Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

IP/10/571

Bryssel den 17 maj 2010

Digital dagordning: investeringar i digital ekonomi är avgörande för Europas framtida välstånd enligt kommissionsrapport

Europas digitala ekonomi växer och sprider sig till alla näringsgrenar och alla områden i våra liv enligt EU-kommissionens rapport om digital konkurrenskraft som offentliggörs idag. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har under de senaste 15 åren stått för hälften av produktionstillväxten i Europa. Sex av tio EU-invånare använder regelbundet Internet. För att Europa fullt ut ska kunna utnyttja de potentiella fördelarna med den digitala ekonomin måste man göra en extra insats och tillhandahålla snabbare bredband, öka människors tillit till Internet, förbättra allmänhetens färdighet på IT-området och ytterligare främja IKT-innovation. EU-kommissionen kommer att föreslå särskilda åtgärder inom dessa områden inom ramen för den digitala dagordningen för Europa som är huvudprogrammet i strategin Europa 2020, som snart kommer att lanseras.

”Europas digitala ekonomi är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt och välstånd. IKT och höghastighetsuppkoppling till Internet har varit lika omvälvande för våra liv idag som utvecklingen av el- och transportnät för hundra år sedan. Men vi måste stödja vidareutvecklingen av Internet så att alla människor får nytta av den digitala ekonomin”, säger Neelie Kroes, kommissionsledamot med ansvar för den digitala agendan.

I rapporten analyseras den senaste utvecklingen på IKT-området. Den innehåller omfattande dokumentation för utformningen av huvudprogrammet i en digital dagordning för Europa som kommer att lanseras inom kort inom ramen för strategin Europa 2020 för smart och hållbar tillväxt för alla.

IKT – ekonomins viktigaste drivkraft

I rapporten betecknas IKT-sektorn som en av de viktigaste drivkrafterna i den europeiska ekonomin. IKT har sedan 1995 stått för hälften av produktionstillväxten i EU tack vare tekniska framsteg och investeringar i denna sektor. Uppgifter för perioden 2004–2007 tyder på att dessa investeringar har börjat ge effektivitetsvinster även i övriga ekonomin. Det mervärde som IKT-sektorn tillför den europeiska ekonomin uppgår till cirka 600 miljarder euro (4,8 % av BNP). Denna sektor svarar för 25 % av näringslivets totala investeringar i forskning och utveckling i EU. Avkastningen från IKT-sektorn är dock större i USA. För att kunna uppnå liknande resultat i Europa krävs det strukturreformer och en sammanhållen digital dagordning.

6 av 10 européer är online

Cirka 60 % av EU:s befolkning använder regelbundet Internet och 48 % dagligen. Dessa siffror ligger på ungefär samma nivå som i USA där 56 % använder Internet dagligen och 65 % använt Internet under de senaste tre månaderna. Samtidigt har en tredjedel av befolkning aldrig varit online, 30 % i EU och 32 % i USA.

Det finns betydande socioekonomiska och geografiska skillnader. Äldre, lågutbildade och låginkomsttagare använder Internet i mindre utsträckning och har mindre färdighet. Att förbättra IT-kunskaperna är nödvändigt för att kunna skapa ett europeiskt digitalt samhälle. Siffrorna i EU och USA är även i detta fall snarlika även om fler äldre amerikaner använder Internet. 46 % av USA:s befolkning över 55 har aldrig använt Internet. Motsvarande siffra i EU är 59 %. I Korea och Japan är dock skillnaderna mellan olika samhällsgrupper mindre.

EU är världens största bredbandsmarknad

EU:s bredbandsmarknad var 2009 återigen den största i världen. Nästan en fjärdedel av EU:s befolkning (24,8 %) har ett fast bredbandsabonnemang. Visserligen ökar uppkopplingshastigheten – 80 % av de fasta bredbandsförbindelserna i dagens EU har en hastighet på 2 Mbps – men enbart 18 % ligger över 10 Mbps. Denna hastighet är tillräcklig för grundläggande webbtillämpningar men räcker inte till för mer avancerade tillämpningar som webb-TV. Strategin Europa 2020 ställer upp ambitiösa mål som syftar till att hela EU:s befolkning ska ha tillgång till bredband med minst 30 Mbps. Högre bredbandshastighet kräver att man går över till nästa generations accessnät (NGA). EU ligger klart efter länder som Korea och Japan när det gäller inrättandet av sådana nät. En övergång till högre bredbandskapacitet är en stor strukturutmaning för hela telekomsektorn.

Den inre onlinemarknaden

Förutom att Internet har stor betydelse för den europeiska ekonomins tillväxt erbjuder det även en enorm potential för att stärka den inre marknaden. Stora skillnader finns dock mellan medlemsstaterna i användningen av näthandel och e-affärer och transaktioner över gränserna förekommer inte ofta. Även om 54 % av Internetanvändarna köper eller säljer varor via nätet är det enbart 22 % som gör det mellan EU-länder. I USA är e-handeln emellertid mycket mer utvecklad där 75 % av Internetanvändarna köper och säljer via nätet. Detta visar att Europa saknar en verklig inre digital marknad något som är avgörande för att stimulera tillväxten inom Europas små och medelstora företag och tillhandahålla konsumenterna större urval till konkurrenskraftiga priser.

Den fullständiga texten till denna rapport, faktablad om de olika länderna, liknande studier och rapporter finns på:

http://ec.europa.eu/information_society/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=5789

Bilaga

Tabell 1: ICT value added in % GDP (2007)

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: Eurostat and IPTS-JRC

Figure 2: Contribution of ICT and non-ICT sectors to total BERD intensity (% GDP, 2007)

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: IPTS-JRC

Figure 3 Broadband penetration rate, January 2010

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: Communication Committee

Figure 4: Fixed broadband lines by speed, January 2010

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: Communication Committee

Figure 5: FTTx deployment in the EU, US, Japan and South Korea

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: Commission Services on the basis of Point Topic

Figure 6: Domestic and cross-border Internet purchases, 2009 (in % of internet users during last year)

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: Eurostat Community Survey on ICT Usage by Households and by Individuals

Figure 7: Trend in % regular internet users in the EU, Iceland, Norway and Croatia, 2008-2009

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: Eurostat Community Survey on ICT Usage by Households and by Individuals

Figure 8: Internet use as a % of population (EU27) by usage frequency

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Source: Eurostat Community Survey on ICT Usage by Households and by Individuals


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site