Navigation path

Left navigation

Additional tools

IP/07/919

Bryssel, 27 juni 2007

Flexicurity: fler bra jobb

Kommissionen föreslår idag gemensamma principer för flexicurity för att främja konkurrenskraft, sysselsättning och arbetstillfredsställelse genom en kombination av flexibilitet och trygghet för både arbetstagare och företag. Flexicuritystrategier kan bidra både till att modernisera arbetsmarknaderna i EU och till att vi bättre kan möta globaliseringens utmaningar och ta vara på möjligheterna. Flexicurity omfattar flexibla och säkra anställningsavtal, aktiva arbetsmarknadsåtgärder, omfattande strategier för livslångt lärande och moderna sociala trygghetssystem som ger tillräckligt inkomststöd under perioder av arbetslöshet. Kommissionen beskriver också ett antal handlingsalternativ som medlemsstaterna kan använda sig av då de utarbetar sina egna nationella flexicuritystrategier och utbyter erfarenheter och bästa praxis. De gemensamma principerna för flexicurity syftar – i överensstämmelse med EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning – till att fler EU-invånare ska få ut så mycket som möjligt av den snabbt föränderliga globala ekonomin.

Vladimír Špidla, EU:s kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, kommenterar förslaget så här: Flexicurity är det bästa sättet att garantera EU-invånarna en hög grad av sysselsättningstrygghet så att de under hela sitt aktiva liv ska kunna hitta ett bra jobb och hoppas på en god karriärutveckling i en snabbt föränderlig ekonomi. Med flexicurity skapas en balans mellan rättigheter och skyldigheter för såväl arbetstagare och företag som offentliga myndigheter: alla har de en skyldighet att bidra till sysselsättningen, samhället och en hållbar tillväxt. Flexicurity handlar inte om att ta trygghet från en grupp och ge till en annan, utan om att utnyttja den positiva samverkan mellan flexibilitet och trygghet. Berörda parter måste nu samarbeta för att ta fram en modell som gynnar såväl EU:s ekonomier, arbetstagare som företag.

EU måste hitta nya sätt att göra arbetsmarknaderna mer flexibla och samtidigt garantera anställningstrygghet. Flexicurity är en övergripande strategi för arbetsmarknadspolitik som kombinerar tillräcklig flexibilitet vad gäller anställningsavtal – så att företagen och de anställda kan hantera förändringar – med sysselsättningstrygghet, vilket innebär att arbetstagarna kan behålla sina jobb eller snabbt hitta ett nytt och få en tillräckligt stor inkomst under perioder av arbetslöshet. I kommissionens meddelande understryks att flexicurity kan vara positivt för både arbetstagare och företag. Flexibilitet handlar om att se till att arbetstagarna lätt kan hitta ett jobb eller byta jobb. Begreppet omfattar både intern flexicurity inom samma företag och extern flexicurity. Trygghet är inte bara till för arbetstagare utan även för företagen. Ökad kompetens bland arbetstagarna medför också ytterligare trygghet och fördelar för arbetsgivarna. I kombination kan flexibilitet och trygghet ge bättre resultat på arbetsmarknaden.

I meddelandet, som är baserat på omfattande samråd med de viktigaste berörda parterna, beskrivs flexicuritypolitikens fyra viktigaste delar och där föreslås åtta gemensamma principer för flexicurity som medlemsstaterna bör enas om. Dessa omfattar följande:

  • Förbättra genomförandet av EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning och stärka den europeiska sociala modellen.

  • Skapa en balans mellan rättigheter och skyldigheter.

  • Anpassa flexicurityåtgärderna till medlemsstaternas olika situationer, behov och utmaningar.

  • Minska klyftan mellan arbetstagare med atypiska, ibland otrygga anställningsavtal och arbetstagare med fasta heltidsjobb.

  • Utveckla både intern och extern flexicurity genom att hjälpa arbetstagarna att dels avancera i karriären hos samma arbetsgivare (intern), dels gå vidare till andra yrken eller arbetsgivare (extern).

  • Främja jämställdhet och lika möjligheter för alla.

  • Ta fram ett väl avvägt paket av åtgärder för att främja ett klimat präglat av förtroende mellan arbetsmarknadens parter, offentliga myndigheter och andra berörda parter.

  • Garantera en rättvis fördelning av kostnader och fördelar i samband med flexicurityåtgärderna och bidra till en sund och ekonomiskt hållbar finanspolitik.

I meddelandet beskrivs också fyra typiska handlingsalternativ som medlemsstaterna kan följa då de utarbetar sina egna flexicuritystrategier, alltefter deras specifika situation. Det kan självklart inte finnas någon standardmodell eftersom situationen på arbetsmarknaden varierar mycket mellan EU-länderna. I en del länder kan åtgärderna t.ex. vara inriktade på lösningar inom företagen, medan det i andra kanske främst handlar om att underlätta omställningen mellan jobb. Handlingsalternativen är baserade på medlemsstaternas praktiska erfarenheter och politiska åtgärder som analyserats av en expertgrupp för flexicurity under ledning av professor Ton Wilthagen.

Flexicurity innebär egentligen inte några nya politiska aspekter eller åtgärder. Det som är nytt är att det rör sig om en integrerad strategi där de olika delarna kan förstärka varandra.

EU kan genom finansieringsinstrumenten för sammanhållning, särskilt den Europeiska socialfonden för programperioden 2007–2013, ge avsevärda ekonomiska bidrag till olika flexicurityåtgärder, till exempel utbildning på arbetsplatsen, program för livslångt lärande eller främjande av företagande.

En Eurobarometerundersökning från hösten 2006 visar att de flesta européer förstår och accepterar det behov av anpassning och förändring som kännetecknar flexicuritymodellen. Av de tillfrågade är det 72 % som menar att anställningsavtalen borde vara mer flexibla så att det skapas fler jobb, 76 % anser att samma jobb hela livet är något som hör till det förgångna och 88 % håller med om att livslångt lärande förbättrar arbetstagarnas möjligheter att snabbt hitta ett jobb.

Flexicuritymodellen ges stort utrymme i de integrerade riktlinjerna som medlemsstaterna enhälligt har antagit och som stöder genomförandet av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning både på ett europeiskt och nationellt plan. En förutsättning för ett bra resultat är att alla berörda parter engagerar sig. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att samarbeta med arbetsmarknadens parter så att deras flexicuritystrategier kan inkorporeras i de nationella reformprogrammen inom ramen för Lissabonstrategin.

För mer information:

Länk till meddelandet

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52007DC0359:EN:NOT

Länk till expertrapport med exempel på flexicurity i de 27 medlemsstaterna

http://ec.europa.eu/employment_social/employment_strategy/flex_meaning_en.htm

Bakgrund:

http://ec.europa.eu/employment_social/employment_strategy/flex_meaning_en.htm

Konferens om flexicurity för berörda parter den 20 april 2007:

http://ec.europa.eu/employment_social/employment_strategy/flex_stakeholderconference_en.htm


Side Bar