Navigation path

Left navigation

Additional tools

EU:s ekonomiska styrning: kommissionen lägger fram ett omfattande paket med lagstiftningsåtgärder

European Commission - IP/10/1199   29/09/2010

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

IP/10/1199

Bryssel den 29 september 2010

EU:s ekonomiska styrning: kommissionen lägger fram ett omfattande paket med lagstiftningsåtgärder

Europeiska kommissionen antog idag ett lagstiftningspaket som innebär den mest omfattande förstärkningen av den ekonomiska styrningen i EU och i euroområdet sedan införandet av den ekonomiska och monetära unionen. Målet är att uppnå en bredare och bättre övervakning av finanspolitiken liksom när det gäller makroekonomisk politik och strukturreformer mot bakgrund av bristerna i den nuvarande lagstiftningen. Det planeras nya mekanismer för verkställighet för de medlemsstater som inte uppfyller de fastställda kraven. Inom ramen för den så kallade europeiska termin för samordning av den ekonomiska politiken som nyligen antogs kommer alla reviderade och nya gransknings- och övervakningsförfaranden att samlas i en allomfattande och effektiv ram för den ekonomiska politiken.

De förslag som lades fram idag är konkret omsättning av kommissionens nyligen antagna meddelanden om ekonomisk styrning av den 12 maj och 30 juni (se IP/10/561 och IP/10/859) i lagstiftningsförslag. Efter ett intensivt förberedande arbete och samråd med en rad intressenter, bland annat den särskilda arbetsgruppen för ekonomisk styrning, som leds av Europeiska unionens ordförande Herman Van Rompuy, understryker dessa förslag till politik att kommissionen är fast besluten att ihärdigt arbeta vidare på de nödvändiga reformerna.

Alla dessa reformer är förenliga med Lissabonfördraget och ska se till att EU och euroområdet uppnår en mer effektiv samordning av den ekonomiska politiken. De ska ge EU och euroområdet den kapacitet och styrka som krävs för att föra en sund ekonomisk politik som i sin tur bidrar till en mer hållbar tillväxt och sysselsättning i linje med strategin Europa 2020.

Lagstiftningspaketet består av sex rättsakter: fyra förslag handlar om finanspolitiska frågor, däribland en genomgripande reform av stabilitets- och tillväxtpakten, och två nya förordningar ska säkerställa att framväxande makroekonomiska obalanser i EU och euroområdet upptäcks och hanteras på ett effektivt sätt.

För medlemsstaterna i euroområdet betyder ändringarna att verkställighetsmekanismerna blir mer effektiva och att inte sanktioner tillämpas godtyckligt. Med andra ord kommer stabilitets- och tillväxtpakten att bli mer ”regelbaserad” och sanktioner kommer att vara den normala följd som länder som inte fullgör sina skyldigheter har att vänta.

1) En förordning som ändrar den lagstiftning som ligger till grund för den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten (förordning 1466/97):

Den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska säkerställa att EU-medlemsstaterna för en måttfull finanspolitik i goda ekonomiska tider för att bygga upp de reserver som krävs för dåliga tider. För att bryta med tidigare slapphänt finanspolitisk hållning i goda ekonomiska tider kommer övervakningen av de offentliga finanserna att baseras på det nya konceptet måttfull finanspolitik som ska säkra konvergensen till målet på medellång sikt. Kommissionen kan utfärda en varning till medlemsstaterna i euroområdet vid en väsentlig avvikelse från en försiktig finanspolitik.

2) En förordning som ändrar den lagstiftning som ligger till grund för den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten (förordning 1467/97):

Den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska förhindra allvarliga missgrepp i budgetpolitiken. Förordningen ändras så att skuldutvecklingen följs närmare och väger lika tungt som utvecklingen i underskott, när det gäller beslut knutna till alltför stora underskott. Medlemsstater som har en skuld på mer än 60 % av BNP bör vidta åtgärder för att få ner den tillräckligt snabbt, vilket definieras som en minskning på 1/20 av den skillnad i förhållande till tröskeln på 60 % som konstaterats under de senaste tre åren.

3) En förordning om en effektiv förstärkning av budgetövervakningen i euroområdet:

Ändningarna av både den förebyggande och korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten backas upp av en ny omgång gradvisa finansiella sanktioner för medlemsstaterna i euroområdet. När det gäller den förebyggande delen kommer väsentliga avvikelser från en försiktig finanspolitik att leda till att det ska göras en räntebärande deposition på 0,2 % av BNP om det inte fattas beslut om att ett land har ett alltför stort underskott. Denna deposition omvandlas till en bot om det berörda landet inte följer rekommendationen om att korrigera det alltför stora underskottet.

För att se till att sanktionerna genomförs planeras ett "omvänt röstningsförfarande”: det betyder att kommissionens förslag om en sanktion anses som antagen såvida inte rådet avvisar det med kvalificerad majoritet. Ränta från depositioner och böter kommer att fördelas mellan de medlemsstater i euroområdet som varken har ett alltför stort underskott eller en alltför stor obalans.

Ändringarna är utformade så att de underlättar övergången till ett verkställighetssystem kopplat till EU-budgeten, såsom beskrivs i kommissionens meddelande av den 30 juni.

4) Ett nytt direktiv om kraven på medlemsstaternas budgetram:

Eftersom finanspolitiken är decentraliserad, är det viktigt att målen i stabilitets- och tillväxtpakten avspeglas i de nationella budgetramarna, dvs. den rad faktorer som utgör grunden för den nationella finanspolitiska förvaltningen (redovisningssystem, statistik, prognosmetoder, finanspolitiska regler, budgetförfaranden och finanspolitiska förbindelser med andra enheter, t.ex. lokala eller regionala myndigheter). Direktivet innehåller en rad minimikrav som medlemsstaterna ska följa.

5) En ny förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser:

Förfarandet vid alltför stora obalanser är ett nytt inslag i EU:s ekonomiska övervakning. Det omfattar en regelbunden bedömning av riskerna i samband med obalanser på grundval av en resultattavla med ekonomiska indikatorer. På denna grund kan kommissionen lansera omfattande granskningar av de medlemsstater som är i riskgruppen och på så sätt identifiera de underliggande problemen. För medlemsstater med allvarliga obalanser eller obalanser som utgör en risk för EMU:s funktion, kan rådet anta rekommendationer och inleda förfarandet vid alltför stora underskott.

En medlemsstat som omfattas av ett sådant förfarande måste lägga fram en korrigerande handlingsplan som noga kommer att gås igenom av rådet som sätter en tidsfrist för de korrigerande åtgärderna. Om en medlemsstat i euroområdet upprepade gånger inte vidtar korrigerande åtgärder riskerar den sanktioner (se nästa punkt).

6) En förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet:

Liksom på det finanspolitiska området kommer en medlemsstat i euroområdet som upprepade gånger inte reagerar på rådets rekommendationer om att korrigera alltför stora obalanser inom ramen för förfarandet för dessa obalanser, att betala en årlig bot på 0,1 % av dess BNP. Boten kan endast annulleras genom en omröstning med kvalificerad majoritet (omvänt röstningsförfarande, se ovan), där enbart euroområdets medlemsstater röstar.

Fortsättning

Förslagen kommer att gås igenom av rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén. Kommissionen uppmanar alla parter att samarbeta för ett snabbt antagande av förslagen.

Se även:

MEMO/10/454 och MEMO/10/455

samt

http://ec.europa.eu/economy_finance/articles/eu_economic_situation/2010-09-eu_economic_governance_proposals_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website