Navigation path

Left navigation

Additional tools

Vårprognosen 2010-2011 – gradvis ekonomisk återhämtning i EU

European Commission - IP/10/495   05/05/2010

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

IP/10/495

Bryssel den 5 maj 2010

Vårprognosen 2010-2011 – gradvis ekonomisk återhämtning i EU

Kommissionens vårprognos bekräftar att en ekonomisk återhämtning är på väg i EU. Efter den djupaste recessionen i EU:s historia börjar ekonomin nu växa med 1 % 2010 och 1¾ % 2011. Detta innebär en justering uppåt med ¼ procentenhet för det här året jämfört med kommissionens höstprognos. Positivt för EU-länderna är att man kan dra nytta av en starkare världsekonomi, men den svaga inhemska efterfrågan lägger fortfarande hinder i vägen för återhämtningen. Hur snabbt vi kommer att få se en återhämtning i de olika medlemsstaterna varierar enligt prognoserna beroende på deras individuella förutsättningar och den politik som förs. På arbetsmarknaden har en viss stabilisering kunnat skönjas under den senaste tiden. Arbetslösheten väntas nå en topp på nära 10 % under året, även om detta är en lägre nivå än vad man tidigare beräknat. De tillfälliga finanspolitiska åtgärder som vidtagits har varit avgörande för att vända den ekonomiska utvecklingen i EU, men de har också bidragit till det offentliga underskottet, som väntas öka till 7¼ % av BNP 2010 innan det börjar minska något igen 2011.

- De förbättrade utsikterna för ekonomisk tillväxt detta år är goda nyheter för Europa, säger Olli Rehn, EU-kommissionär med ansvar för frågor som rör ekonomi och finans. Nu måste vi se till att tillväxten inte äventyras av risker som har att göra med den finansiella stabiliteten. En hållbar tillväxt kräver resoluta finanspolitiska konsolideringsåtgärder och reformer som främjar produktiviteten och sysselsättningen.

Den ekonomiska recessionen stannade av i EU under det tredje kvartalet 2009, till stor del tack vare de exceptionella krisåtgärder som vidtogs inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, men även till följd av vissa andra tillfälliga omständigheter. Efter uppgången i inledningsskedet sker nu återhämtningen mer gradvis än vid tidigare uppgångar, vilket inte är förvånande med tanke på att denna nedgång varit oerhört kraftig. Efter finanskriser tenderar konjunkturuppgångar att bli mer dämpade än vad som annars är fallet. EU kommer som andra utvecklade länder att behöva brottas med krisens återverkningar under en avsevärd tid framöver.

Gradvis återhämtning efter krisen

Tillväxtprognoserna för den närmaste tiden är visserligen dämpade generellt sett, men en mindre förbättring väntas jämfört med höstprognosen. Skälet till detta är den starkare uppgången i världsekonomin och världshandeln i slutet av året och förbättrade yttre förutsättningar. På längre sikt måste ekonomin i EU stå emot motvind på flera fronter, som väntas hålla tillbaka efterfrågan. Hur återhämtningen kommer att se ut påverkas troligen i viss utsträckning av ett antal tillfälliga faktorer, som kan vara väderrelaterade, konjunkturbetingade eller framkallas av den politik som förs.

När dessa effekter avtar väntas BNP-tillväxten ta fart först i slutet av 2010. Detta beror på den fortfarande mycket låga graden av kapacitetsutnyttjande, minskade lån och högre riskaversion som håller tillbaka investeringarna samt på en dämpad tillväxt i privatkonsumtionen. Konsumtionstillväxten hämmas också av en svag löneutveckling och sysselsättning, och i en rad länder av korrigeringen på bostadsmarknaden.

Arbetsmarknaden och de offentliga finanserna drabbas

Den ekonomiska krisens effekter på EU:s arbetsmarknad är visserligen omfattande, men förefaller något mindre än vad som inledningsvis var väntat. Förklaringen till detta är att man vidtagit åtgärder på kort sikt och undvikit att avskeda arbetskraft i vissa medlemsstater, men det är även ett resultat av tidigare reformer. Tecken på en stabilisering kan nu sedan en tid tillbaka ses och utsikterna har förbättrats något jämfört med höstprognosen. Sysselsättningen väntas emellertid fortfarande minska med omkring 1 % detta år och börja öka först under 2011, vilket avspeglar en normal eftersläpning på arbetsmarknaden i förhållande till den reala ekonomins utveckling. Arbetslösheten beräknas hamna på nära 10 % i EU, vilket är en halv procentenhet lägre än vad som prognostiserades förra hösten. Situationen skiljer sig dock markant åt mellan medlemsstaterna.

Recessionen har fått en enorm inverkan på de offentliga finanserna. Som ett resultat av de automatiska stabilisatorerna och de diskretionära åtgärder som vidtagits för att stötta ekonomin inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har det offentliga underskottet tredubblats sedan 2008. Det väntas nå en topp detta år i EU (och uppgå till 7¼ % av BNP) och minska något under 2011 (till omkring 6½ %). Detta beror på att temporära stödåtgärder löper ut och att ekonomin tar fart igen. Skuldkvoten väntas fortfarande successivt öka. Den i genomsnitt höga och ökande offentliga skulden till följd av krisen är det som mest kommer att påverka ekonomin under lång tid efter den nuvarande prognosperioden.

Inflationen fortsatt låg

Konsumentpriserna har börjat stiga något från de mycket låga nivåer som registrerades året som gick. Den fortsatt tröga ekonomin kommer sannolikt att hålla både löneutvecklingen och inflationen i styr, vilket delvis kompenserar för en väntad ökning av råvarupriserna och en svagare euro i euroområdet. Inflationen (enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser) väntas i EU uppgå till i genomsnitt 1¾ % både innevarande och nästa år (och till 1½ % respektive 1¾ % i euroområdet).

Osäkerheten fortfarande stor – riskerna i stort sett balanserade

Den ekonomiska återhämtningen i EU kommer att präglas av fortsatt stor osäkerhet, något som t.ex. visar sig genom oron på statsobligationsmarknaderna nyligen. Denna osäkerhet gäller också för prognoserna, medan riskerna i stort sett kan betecknas som balanserade. Eftersom ekonomin nu håller på att återhämta sig efter en recession i kombination med en finanskris är den beroende av sunda finansmarknader, som först måste återställas. Ökade globala obalanser kan också inverka på tillväxtprognoserna för Europa.

Trots tydliga tecken på en stabilisering väntas utvecklingen på arbetsmarknaden bli fortsatt svag. Utvecklingen här kommer att vara av avgörande betydelse för återhämtningen i EU och kan vara en potentiell källa till både nedåt- och uppåtrisker, beroende också på hur effektiva de politiska åtgärderna är. Å andra sidan kan uppgången i tillväxtländerna och den därav följande återhämtningen inom handeln gynna ekonomin i EU utöver vad som väntas för närvarande. Att förtroendet nu ökar (särskilt inom tillverkningsindustrin) tyder på vissa uppåtrisker under den närmaste tiden. Ett framgångsrikt finansiellt stöd till Grekland kan väntas öka investerarnas och konsumenternas förtroende. När det gäller inflationsutsikterna uppväger riskerna också i stort sett varandra.

Tabeller och hela prognosdokumentet finns på:

http://ec.europa.eu/economy_finance/eu/forecasts/2010_spring_forecast_en.htm

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED

Figures and graphics available in PDF and WORD PROCESSED


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website