IP/07/209

Bryssel den 21 februari 2007

Konkurrens: kommissionen har ålagt medlemmarna i hisskarteller böter på 990 miljoner euro

Europeiska kommissionen har ålagt Otis-, KONE-, Schindler- och ThyssenKrupp-grupperna böter på 992 miljoner euro för medverkan i karteller för installation och underhåll av hissar i Belgien, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna, i uppenbar strid med EG-fördragets bestämmelser om förbud mot konkurrensbegränsande affärsmetoder (artikel 81). I beslutet anges 17 dotterbolag som tillhör ovannämnda grupper, samt Mitsubishi Elevator Europe B.V., som medverkade i den nederländska kartellen. Hissar spelar en mycket viktig roll i vårt moderna liv – enbart Otis beräknar att motsvarande hela världens befolkning hinner passera deras hissar, rulltrappor och rullband på nio dagar. Åtminstone mellan 1995 och 2004 gjorde dessa företag upp om upphandlingskontrakt, samordnade priser och fördelade projekt till varandra, delade upp marknader och utbytte kommersiellt viktig och konfidentiell information. Verkningarna av kartellbildningen kan komma att fortsätta i tjugo till femtio år, eftersom samma företag som installerade utrustningen ofta även sköter underhållet. Genom sin kartellverksamhet snedvred företagen marknaderna för åratal framåt. KONE-gruppens dotterbolag erhöll, i fråga om kartellerna i Belgien och Luxemburg, full befrielse från böter i enlighet med kommissionens program för förmånlig behandling, eftersom de var först med att lämna uppgifter om dessa karteller. På motsvarande sätt erhöll Otis Netherlands full befrielse från böter i fråga om den nederländska kartellen. ThyssenKrupp-företagens böter höjdes med 50 %, på grund av upprepade överträdelser. Dessa är de största böter som kommissionen någonsin ålagt företag för kartellöverträdelser.

Enligt kommissionsledamoten med ansvar för konkurrensfrågor, Neelie Kroes är det skrämmande att se hur dessa karteller på konstgjord väg har kunnat pressa upp konstruktions- och underhållskostnaderna för byggnader, inklusive sjukhus. De nationella ledningarna för dessa företag visste att de gjorde fel, men fortsatte ändå, samtidigt som de försökte dölja sina förehavanden. De skador som orsakats av denna kartell kommer att göra sig påminda i många år, eftersom den omfattade inte bara leveransen, utan även underhållet av hissarna. Förhoppningen är att minnet av dessa böter lever kvar lika länge hos de berörda företagen.”

Kommissionen inledde sin undersökning på eget initiativ, med hjälp av uppgifter som kommit till dess kännedom. Detta ledde i januari 2004 till oanmälda inspektioner hos hisstillverkare i hela EU. Dessa inspektioner ledde i sin tur till ett flertal ansökningar om befrielse från eller nedsättning av böterna i enlighet med kommissionens meddelande (2002) om förmånlig behandling (se IP/02/247 och MEMO/02/23)..

Kartellerna

Den bevisning som framkom vid inspektionerna visade att företagen drev olagliga karteller i Belgien, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna. Detta bekräftades ytterligare av ett stort antal dokument och företagsredogörelser som tillhandahölls av de företag som ansökt om förmånlig behandling.

Företagen samordnade anbud och kontrakt avseende försäljning, installation, underhåll och modernisering av hissar i syfte att låsa marknadsandelar och komma överens om priser. Företagshemligheter och konfidentiella uppgifter om anbudsmönster och priser mellan kartellmedlemmarna utbyttes också. De uppgjorda projekten omfattade hissar för sjukhus, järnvägsstationer, varuhus och kommersiella byggnader.

Fördelningen av projekt såg ut på samma sätt i alla fyra medlemsstater. Företagen underrättade varandra om upphandlingar och samordnade sina anbud i enlighet med i förväg avtalade kartellkvoter. Falska anbud, som var för höga för att kunna antas, lämnades in av företag som inte skulle vinna upphandlingen. Syftet var att ge intryck av verklig konkurrens. Företagen innehade och utbytte inbördes uppdaterade projektförteckningar för Belgien, Tyskland och Luxemburg. I Tyskland och Nederländerna avtalades ofta om att det företag som hade en långvariga eller särskilt goda förbindelser med en viss kund skulle få de flesta av den kundens kontrakt. Detta kallades av de berörda företagen för principen om att ”befintliga kunder behålls”.

