Navigation path

Left navigation

Additional tools

Invandrarbarn och utbildning: en utmaning för utbildningssystemen i EU

European Commission - IP/08/1092   03/07/2008

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

[Graphic in PDF & Word format]

IP/08/1092

Bryssel den 3 juli 2008

Invandrarbarn och utbildning: en utmaning för utbildningssystemen i EU

Kommissionen antar idag en grönbok för att öppna en debatt om hur man med hjälp av utbildningspolitiska åtgärder kan tackla de utmaningar som invandring och rörlighet inom EU för med sig. Det finns ett stort antal barn med invandrarbakgrund i EU, och detta har fått omfattande konsekvenser för de europeiska utbildningssystemen. Några av de viktigaste frågorna är: hur förhindrar man att det skapas segregerade skolmiljöer och förbättrar tillgången till lika möjligheter inom utbildning? Hur tar man hänsyn till det allt större antalet olika modersmål och kulturella bakgrunder? Hur bygger man upp interkulturella färdigheter? Hur anpassar man lärarnas undervisningskvalifikationer? Hur bygger man broar till invandrarfamiljerna och invandrargrupperna?

Enligt både internationella och nationella uppgifter har många invandrarbarn i EU större svårigheter inom utbildningen än sina jämnåriga utan invandrarbakgrund. Antalet elever som lämnar skolan i förtid är större och deltagandet i högre utbildningar är lägre bland dem. Ännu mer bekymrande är det att elever med invandrarbakgrund i andra generationen i vissa länder uppnår sämre utbildningsmässiga resultat än första generationen. Detta tyder på att de sociala skillnaderna kan bli större med tiden. Samtidigt finns det klara tecken på att tendensen till åtskillnad på grundval av socioekonomisk bakgrund blir mera markant, då föräldrar med en god social bakgrund ofta tar sina barn ifrån skolor med ett stort antal invandrarelever. Skillnaderna mellan skolorna tenderar att öka med tiden.

Denna situation kan underminera invandrarelevers möjligheter till en framgångsrik integration i samhället och på arbetsmarknaden senare i livet, sade Ján Figel', kommissionsledamot för utbildning, kultur och ungdom. – Om invandrarbarnen lämnar skolan med en känsla av att ha uppnått dåliga resultat och att ha varit segregerade från barnen med ursprung i värdlandet. De kan påverkas av den känslan även senare i livet och det finns risk för att detta mönster också kan dyka upp hos nästa generation. Kommissionsledamoten sade också att det finns tydliga bevis för att politiska åtgärder kan göra skillnad. Vissa medlemsstater förmår ta upp utmaningen. Utbyte av erfarenheter och ömsesidigt lärande kan vara till god nytta, och Europeiska kommissionen vill stödja ett sådant utbyte.

Forskarna har pekat på ett antal olika orsaker som medverkar till att många invandrare för närvarande har utbildningsmässiga svårigheter. Ett antal centrala faktorer rör den enskilda invandrarelevens bakgrund: låg socioekonomisk status, språk samt familjens och samhällets förväntningar. Det finns dock uppgifter som visar på betydelsen av utbildningssystemens uppbyggnad. Det framgår också att vissa länder är bättre än andra på att minska skillnaderna mellan invandrarelever och elever med ursprung i värdlandet, något som visar att politiska åtgärder kan ha stor betydelse för de utbildningsmässiga resultaten. Segregation är t.ex. en ond cirkel som påverkar barnens motivation och resultat. Uppdelning efter förmåga kan ha motsvarande verkan. Lärarnas förväntningar och deras vilja att ta hänsyn till skillnaderna kan också påverka resultaten.

I grönboken finns en kort genomgång av politiska åtgärder och strategier som kan främja framgångsrika utbildningsresultat för barn med invandrarbakgrund. Det framgår av grönboken att de system som prioriterar lika möjligheter inom utbildning högt också är bäst på att integrera invandrarelever. Bland de politiska åtgärder som tycks vara särskilt användbara för finns förskoleundervisning, språkundervisning, extra undervisningsstöd, t.ex. vägledning och rådgivning, interkulturell utbildning samt partnerskap med invandrarfamiljer och invandrargrupper. Förebyggande av segregation och normalisering av "ghettoskolor" tycks vara en förutsättning för att invandrarelever verkligen ska kunna garanteras lika möjligheter. I det sammanhanget är det väsentligt att man ser till att det finns höga kvalitetsstandarder i alla skolor, särskilt när det gäller undervisning och ledarskap.

Strategierna behöver fastställas och genomföras på nationell eller regional nivå, men s.k. peer learning på EU-nivå kan komma att ge goda resultat. Grönboken syftar till att främja diskussioner om hur dessa utmaningar ska tas upp på alla nivåer, och att undersöka hur EU i framtiden kan stödja medlemsstaterna när de utformar sin utbildningspolitik på detta område. Dessutom behandlas framtiden för direktiv 77/486/EEG från 1977 om utbildning av barn till arbetstagare från andra medlemsstater, som har genomförts på ett något oregelbundet vis.

Berörda parter uppmanas att lämna sina synpunkter på den politiska utmaningen, de politiska reaktionerna och EU:s möjligheter att stödja medlemsstaterna före den 31 december 2008. Europeiska kommissionen kommer att analysera resultaten av detta samråd och offentliggöra sina slutsatser i början av 2009.

Mer information finns i

MEMO/08/475, "FAQ: Migration and Mobility: Challenges and Opportunities for EU education systems".

http://ec.europa.eu/education/news/news490_en.htm

http://ec.europa.eu/education/index_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website