Navigation path

Left navigation

Additional tools

Kommissionen lägger fram EU-åtgärder för att mildra effekterna av de ökande livsmedelspriserna i världen

European Commission - IP/08/763   20/05/2008

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

IP/08/763

Bryssel den 20 maj 2008

Kommissionen lägger fram EU-åtgärder för att mildra effekterna av de ökande livsmedelspriserna i världen

Europeiska kommissionen antog idag ett meddelande om möjliga politiska åtgärder för att mildra effekterna av de ökande livsmedelspriserna i världen. Meddelandet kommer att diskuteras vid Europeiska rådets möte den 19–20 juni. I meddelandet analyserar kommissionen strukturella och cykliska faktorer och lägger fram en politisk lösning i tre steg, som omfattar följande: åtgärder på kort sikt inom ramen för lägesbedömningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (se IP/08/762) och övervakningen av detaljhandeln; initiativ för att förbättra jordbrukets avkastning och sörja för tryggad livsmedelsförsörjning, inbegripet främjande av hållbara framtida generationer av biobränsle; initiativ som bidrar till de världsomspännande ansträngningarna att ta itu med prisuppgångens effekter på fattiga befolkningsgrupper.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso gjorde följande uttalande: “Europeiska unionen har reagerat snabbt på den plötsliga uppgången av livsmedelspriserna. Vi har att göra med ett problem som har många grundläggande orsaker och många konsekvenser. Vi måste därför agera på flera områden samtidigt för att bemöta det. De möjliga politiska lösningar som vi lägger fram idag kompletterar de åtgärder som vi redan har vidtagit. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att finna en gemensam europeisk lösning på denna globala utmaning. Vi kommer att samordna vår lösning med våra internationella partner inom FN och G8.”

Varför har livsmedelspriserna stigit?

I meddelandet undersöks orsakerna till den uppgång av livsmedelspriserna som nyligen skett såväl inom EU som i övriga världen. Ökningen följde på tre decennier av sjunkande priser på jordbruksvaror. De senaste uppgifterna tyder på att priserna på de flesta av varor nu åter sjunkit från rekordnivåerna i början av 2008. Till de strukturella orsakerna bakom de högre livsmedelspriserna hör en stadigt ökande efterfrågan på såväl stapelvaror som varor med högt förädlingsvärde, särskilt i stora tillväxtekonomier, och den växande befolkningen i världen. Även de stigande energikostnaderna har en markant effekt på livsmedelspriserna, särskilt genom att de ökar priserna på insatsvaror – priset för kvävehaltiga gödselmedel har stigit med 350 % sedan 1999 – och transportkostnaderna. Den ökande avkastningen av skördar har avmattats och nya marknader för jordbruksprodukter har uppkommit. Tillfälliga bidragande faktorer är dåliga skördar i ett antal regioner i världen, en historiskt låg lagernivå, den svaga US-dollarn samt exportrestriktioner i ett antal länder som levererar jordbruksvaror till världsmarknaden. Spekulationer har förstärkt de underliggande prissvängningarna.

Effekter på EU-nivå

De stigande priserna har bidragit till större inflation både på livsmedel och generellt, även om effekterna på detaljhandelspriserna har förblivit begränsade på grund av uppskrivningen av euron, råvarornas minskade andel av kostnaderna för livsmedelsproduktion i förhållande till energi och arbetskraft samt det faktum att livsmedel svarar för en förhållandevis liten andel av det genomsnittliga hushållets utgifter. Effekterna har emellertid varit betydligt kraftigare i vissa medlemsstater än i andra och har särskilt drabbat familjer med låga inkomster. Medan odlarna har vunnit på utvecklingen, har djuruppfödarna drabbats av högre foderpriser.

Effekter på internationell nivå

Utvecklingsländer som är nettoimportörer av livsmedel har drabbats värst, medan de som är nettoexportörer överlag har vunnit på utvecklingen. Även om de högre priserna ännu inte har medfört någon livsmedelsbrist, har de lett till större fattigdom och undernäring. Världens fattigaste har också blivit mer sårbara för externa chocker. På medellång och lång sikt kan de stigande priserna emellertid komma att ge jordbrukare i utvecklingsländerna nya möjligheter till inkomstgenererande verksamhet och öka jordbrukets bidrag till ekonomisk tillväxt.

Framtidsutsikter

Priserna har nu börjat dala från de senaste rekordnivåerna, och enligt kommissionens bedömning kommer denna utveckling att fortsätta och marknaderna att stabiliseras. Kommissionen tror emellertid inte att det blir någon återgång till den låga prisnivå som rådde tidigare.

Den politiska lösningen

Den politiska lösning i tre steg som kommissionen lägger fram idag består av följande åtgärder:

  • 1) På kort sikt: Lägesbedömning av den gemensamma jordbrukspolitiken (se IP/08/762) och övervakning av detaljhandeln inom ramen för översynen av den inre marknaden, i enlighet med principerna för konkurrens och den inre marknaden.
  • 2) På längre sikt: Initiativ för att förbättra jordbrukets avkastning och sörja för tryggad livsmedelsförsörjning. Detta inbegriper främjande av hållbarhetskriterier för biobränsle och utveckling av nya generationer av biobränsle i Europa och internationellt, samt ökad forskning på jordbruksområdet och spridning av kunskap, särskilt i utvecklingsländerna.
  • 3) Initiativ som bidrar till de världsomspännande ansträngningarna att ta itu med prisuppgångens effekter på fattiga befolkningsgrupper. Detta inbegriper ett mer samlat internationellt svar på livsmedelskrisen, särskilt inom ramen för FN och G8, en fortsatt öppen handelspolitik som ger världens fattigaste länder förmånstillträde till EU-marknaden, snabba reaktioner på omedelbara och kortfristiga humanitära behov samt inriktning av utvecklingsbiståndet på mer långfristiga projekt som syftar till att ge ny livskraft åt jordbruket i utvecklingsländerna.

Kommissionen kommer överlag att aktivt följa situationen och att anpassa åtgärderna efter omständigheterna.

Bör EU ge avkall på sitt mål i fråga om biobränsle på grund av de stigande livsmedelspriserna?

Europeiska rådet fastställde 2007 ett mål i fråga om biobränsle för transportsektorn, och i januari 2008 lade kommissionen fram förslag för att genomföra detta. Målet har aldrig varit att till varje pris öka biobränslenas andel av energiförbrukningen till 10 %. Målet är att öka biobränslenas andel till 10 % på strikta villkor. Dessa villkor omfattar ett användbart och robust hållbarhetssystem och lönsamhet för andra generationens biobränsle. EU:s hållbarhetssystem diskuteras för närvarande i rådet och Europaparlamentet. Det blir det första i sitt slag i världen. Systemet måste se till att produktionen inte har skadliga biverkningar och måste vara robust och genomförbart. Med eller utan unionens mål på 10 % kommer produktionen av biobränsle i världen att fortsätta öka. Det bästa EU kan göra är att gå in för att visa att ett hållbarhetssystem kan fungera och sörja för en snabb övergång till nya generationens biobränsle. I transportsektorn av idag är biobränsle det enda alternativet till icke-hållbart fossilt bränsle. EU:s mål för hållbart biobränsle är av avgörande betydelse för att EU ska kunna minska sina koldioxidutsläpp med 20 % före utgången av 2020.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website