Navigation path

Left navigation

Additional tools

IP/10/1353

Bryssel den 20 oktober 2010

Kommissionen tillkännager sina planer för en ny EU-ram för krishantering i finanssektorn

Krisen har tydligt visat att när en bank drabbas av problem kan de spridas till hela finanssektorn och även utanför ett lands gränser. Den visade också att det inte fanns några system för att bistå de finansinstitut som har svårigheter. Det finns mycket få regler som anger vilka åtgärder som myndigheterna bör vidta vid en bankkris. I G20 kom man därför överens om att det är nödvändigt att upprätta ramar för krisförebyggande och krishantering. Europeiska kommissionen svarar idag på denna uppmaning genom att tillkännage sina planer för en EU-ram för krishantering i finanssektorn. Denna ram ska visa vägen för lagstiftning som beräknas komma till våren 2011 och som kommer att skapa en omfattande krishanteringsram för banker och investmentbolag.

Vi måste i första hand försöka undvika en finanskris i framtiden. Det är därför vårt arbete för att göra banksektorn starkare och skapa en ordentlig tillsynsram är så viktigt. Men banker kommer fortfarande att stå inför svårigheter i framtiden. De kan till och med gå omkull och de bör tillåtas att göra det. Vi måste säkerställa att de kan göra det utan att de drar med sig hela finanssystemet eller riskerar att skattebetalarna får betala kostnaderna. Ingen bank bör vara för stor eller för sammankopplad med andra finansinstitut för att tillåtas gå omkull. Därför behöver vi en tydlig ram som säkerställer att myndigheterna i hela Europa är väl förberedda för att hantera banker som befinner sig i svårigheter och hantera eventuella banker som har gått i konkurs på ett ordnat sätt. Det är detta som är syftet med dagens planer,” säger kommissionsledamoten med ansvar för inre marknaden och tjänster, Michel Barnier.

I kommissionens meddelande fastställs de viktigaste delarna av kommissionens lagstiftningsförslag nästa år och som är ett resultat av de senaste månadernas omfattande samråd (se IP/09/1549). Förutom den omedelbara prioriteringen av att införa effektiva system för krishantering i alla medlemsstater ingår det i meddelandet också en ”färdplan” som ger ett långsiktigt perspektiv på de viktiga utmaningar som måste klaras av för att säkerställa en smidig krishantering.

Den nya ramen som beskrivs i meddelandet kommer att vara omfattande och syftar till att förse myndigheterna med gemensamma och effektiva verktyg och befogenheter för att hantera bankkriserna så tidigt som möjligt och att undvika kostnader för skattebetalarna. Verktygslådan kommer att inkludera följande åtgärder:

  • Förberedande och förebyggande åtgärder, som ett krav för instituten och myndigheterna att förbereda sig för återhämtning (dvs. att hantera allvarliga svårigheter som en bank står inför) och avvecklingsplaner för att säkerställa en tillräcklig planering för finansiella påfrestningar eller konkurs, (sådana planer kallas för ”living wills”).

  • Befogenheter för att vidta tidiga åtgärder för att råda bot på problemen innan de blir alltför allvarliga, såsom befogenhet för tillsynsmännen att kräva att ledningen byts ut eller att kräva att ett institut genomför en återhämtningsplan eller avyttrar de verksamheter eller affärsområden som innebär en alltför hög risk för institutets sunda finanser.

  • Avvecklingsverktyg, som befogenheter att påverka ett sunt instituts övertagande av en konkursmässig bank eller firma, eller att hela eller delar av bankens affärsverksamhet överförs till en tillfällig avvecklingsbank, vilket skulle göra det möjligt för myndigheterna att säkerställa en fortsatt tillgång till grundläggande samhällstjänster och att hantera konkursen på ett ordnat sätt.

Ingen enhet bör vara ”för stor för att tillåtas gå omkull”. Det övergripande målet kommer att vara att säkerställa att banker kan gå omkull utan att det hotar den finansiella stabiliteten i stort. Det innebär att hitta lösningar för banker på ett sådant sätt att man minimerar riskerna för spridning och säkerställer en fortsatt tillgång till grundläggande samhällstjänster, inbegripet att bankkunderna ska ha fortsatt tillträde till sina bankkonton. Genom ramen bör det tillhandahållas ett trovärdigt alternativ till de dyra räddningar av banker som vi har sett under de senaste åren.

Många banker bedriver verksamhet i hela Europa, men det finns inget system för att hantera de gränsöverskridande konsekvenser som skulle uppstå om en alleuropeisk bank går omkull. En viktig utmaning är därför att det införs ett effektivt system som säkerställer att myndigheterna har en så hög grad av samordning och samarbete som möjligt för att minimera eventuella skadliga effekter av att en gränsöverskridande bank går omkull. Kommissionen föreslår att man bygger vidare på befintliga tillsynskollegier (grupper av nationella tillsynsmyndigheter) för att införa avvecklingskollegierna (där tillsynsmyndigheter och nationella myndigheter som har hand om avvecklingen kan sammanträda), i syfte att förbereda och hantera krisen. Kommissionen kommer också att föreslå att de nya europeiska tillsynsmyndigheterna (se MEMO/10/434), och i synnerhet Europeiska bankmyndigheten, bör ha en samordnande och stödjande roll i krissituationer, utan att den gör intrång på medlemsstaternas finanspolitiska ansvar.

Som kommissionen tidigare fastställt i sitt meddelande om bankstödsfonder från maj 2010, föreslår kommissionen också att det bör upprättas nationella fonder (se IP/10/610), på grundval av bidrag som bankerna betalar in för att finansiera kostnaden för framtida avvecklingsåtgärder och säkerställa att avveckling av en bank är ett trovärdigt alternativ. För närvarande är den moraliska risken genomgripande i hela systemet eftersom det inte finns något alternativ till offentliga räddningsinsatser. Gemensamma finansieringsmekanismer som inte använder medel från skattebetalarna bör öka det gränsöverskridande samarbetet och underlätta planering i förväg av hur kostnaderna för att avveckla ett gränsöverskridande institut bör delas.

Slutligen fastställs det i meddelandet ett förslag åtgärder som ska beaktas på lång sikt för att få ett mer integrerat ramverk för krishantering som är bättre anpassat för att integrera de europeiska bankgrupperna (dvs. banker som bedriver verksamhet på europeisk nivå). Kommissionen planerar att undersöka behovet av ytterligare harmonisering av insolvensförfaranden för banker med en rapport i slutet av 2012 och, tillsammans med översynen av Europeiska bankmyndigheten 2014, kommer den att bedöma hur ett mer integrerat ramverk för avvecklingen av gränsöverskridande grupper kan uppnås på bästa sätt.

Bakgrund:

Finanskrisen visade tydligt att det finns ett behov av stabilare system för krishantering på nationell nivå samt system som på ett bättre sätt kan hantera gränsöverskridande bankkonkurser. Det har varit ett antal omtalade bankkonkurser under krisen (Fortis, Lehman Brothers, isländska banker, Anglo Irish Bank) som har visat att det finns allvarliga brister i de existerande systemen. Eftersom det saknats mekanismer för att organisera en ordnad avveckling har EU:s medlemsstater inte haft något annat alternativ än att rädda sin banksektor. De statliga stöden för bankerna har uppgått till 13 % av BNP. Kommissionen har redan offentliggjort två tidigare meddelanden om hur man ska gå vidare med denna fråga (se IP/09/1549 och IP/10/610).

Se även MEMO/10/506.

Ytterligare information finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/internal_market/bank/crisis_management/index_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website