Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Kommissionen lägger fram förslag som ska förbättra konsumentskyddet och öka förtroendet för finanssektorn

Commission Européenne - IP/10/918   12/07/2010

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

IP/10/918

Bryssel den 12 juli 2010

Kommissionen lägger fram förslag som ska förbättra konsumentskyddet och öka förtroendet för finanssektorn

Europeiska kommissionen har idag som ett led i sitt arbete med att skapa ett säkrare och sundare finansiellt system, och därmed förhindra en ny kris, och återskapa konsumenternas förtroende, föreslagit en rad ändringar av de gällande EU-reglerna för att öka skyddet för bankkunder och privata investerare. Kommissionen har dessutom inlett ett offentligt samråd om möjligheterna att förbättra skyddet för försäkringstagare, däribland möjligheten att införa försäkringsgarantier i alla medlemsstater. För bankkontoinnehavare betyder de åtgärder som antas i dag att om banken hamnar på obestånd får kontoinnehavarna utbetalt sina pengar snabbare (inom sju dagar), de är bättre täckta (upp till 100 000 euro) och de blir bättre informerade om hur och när de är skyddade. För investerare som använder investeringstjänster föreslår kommissionen snabbare kompensation om ett värdepappersföretag inte förmår återutbetala investerarens tillgångar på grund av bedrägeri, administrativ försummelse eller felaktigheter, och att kompensationsnivån ska höjas från 20 000 euro till 50 000 euro. Investerare kommer också att bli bättre informerade om när kompensationssystemet ska tillämpas och bättre skyddade mot missbruk när deras tillgångar förvaltas av en tredje part – som nyligen i Madoff-affären. Förslagen, som ligger helt i linje med EU:s åtaganden inom G20, lämnas nu över till Europaparlamentet och ministerrådet för behandling.

Antagandet av dagens paket visar kommissionens senaste ansträngningar för att öka öppenheten och insynen i det finansiella systemet i Europa och därmed kunna förhindra och tackla framtida kriser. De europeiska konsumenterna förtjänar bättre. De behöver ny försäkran om att deras besparingar, investeringar eller försäkringar är skyddade oavsett var de är baserade i Europa. För att verkliggöra detta mål ber jag nu Europaparlamentet och rådet att snabbt godkänna detta paket, säger kommissionsledamot Michel Barnier med ansvar för inre marknaden och tjänster.

Skydda dina besparingar

Den senaste finanskrisen visade ännu en gång hur utsatta bankerna är för risken för så kallad bankflykt, dvs. att kunderna rusar till banken för att få ut sina besparingar, när de inte tror att deras besparingar är säkra och därför försöker ta ut alla sina tillgångar på en och samma gång. Sedan 1994 ser ett direktiv (94/19/EG) till att alla medlemsstater har ett skyddsnät för kontoinnehavarna. Om en bank tvingas stänga ska den nationella insättningsgarantin ge kontoinnehavarna ersättning upp till ett visst belopp.

När finanskrisen drabbade oss 2008, gjordes en rad snabba ändringar, bland annat höjdes garantin till 100 000 euro (i två steg) och man beslutade avskaffa möjligheten till koassurans (dvs. kontohavarna återbetalas inte fullt ut, utan förväntas stå för en viss procentandel av sina förlorade tillgångar – även när den förlorade summan understiger garantinivån). Eftersom det avslöjades andra brister i det befintliga systemet föreslår nu kommissionen en genomgripande ändring av 1994 års direktiv. Allt för att säkerställa att vi tar lärdom av det som hände under denna kris.

De viktigast inslagen i förslaget är följande:

  • Bättre täckning: Höjningen till 100 000 euro vid detta års slut är nu bekräftad. Detta betyder att 95 % av alla kontohavare i EU kommer att få tillbaka sina tillgångar om deras bank hamnar på obestånd. Täckningen omfattar små, medelstora och stora företag samt alla valutor. Undantagna är alla insättningar som görs av finansinstitut och offentliga myndigheter, strukturerade investeringsprodukter och skuldebrev.

