Navigation path

Left navigation

Additional tools

Kommissionen föreslår att bestämmelserna om internationella arv förenklas och görs mer förutsebara

European Commission - IP/09/1508   14/10/2009

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

IP/09/1508

Bryssel den 14 oktober 2009

Kommissionen föreslår att bestämmelserna om internationella arv förenklas och görs mer förutsebara

Kommissionen har i dag antagit ett förslag om att kraftigt förenkla bestämmelserna om arvsärenden som omfattar flera EU-länder. För att underlätta tillvaron för EU:s medborgare måste det införas gemensamma regler som gör det möjligt att enkelt fastställa vilken domstol eller annan myndighet som är behörig och vilken lag som är tillämplig vid en succession, och detta ska gälla samtliga tillgångar i dödsboet, oavsett var de är belägna. Genom förslaget kommer arvingarnas, testamentstagarnas och alla andra berörda personers rättigheter bättre tas tillvara. Dessutom ges arvlåtaren möjlighet att välja vilken lag som ska vara tillämplig på samtliga tillgångar i dödsboet, och kommer därmed att kunna förbereda arvskiftet utan onödiga störningsmoment. Kommissionen föreslår även att det inrättas ett europeiskt arvsintyg, som gör det möjligt för arvingar och testamentsexekutorer att lätt styrka sin ställning i hela EU.

Europeiska kommissionens vice ordförande Jacques Barrot, kommissionär med ansvar för rättvisa, frihet och säkerhet, välkomnade antagandet av förslaget och gav följande kommentar: ”Det är mycket viktigt att allmänheten och rättstillämparna är införstådda med och i viss utsträckning har möjlighet att välja vilka regler som gäller för samtliga tillgångar i ett dödsbo, oavsett var tillgångarna befinner sig. Förslaget att arvlåtarens sedvanliga hemvist ska avgöra vilken myndighet som är behörig och vilken lag som är tillämplig, samtidigt som arvslåtaren själv, om han eller hon så önskar, får bestämma att arvskiftet ska ske enligt lagstiftningen i det land där han eller hon är medborgare, medför såväl ökad rättssäkerhet som större flexibilitet, och därmed mindre stressmoment. Tack vare det europeiska arvsintyget kan alla arvingar och testamentsexekutorer styrka sin ställning i hela EU utan att ytterligare formaliteter krävs. Därmed fullbordas ytterligare en etapp i arbetet med att skapa ett europeiskt civilrättsligt område.”

Varje år inleds 450 000 arvsärenden som omfattar flera EU-länder. Detta motsvarar en avsevärd kvarlåtenskap som uppskattningsvis uppgår till över 120 miljarder euro. De bestämmelser som är tillämpliga på internationella arvsärenden är emellertid mycket komplicerade och svåröverskådliga. Bestämmelserna om behörighet och tillämplig lag varierar kraftigt från ett EU-land till ett annat. Detta ger upphov till stor osäkerhet om rättsläget, som ofta upplevs som frustrerande, av arvingarna, som konfronteras med en juridisk och administrativ snårskog när de har ärvt en tillgång i ett annat EU-land, men även av de personer som önskar reglera sina arvsrättsliga förhållanden i förväg.

Förslaget har tre syften: Skapa större rättssäkerhet genom att göra de tillämpliga bestämmelserna mer förutsebara och enhetliga, ge EU-invånarna större utrymme att själva välja vilken lag som ska vara tillämplig på arvskiftet samt garantera att arvingarna, eventuella testamentstagare och övriga berörda (till exempel fordringsägare) får sina rättigheter tillgodosedda.

Detta initiativ ändrar emellertid inte EU-ländernas materiella arvsrätt. Frågor såsom ”Vem är arvinge?” och "Hur stor del av mina tillgångar tillfaller mina barn och min make/maka?" regleras även i fortsättningen av den nationella rätten. Vidare påverkas inte EU-ländernas sakrättsliga och familjerättsliga regler. Inte heller de skatterättsliga bestämmelser som är tillämpliga på tillgångarna i ett dödsbo ändras av förslaget, utan regleras även fortsättningsvis av den nationella rätten.

Vad innebär förslaget till förordning?

Enligt förslaget ska ett enda kriterium användas för att avgöra både vilken myndighet som är behörig och vilken lag som är tillämplig på ett arvsärende med internationell anknytning, nämligen den avlidnes hemvist. EU-medborgare som bor utomlands kommer emellertid att kunna välja att låta arvsärendet i dess helhet behandlas enligt lagstiftningen i det medlemsland där de är medborgare. Därigenom tillämpas en enda lagstiftning på hela kvarlåtenskapen, vilket minskar risken för att inbördes oförenliga beslut fattas i olika medlemsstater. På samma sätt ska en enda rättslig myndighet vara behörig i fråga om arvet, nämligen den myndighet som är belägen i det land där arvslåtaren har sin hemvist. Denna myndighet kan emellertid överföra saken till en myndighet i det medlemsland där den avlidne var medborgare, om den myndigheten är bättre lämpad att handlägga ärendet. Slutligen ska alla domar och officiella handlingar i samband med arv ges fullständigt ömsesidigt erkännande.

Det kommer även att inrättas ett europeiskt arvsintyg . Med hjälp av detta kan arvtagare, boutredningsmän och testamentsexekutorer styrka sin behörighet utan att ytterligare formaliteter krävs. Detta innebär ett avsevärt framsteg jämfört med den nuvarande situationen, då det ibland kan vara mycket svårt att göra sina rättigheter gällande. Som ett resultat av detta kommer arvsärendena att kunna behandlas snabbare och till lägre kostnader.

Närmare upplysningar om vice ordförande Jacques Barrots verksamhet finns på hans webbplats:

http://ec.europa.eu/commission_barroso/barrot/welcome/default_sv.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website