Navigation path

Left navigation

Additional tools

IP/10/1141

Bryssel den 17 september 2010

Kommissionen antar ett ändrat förslag om livsmedelsstöd till de inom EU som har det sämst ställt

Idag antog Europeiska kommissionen ett ändrat förslag om att förbättra stödprogrammet för utdelning av livsmedel till de inom EU som har det sämst ställt. Förslaget bygger vidare på ett förslag från 2008 och innebär att det alltid ska vara möjligt att köpa upp livsmedel på marknaden för att komplettera tillgängliga interventionslager. EU-länderna kan enligt förslaget välja vilka livsmedel de vill dela ut inom ramen för tre årsplaner. Maten delas även fortsättningsvis ut i samarbete med välgörenhetsorganisationer och lokala socialtjänster. Varje år tar mer än 13 miljoner européer emot stöd från detta program. Det ändrade förslaget innebär att den andel av kostnaderna som de berörda medlemsländerna bidrar med blir stabil och mer gynnsam, samtidigt som det fastställs att EU:s bidrag högst får uppgå till 500 miljoner euro per år. Det ursprungliga förslaget från 2008 justeras även på andra sätt och anpassas till Lissabonfördraget. Förslaget från 2008 antogs aldrig av rådet, trots att Europaparlamentet var positivt inställt till det.

Stödet till dem som har det sämst ställt ger oss konkreta möjligheter att hjälpa dem i samhället som har det svårast, säger Dacian Cioloş, kommissionär med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling. Mot bakgrund av att flera miljoner européer lider brist på mat, uppfyller förslaget en del av målet med den gemensamma jordbrukspolitiken, det vill säga att vara en stark länk mellan konsumenter och produktion. Vi får heller inte glömma att den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara till glädje för alla i samhället, inte enbart för jordbrukarna.

När stödet först infördes 1987 gav det livsmedel till behövande från de överskott som jordbruket producerade (dvs. från interventionslagren). Stödprogrammet ändrades i mitten av 1990-talet för att det skulle bli möjligt att i vissa fall komplettera interventionslagren med uppköp på marknaden.

Införandet av samfinansiering hjälper till att förbättra planeringen och förvaltningen av resurserna samtidigt som medlemsländerna får ta ett större ansvar för programmet. För att underlätta för medlemsländerna att delta, görs enligt det ändrade förslaget den nationella delen av samfinansieringen gynnsammare (25 procent, och 10 procent för medlemsländer som tar del av Sammanhållningsfonden, gentemot de 50 respektive 25 procent som skulle tillämpats efter infasningsperioden enligt det tidigare förslaget). För att ytterligare öka effekten och för att garantera kontinuitet delas stödet ut enligt treårsplaner.

Enligt det ändrade förslaget kommer även andra livsmedel än de som finns i interventionslagren att få delas ut. Till exempel ingår frukt och grönsaker och matolja för första gången. Vilka livsmedel som delas ut bestäms i framtiden av de nationella myndigheterna utifrån matens näringsinnehåll. Själva utdelningen äger, precis som idag, rum i samarbete med aktörer i det civila samhället.

Livsmedlen tas från interventionslagren eller köps upp på marknaden, men lämpliga interventionslager prioriteras när sådana finns tillgängliga. Det ändrade förslaget ger, enligt vad Europaparlamentet föreslagit, möjlighet för medlemsländerna att ge företräde för livsmedel med ursprung i EU. Utdelningen måste ske utan avgift eller till ett pris som inte överstiger kostnaden för den organisation som har utsetts att svara för utdelningen.

Medlemsländerna får själva välja om de vill delta i programmet. För närvarande ingår 19 länder. Stödet ges vanligtvis till ett vitt spektrum av människor som lever i fattigdom, däribland utsatta familjer, fattigpensionärer, hemlösa, funktionshindrade, utsatta barn, arbetande fattiga, migrantarbetare och asylsökande.

Liksom under det nuvarande programmet utser de medlemsländer som tar del av programmet vilka organisationer – vanligtvis välgörenhetsorganisationer eller lokala socialtjänster – som ska dela ut maten. I motsats till tidigare, när programmet löpte årsvis, undersöker de sedan hur stora behoven kommer att vara under en treårsperiod och lämnar därefter in en begäran till kommissionen. Kommissionen fördelar sedan medlen varje år, för att på så sätt möjliggöra justeringar om situationen skulle förändras under programperiodens lopp.

Trots att EU i genomsnitt har en av de högsta levnadsstandarderna i världen, finns det människor som inte klarar av att försörja sig själva. Uppskattningsvis hotas 43 miljoner människor i EU av matbrist, vilket innebär att de inte har råd med ett mål mat med kött, kyckling eller fisk varannan dag.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website