Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

IP/10/1067

Bryssel den 24 augusti 2010

Gränsöverskridande brottslighet: Kommissionen yttrar sig om medlemsstaternas förslag om utbyte av bevismaterial

Utredare som söker bevis i ett annat EU-land tvingas förlita sig till ett 50 år gammalt lapptäcke av regler. Blanketterna och procedurerna är olika för olika typer av bevis. Myndigheterna i det andra landet kan förbigå framställan, eller sätta sina egna tidsfrister. I dag antog Europeiska kommissionen ett yttrande om ett förslag från sju EU-länder (Österrike, Belgien, Bulgarien, Estland, Slovenien, Spanien och Sverige) om en europeisk utredningsorder – ett system som ska underlätta rättsliga myndigheters arbete med att skaffa bevismaterial vid transnationella brottmålsförfaranden (eller utredningar). Enligt förslaget borde myndigheterna kunna begära att en motpart i ett annat land ska utreda, dela med sig och samla in bevismaterial. Om en svensk utredare exempelvis jagar brottslingar som håller sig undan i Spanien, kan han eller hon be sina spanska kolleger att göra en husrannsakan. Kommissionen instämmer i sitt yttrande att det vore värdefullt att ersätta dagens fragmenterade system för utredningsåtgärder med en enda sammanhållen rättslig ram. Kommissionen noterar också behovet av tydliga och detaljerade regler som är helt förenliga med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Åtgärderna behöver också innefatta miniminormer för insamling av bevis så att möjligheten att de ska tillåtas i domstol är ställd bortom allt tvivel. Vidare behövs höga uppgiftsskydds­normer för känslig information.

"För att verkligen komma åt gränsöverskridande brottslighet behöver de nationella myndigheterna tydliga och obyråkratiska samarbetsregler. En utredare som försöker spåra upp en internationell liga eller en våldtäktsman som slagit till i flera länder borde inte behöva lägga ner tid på att fylla i en massa blanketter. Samtidigt måste vi vara noga med att ha rättssäkerhetsgarantier som respekterar de grundläggande rättigheter som de människor har som berörs av utredningar, särskilt misstänkta vars skuld inte har bevisats," sade vice ordförande Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättvisefrågor. "Att få rättsliga myndigheter att arbeta tillsammans med ömsesidigt förtroende är både en delikat och central uppgift. Kommissionen har redan lagt fram förslag för att förbättra misstänktas rättigheter inom EU och för att höja förtroendet för olika nationella rättssystem. Vi kommer att följa debatten om den europeiska utredningsordern. Vi är redo att hjälpa medlemsstaterna att se till att deras förslag respekterar EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna både under förhandlingarna och senare i den praktiska tillämpningen av detta EU-instrument."

Kommissionen antog i dag ett yttrande om det förslag om utbyte av bevismaterial – utan normer för tillåtlighet av bevis – som den 21 maj 2010 lades fram av sju EU-länder (Österrike, Belgien, Bulgarien, Estland, Slovenien, Spanien och Sverige). Storbritannien har också anmält sin önskan att delta i det föreslagna direktivet.

Kommissionen har noterat de fördelar som EU-ländernas förslag om ett enklare och enhetligt system skulle kunna föra med sig – om det kringgärdas av lämpliga procedurnormer och normer vad gäller de grundläggande rättigheterna. Utredare skulle kunna använda en standardblankett för att direkt begära alla typer av bevismaterial från sina motparter i andra länder: allt ifrån att utbyta vittnesutsagor sinsemellan till att se till att husrannsakningar verkställs. Brottsoffer skulle genom att lämna sitt vittnesmål via videolänk också slippa gå igenom samma lidande flera gånger eller behöva resa till en domstol.

Myndigheterna skulle bara kunna vägra att godta eller verkställa en order i ett begränsat antal fall, exempelvis när det gäller nationella säkerhetsfrågor.

Kommissionen noterade dock att myndigheterna kommer att vara obenägna att använda sig av utbytt bevismaterial som t.ex. bankuppgifter, telefonsamtalslistor eller DNA utan att först ha skapat ett ömsesidigt förtroende för hur sådana uppgifter har skaffats fram. Förslaget behöver därför åtföljas av gemensamma miniminormer för insamling av bevis över hela EU för att se till att bevisen kan tillåtas i domstol och dessutom måste de grundläggande rättigheterna respekteras liksom rätten till en rättvis rättegång. Eventuellt utbyte av uppgifter måste uppfylla EU:s regler för skydd av uppgifter.

EU:s alla 27 medlemsstater kommer nu att förhandla fram ett slutligt förslag som Europaparlamentet därefter ska rösta om i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Kommissionen kommer sedan att besluta om det behövs separata förslag, som särskilt gäller insamling av bevis och möjligheten att dessa tillåts i domstol. Alla förslag om EU-regler måste följa EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Bakgrund

Den europeiska bevisinhämtningsordern, från december 2008, ger vissa utredare möjlighet att be varandra att dela med sig av redan befintligt bevismaterial, men inte att samla in nya bevis. Ingen sådan order har dock någonsin utfärdats – att jämföra med 14 000 europeiska arresteringsorder 2008 – eftersom den bara gäller i ett medlemsland (Danmark).

I december godkände EU:s ledare Stockholmsprogrammet. Kommissionen har omvandlat dessa politiska mål till en handlingsplan för 2010-2014 (IP/10/447).

De nuvarande överenskommelserna gör det bara möjligt för rättsliga myndigheter att hjälpa varandra, men inte att erkänna varandras beslut. Europarådet antog 1959 europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Enligt europeiska konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål av den 29 maj 2000 ville ministerrådet uppmuntra till samarbete på eget initiativ mellan rättsliga myndigheter, polis och tull.

Närmare upplysningar:

Kommissionens yttrande om det föreslagna direktivet om den europeiska utredningsordern finns på följande adress:

http://ec.europa.eu/justice/news/intro/news_intro_en.htm

Det föreslagna direktivet:

http://register.consilium.europa.eu/pdf/sv/10/st09/st09288-ad01.sv10.pdf

Hemsida för Viviane Reding, EU-kommissionens vice ordförande och kommissionär med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap:

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/reding/index_en.htm


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site