IP/09/354

Bryssel den 5 mars 2009

Konsumentfrågor: Nätshopping allt populärare i EU, men utvecklingen hämmas av hinder för handel i andra EU-länder

En ny rapport om hinder för e-handeln, som läggs fram idag av konsumentkommissionär Meglena Kuneva, visar att handeln på nätet blir allt populärare i EU men att den hämmas av hinder för handel i andra EU-länder. Rapporten innehåller en utförlig analys av de senaste tendenserna i e-handeln i EU, bl.a. efter land, mest köpta varor och hinder för konsumenter och företag på nätet. Mellan 2006 och 2008 ökade andelen konsumenter i EU som köpte minst en artikel på Internet från 27 % till 33 %. Näthandeln var särskilt populär i länder som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, där över 50 % av Internetanvändarna handlade på nätet det senaste året. I Norden (Danmark, Sverige, Norge, Finland och Island) uppgick andelen Internetanvändare som köpte varor och tjänster på nätet under 2008 till 91 %, medan länder som Italien och Spanien är snabbt växande marknader. Trots att de nationella marknaderna växer snabbt förblir e-handeln över gränserna i EU liten: bara 7 % under 2008 (jämfört med 6 % under 2006). Enligt rapporten hämmar språkliga, praktiska och juridiska hinder tillsammans med bristen på förtroende e-handelns utveckling i EU.

– Konsumenterna har allt att vinna på att använda Internet. Det utvidgar den marknad de har tillgång till och ger dem kontakt med fler leverantörer och ett större urval. Det gör det lättare än någonsin att jämföra erbjudanden, leverantörer och priser. Förr eller senare kommer alla konsumenter att handla på Internet. Det finns redan 150 miljoner konsumenter som shoppar på nätet, men bara 30 miljoner näthandlar i andra EU-länder. Vi måste se till att e-handelns spridning inte hämmas i onödan av juridiska hinder eller konsumenternas berättigade krav på att känna sig säkra på nätet, säger Meglena Kuneva.

Resultat

1. E-handeln blomstrar

Konsumenterna är på det hela taget nöjda med näthandeln. För särskilt ofta köpta varor som IT-produkter och underhållnings- och fritidsvaror var kundnöjdheten vid e-handel större än för detaljhandeln generellt.

• Konsumenterna är särskilt nöjda med prisjämförelser, större utbud, billigare produkter och större urval av leverantörer.
• Konsumenterna är inte lika nöjda med tydlig produktinformation, reklam, integritetsskydd, förtroende och returnering av varor.

2. Stora möjligheter för e-handel med andra EU-länder

• En tredjedel av EU:s konsumenter kan tänka sig att köpa en vara eller tjänst från en annan medlemsstat via Internet om det blir billigare eller bättre.
• En tredjedel av EU:s konsumenter är villiga att köpa varor och tjänster på ett annat språk. I det mångkulturella EU efterfrågas bredare urval och fler erbjudanden än lokala butiker eller globala varumärken kan tillgodose.

3. Potentialen för e-handel med andra EU-länder tas inte tillvara

Från 2006 till 2008 ökade andelen konsumenter som handlade på nätet i EU från 27 % till 33 %. Däremot låg andelen som handlade i andra EU-länder stilla: bara 7 % av konsumenterna köper för närvarande produkter i andra EU-länder, och gapet mot övriga e-konsumenter ökar.

Hindren

• Geografisk splittring. De flesta näringsidkarna har nu en webbplats som konsumenter från alla länder kan besöka. Trots det förefaller de flesta utgå från att den inre marknaden är uppdelad efter nationsgränserna. Möjligheterna är enorma, men i praktiken får konsumenterna antingen inte handla alls eller hänvisas tillbaka till sitt hemland.

Praktiska och juridiska hinder

• Språkbarriärer. Språk är fortfarande ett problem för de flesta näringsidkare och konsumenter, även om betydelsen inte bör överdrivas. Till exempel är redan 60 % av detaljhandlarna redo att genomföra transaktioner på mer än ett språk.
• Logistiska problem med kompatibiliteten mellan post- och betalningssystem, och tillgångsproblem såsom spridningen av bredband.
• Juridiska hinder som förefaller alltmer omotiverade för konsumenter och företag, såsom konsumenträtt, momsregler, lagar om selektiv distribution, immaterialrätt eller nationellt genomförande av EU-lagstiftningen om avfallshantering.
• Problem med konsumenternas förtroende. Särskilt oro för betalningar, leveranser, reklamationer, garantier, begäran om återbetalningar (efterservice) samt skydd av den personliga integriteten. Svårigheterna upplevs som större i transaktioner med ett annat EU-land.

Nästa steg

I september 2009 tänker Meglena Kuneva lägga fram resultaten från oberoende testshoppare som har kartlagt hur och var konsumenterna hindras från att handla på nätet i hela EU. Som ett led i kommissionens övervakning av detaljhandeln inledde Meglena Kuneva i höstas en granskning inom hela kommissionen för att kartlägga hinder för e-handeln. Slutrapporten från denna verksamhet ska läggas fram under hösten 2009.

http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/com_staff_wp2009_en.pdf