IP/08/1749
Bryssel den 20 november 2008
”Jag är väldigt nöjd över att vi lyckats hitta en kompromiss som bevarar alla principerna i vårt ursprungliga förslag”, säger Mariann Fischer Boel, som är kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling. ”Hälsokontrollen handlar om att göra våra jordbrukare rustade att klara de utmaningar som de kommer att ställas inför under de kommande åren – t.ex. klimatförändringar – och göra dem fria att följa marknadens signaler. Mer resurser till landsbygdsutvecklingen ger oss chansen att hitta lösningar som är anpassade till specifika regionala problem. De ändringar som nu antagits innebär ett stort steg framåt för den gemensamma jordbrukspolitiken.”
Utfasning av mjölkkvoter: Eftersom mjölkkvoterna löper ut i april 2015 säkrar man en mjuk övergång genom att öka kvoterna med en procent varje år mellan 2009/10 och 2013/14. För Italien kommer den femprocentiga ökningen att införas omedelbart 2009/10. Åren 2009/10 och 2010/11 kommer de jordbrukare som överskrider sina mjölkkvoter med mer än 6 procent att behöva betala en avgift som är 50 procent högre än den vanliga påföljden.
Frikoppling av stödet: Genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken frikopplades direktstödet till jordbrukarna. Detta innebär att betalningarna inte längre kopplas till produktion av en viss produkt. Några medlemsstater har dock valt att bibehålla ett ej frikopplat stöd – dvs. bidrag som är kopplade till produktionen. De återstående stöden av denna typ kommer nu att frikopplas och överföras till systemet för samlat gårdsstöd. Undantagen är stöden för am- och dikor samt får och getter, där medlemsländerna får behålla de nuvarande kopplade stöden.
Stöd till sektorer med särskilda problem (s.k. artikel 68-åtgärder): För närvarande får medlemsländerna behålla tio procent per sektor av sina nationella budgettak för direktstöd till miljöåtgärder eller för att förbättra kvalitet eller marknadsföring för produkter inom den sektorn. Denna möjlighet kommer att göras mer flexibel. Medlen kommer inte längre att behöva användas inom samma sektor. De kan användas för att hjälpa jordbrukare som producerar mjölk, nötkött, get- och fårkött och ris i utsatta områden eller för att stödja sårbara typer av jordbruksverksamhet. De kan också användas för att stödja riskhanteringsåtgärder, som t.ex. försäkringssystem för naturkatastrofer och gemensamma fonder mot djursjukdomar. Länder som omfattas av systemet för enhetlig arealersättning kommer också att vara ha rätt till stöd.
Utvidgning av systemet med enhetlig arealersättning: EU-medlemmar som tillämpar det förenklade systemet för enhetlig arealersättning kommer att tillåtas att göra det fram till 2013 i stället för att tvingas in i systemet för samlat gårdsstöd 2010.
Ytterligare medel till EU-12-jordbrukare: 90 miljoner euro kommer att avsättas till EU-12, för att underlätta för dessa länder att utnyttja artikel 68 till dess att direktstödet till deras jordbrukare helt fasats in.
Användning av outnyttjade medel: Medlemsländer som tillämpar systemet för samlat gårdsstöd kommer att tillåtas att antingen använda outnyttjade medel från sina nationella anslag till artikel 68-åtgärder eller också överföra dessa till landsbygdsutvecklingsfonden.
Överföring av medel från direktstöd till landsbygdsutveckling: Alla jordbrukare som får mer än 5 000 euro i direktstöd får sina bidrag minskade med 5 procent, och dessa medel överförs till budgeten för landsbygdsutveckling. Den här siffran kommer att ökas till 10 procent fram till 2012. Bidrag på över 300 000 per år kommer att skäras ned med ytterligare 4 procent. Dessa medel kan användas av medlemsländerna för att stärka program inom områdena klimatförändringar, förnybar energi, vattenförvaltning, biologisk mångfald, innovation inom de fyra föregående områdena samt stödåtgärder inom mjölkproduktion. De överförda medlen kommer att samfinansieras av EU till 75 procent – och till 90 procent i konvergensområden där BNP-genomsnittet är lägre.
Investeringsstöd till unga jordbrukare: Investeringsstödet till unga jordbrukare inom landsbygdsutvecklingen kommer att höjas från 55 000 euro till 70 000 euro.
Avskaffande av arealuttaget: Kravet att jordbrukare ska låta 10 procent av sin mark ligga i träda avskaffas. Detta kommer att göra det möjligt för dem att maximera sin produktionspotential.
Tvärvillkor: Stödet till jordbrukare kopplas till krav avseende miljö, djurskydd och livsmedelskvalitet. Jordbrukare som inte uppfyller kraven får sina bidrag nedskurna. Dessa så kallade tvärvillkor kommer att förenklas genom avskaffandet av krav som saknar relevans eller är kopplade till jordbrukarens ansvar. Nya krav kommer att införas för att bevara de positiva miljöeffekterna av arealuttaget och förbättra vattenförvaltningen.
Interventionsmekanismer: Åtgärder för marknadsförsörjning bör inte tillåtas försämra jordbrukarnas förmåga att reagera på signaler från marknaden. Interventionen kommer att avskaffas för griskött och fastställas till noll för råg och sorghum. För vete kommer interventionsköp att vara möjliga under interventionsperioden till priset 101,31/ton upp till 3 miljoner ton. För större volymer kommer det att ske genom anbudsförfaranden. För smör och skummjölkspulver kommer gränserna att vara 30 000 respektive 109 000 ton, och för större volymer kommer interventionen att göras genom anbudsförfaranden.
Andra åtgärder: En rad mindre stödordningar kommer att frikopplas och flyttas över till systemet för samlat gårdsstöd från och med 2012. Bidraget för energigrödor kommer att avskaffas.