I alla fyra kartellerna deltog högt uppsatta personer i företagsledningen på nationell nivå (till exempel verkställande direktörer, chefer för försäljningsavdelningar och chefer för kundtjänstavdelningar) regelbundet i möten och diskussioner. Det finns bevis för att företagen hela tiden var medvetna om att deras beteende var olagligt och vidtog åtgärder för att undvika att bli upptäckta. De möttes vanligen i restauranger och barer, de reste ut på landsbygden och till och med utomlands, och de använde förbetalda mobiltelefonkort för att undvika spårning.

I sina svar på kommissionens meddelande om invändningar bestred företagen inte de sakförhållanden som kommissionen gjort gällande, och inget av dem begärde att bli hörda muntligen.

Böter

Dessa metoder utgör en mycket allvarlig överträdelse av konkurrensbestämmelserna i EG-fördraget. Böterna tar hänsyn till storleken på produktmarknaderna, kartellernas varaktighet och storleken på de inblandade företagen. De beräknade böterna för de relevanta ThyssenKrupp-företagen ökades med 50% vardera, eftersom det är fråga om upprepade överträdelser.

Kommissionen har som praxis att rikta sina beslut till alla enheter som haft del i det olagliga agerandet. Enligt etablerad rättspraxis gäller att om moderbolaget i en grupp utövar ett avgörande inflytande över dotterbolagens affärsmetoder, skall de anses utgöra delar av samma ekonomiska företag. Det finns en presumtion om att ett moderbolag utövar ett avgörande inflytande över sina helägda dotterbolag. Det rättsliga ansvaret för överträdelsen och de därtill knutna böterna kan läggas såväl på det dotterbolag som faktiskt deltog i kartellen, som på moderbolaget eller de företag som utövade ett avgörande inflytande på dotterbolagets affärsmetoder vid den relevanta tidpunkten.

Böter som kommissionen ålagt och nedsättningar av dessa böter:

(*) Böter som ålagts företaget. Följande moderbolag hålls, tillsammans med sina dotterbolag i medlemsstaterna, solidariskt ansvariga för överträdelserna och de därtill knutna böterna: för företagen i Konegruppen: KONE Corporation; för företagen i Otis-gruppen: United Technologies Corporation och Otis Elevator Company; för företagen i Schindler-gruppen: Schindler Holding Ltd; och för företagen i ThyssenKrupp-gruppen: ThyssenKrupp AG och ThyssenKrupp Elevator AG.

(**) Nedsättning (i %) som beviljas enligt meddelandet om förmånlig behandling + nedsättning (i %) för samarbete utanför ramen för meddelandet om förmånlig behandling, i tillämpliga fall.

(***) General Technic-Otis S.à.r.l. (GTO) drivs under gemensam kontroll av dess två moderbolag, N.V. Otis S.A. och General Technic S.à.r.l., vilka därför hålls solidariskt ansvariga tillsammans med GTO för kartellen i Luxemburg.

(****) I sitt beslut av den 21 januari 1998 (IP/98/70) ålade kommissionen ThyssenStainless AG (TKS) böter för företagets eget agerande och för Thyssen Stahl GmbH:s medverkan i en kartell inom stålsektorn (samt för ett annat företag som kontrolleras av Krupp Stahl; när det gäller den del av böterna som rör Thyssen Stahls överträdelse, antogs beslutet på nytt den 20 december 2006 (IP/06/1851)). Som en följd av detta höjdes ThyssenKrupp-företagens böter genom dagens beslut med 50 % på grund av upprepade överträdelser. ThyssenKrupp AG, som är moderföretag för alla företag i Thyssen-gruppen som anses ha begått överträdelser enligt detta beslut, är den lagliga efterträdaren till både Thyssen Stahl och Krupp Stahl.

(*****) Solidariskt ansvar

Skadestånd

Alla personer och företag som har skadats av ett sådant konkurrensbegränsande agerande som beskrivs i detta ärende kan väcka talan vid medlemsstaternas domstolar och begära skadestånd genom att lägga fram upplysningarna i det offenliggjorda beslutet som bevis på att agerandet har ägt rum och att det är olagligt. Även om kommissionen har ålagt de berörda företagen böter kan skadeståndsersättning beviljas, utan att ersättningen sänks på grund av de bötesbelopp som har ålagts av kommissionen. En grönbok om grönbok om möjligheterna för privatpersoner att göra konkurrensreglerna gällande (se IP/05/1634 och MEMO/05/489).

För ytterligare upplysningar om kommissionens åtgärder mot karteller, se MEMO/07/70.