  • Snabbare utbetalningar: Kontohavare kommer att få tillbaka sina pengar inom sju dagar. Detta är en stor förbättring eftersom många kontohavare idag får vänta i veckor, till och med månader, innan de får tillbaka sina pengar. För att kunna betala ut pengarna så snabbt ska tillsynsmyndigheterna i ett tidigt skede underrätta ledarna för insättningsgarantisystem om problem i banker. Bankerna ska i sina räkenskaper ange om insättningarna är skyddade eller inte.

  • Mindre byråkrati: Om du till exempel bor i Portugal och har ett konto i en krisdrabbad bank med säte i Sverige ska det portugisiska systemet på eget initiativ återbetala dig och fungera som din kontaktpunkt. Det svenska systemet ska därefter betala det portugisiska systemet. Detta är en stor förbättring jämfört med hur det är i dag då alla korrespondens måste ske via systemet i det land där banken har sitt säte. De nya reglerna innebär mindre byråkrati och snabbare utbetalningar.

  • Bättre information: Kontohavare kommer att bli bättre informerade om vad systemet täcker och hur det fungerar. Detta kommer att göras i en gemensam och lättförståelig standardmodell och informationen kommer också att finnas på kontoutdragen.

  • Långsiktig och ansvarsfull finansiering: Det har rått tvivel om huruvida de befintliga insättningsgarantisystemen är väl finansierade. Dagens förslag kommer att garantera en sundare finansiering, som ska ske i fyra steg. Som ett första steg tillförs systemet en solid reserv. Om det visar sig nödvändigt kan detta kompletteras med extra tillskott i efterhand. Om detta inte räcker kan systemen låna ett begränsat belopp från andra system ("ömsesidig lånemöjlighet"). Slutligen som ett fjärde steg och som en sista utväg används andra finansieringsalternativ som en reservlösning. Bidragen kommer, liksom i dag, att komma från bankerna själva. De kommer dock att beräknas på ett mer rättvist sätt eftersom de måste justeras i förhållande till den risk som varje enskild bank utgör.

Européernas besparingar kommer att skyddas bättre men de kan nu även välja den bästa sparprodukten i vilket EU-land som helst utan att oroa sig för skillnader i skyddsnivån. Bankerna kommer att dra nytta av förslaget eftersom de kan erbjud konkurrenskraftiga produkter inom hela EU utan att hindras av sådana skillnader. Skattebetalarna kommer därutöver att dra fördel av bättre finansieringssystem. Därmed kommer sannolikt statliga ingripandet att krävas i mindre utsträckning.

De flesta förbättringarna kan redan träda i kraft 2012 och 2013 och kommer, när de införlivats i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, att gälla i samtliga EU-medlemsstater och i Norge, Island och Liechtenstein

Se även MEMO/10/318

Investeringsskydd

Sedan 1997 skyddas investerare som använder investeringstjänster i Europa genom direktivet 97/9/EG om system för ersättning till investerare genom att tillhandahålla ersättning i de fall då ett värdepappersföretag inte kan betala tillbaka de tillgångar som tillhör en investerare Detta kan till exempel inträffa i samband med bedrägeri eller slarv vid ett företag eller om det finns fel eller problem i ett företags system. Det utgör inget skydd mot investeringsrisker i sig. Det finns idag 39 investeringsgarantisystem i EU:s 27 medlemsstater.

Under senare år har kommissionen fått ett stort antal klagomål om hur direktivet tillämpas i vissa medlemsstater. Dessa klagomål rör frågor som otillräcklig finansiering för att betala tillbaka fordringar eller lång väntan innan fordringarna betalas.

Dagens förslag syftar till att se till att bestämmelserna om investerarskydd blir effektivare, att samma villkor gäller för vilken typ av finansiella instrument som ska skyddas och att det finns lämplig finansiering och nödvändiga mekanismer för att säkerställa ersättningen till investerare.

De viktigaste punkterna i förslaget är följande:

  • Bättre täckning: den nuvarande miniminivån för ersättning till investerare är 20 000 euro. Enligt kommissionen förslag kommer detta belopp att ökas till 50 000 euro per investerare.

