möjligt för EU att – under vissa förutsättningar – anta minimiregler om brottsrekvisit och påföljder, i situationer där EU-bestämmelser inte genomförs effektivt.

Lissabonfördraget har också inneburit en ändrad ram för straffrättsliga åtgärder på EU-nivå: inga straffrättsliga åtgärder får vidtas utan medgivande från Europaparlamentet, samtidigt som Europeiska unionens domstol nu har full rättslig kontroll. Dessutom stärks de nationella parlamentens roll avsevärt, genom att de kan lämna synpunkter på utkast till lagstiftning och övervaka respekten för subsidiaritetsprincipen. Rådet kan anta ett förslag med stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Områden där ett behov av straffrättslig EU-lagstiftning har kunnat konstateras är exempelvis skyddet av finansmarknadernas funktion, skyddet av euron mot förfalskning och kampen mot bedrägerier som riktar sig mot Europeiska unionens budget. Beträffande det sistnämnda området lade kommissionen fram konkreta planer redan i maj 2011 (IP/11/644).

Straffrättsliga åtgärder på EU-nivå kan fastställa vilka överträdelser som ska anses som brott enligt de nationella lagstiftningarna i hela unionen. De kan också föreskriva effektiva, proportionerliga och avskräckande straffrättsliga påföljder, exempelvis genom krav på böter eller fängelse på en viss nivå för ett visst brott. Detta kan vara ett viktigt verktyg för att avskräcka potentiella gärningsmän och förebygga brott i framtiden.

Innan kommissionen lägger fram lagförslag på detta område kommer den att göra en bedömning av om straffrättsliga åtgärder verkligen behövs och, om så är fallet, vilket åtgärder som är bäst lämpade för att komma till rätta med genomförandeproblemen inom ett visst politikområde. Kommissionen kommer i samarbete med Europaparlamentet och rådet att utarbeta gemensamma standardformuleringar som kan användas i framtida straffrättslig lagstiftning för att garantera enhetlighet och konsekvens. Den kommer också att inrätta en expertgrupp som kan hjälpa till att samla in faktaunderlag om vissa brotts gränsöverskridande natur eller verkningar.

Ytterligare upplysningar:

Nyhetssidan för generaldirektoratet för rättsliga frågor:

http://ec.europa.eu/justice/news/intro/news_intro_en.htm

Straffrätt i EU:

http://ec.europa.eu/justice/criminal/criminal-law-policy/index_en.htm

Hemsidan för kommissionens vice ordförande Viviane Reding, kommissionsledamot med ansvar för rättsliga frågor och frågor som rör grundläggande rättigheter och medborgarskap:

http://ec.europa.eu/reding

ANNEX

Source: Eurobarometer 75, Spring 2011

Kontaktpersoner:

Matthew Newman (+32 2 296 24 06)

Mina Andreeva (+32 2 299 13 82)


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site