  • Snabbare utbetalningar: enligt nuvarande lagstiftning kan det ibland ta upp till flera år innan investerare erhåller ersättning. Detta ändras genom kommissionens lagstiftningsförslag som garanterar investerare ersättning inom högst 9 månader efter det att investeringsföretaget gått i konkurs. Denna tidsram är dock nödvändig för att behöriga myndigheter ska kunna utreda fallet och fastställa de enskilda investerarnas andelar.

  • Förbättrad information: investerare ska få tydligare och mer ingående information om i vilken utsträckning som deras tillgodohavanden är täckta. Till exempel investeringsrisk – en investering som förlorat i värde på grund av börsfall eller att emittenten gått i konkurs – omfattas inte av direktivet.

  • Långsiktig och ansvarsfull finansiering: sedan 1997 har det förekommit ett flertal fall i medlemsstaterna då garantisystemen inte haft tillräcklig finansiering för att ersätta investerares förlorade tillgodohavanden. Enligt kommissionens förslag kommer det att införas en lägsta målnivå som på förhand måste vara helt finansierad. Vid behov kan som en sista utväg system låna begränsade belopp från andra system (ömsesidig lånemöjlighet). Investeringsföretagen ska stå för kapitaltillskotten.

  • Utvidgat skydd: för närvarande är investerare inte nödvändigtvis skyddade om investeringsföretaget använder sig av en utomstående depåförvaltare för att förvalta kundens tillgångar och den tredje parten går i konkurs och inte kan betala tillbaka de belopp kunden har satt in. Vidare kan innehavare av andelar i investeringsfonder drabbas av förluster om en av fondens depåhållare eller underdepåhållare inte kan uppfylla sina åtaganden. Madoff-skandalen 2008 utgör ett av de senaste exemplen detta. Kommissionen föreslår nu att även sådana händelser ska vara täckta.

De flesta av åtgärderna är tänkta att träda i kraft redan i slutet av 2012 och kommer att vara tillämpliga i alla EU-medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein när de införlivats i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Se även MEMO/10/319

Förbättrat skydd för försäkringstagare

Insättningsgarantisystemen ger konsumenterna skydd i sista instans här försäkringsgivaren inte är i stånd att fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser. De skyddar således mot risken att återbetalningskrav inte kommer att fullgöras om ett försäkringsbolag går i konkurs.

Insättningsgarantisystemen kan ge skydd genom att betala ut kompensation till konsumenterna eller genom att garantera att försäkringsavtalen löper vidare genom till exempel att göra det möjligt att överföra försäkringen till ett solvent försäkringsbolag eller genom att själva garantisystem står för garantin. Till skillnad mot bank- och värdepapperssektorn finns det idag inte någon EU-lagstiftning för insättningsgarantier inom försäkringssektorn. För närvarande tillämpar 12 medlemsstater ett eller flera försäkringsgarantisystem som omfattar livförsäkringar och/eller andra försäkringar. Medlemsstaterna har olika system både när det gäller skyddet och rätten till ersättning men även i fråga om när systemet ska träda in och ersättningen ska ske.

I den vitbok som antogs idag föreslår kommissionen olika alternativ för att tillgodose ett rättvist och omfattande konsumentskydd i EU och för att se till att skattebetalarna inte får stå för kostnaderna om ett försäkringsbolag går omkull. Man lägger framför allt fram förslag om ett direktiv som ser till att det inrättas försäkringsgarantisystem i samtliga medlemsstater och att minimikrav uppfylls. Vitboken om försäkringsgarantisystem är nu på samråd och alla berörda parter uppmanas att komma in med synpunkter före den 30 november 2010.

Se även MEMO/10/320

Ytterligare information

om ersättningsgarantisystemen kan fås på

http://ec.europa.eu/internal_market/bank/guarantee/index_en.htm

om investeringsgarantisystemen på

http://ec.europa.eu/internal_market/securities/isd/investor_en.htm

och om försäkringsgarantisystemen på

http://ec.europa.eu/internal_market/insurance/guarantee_en.htm


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site