Navigation path

Left navigation

Additional tools

IP/07/1766

Bryssel den 26 november 2007

Miljö: Direktivet om hantering av översvämningsrisker träder i kraft

Det nya direktivet om hantering av översvämningsrisker, som träder i kraft i dag, syftar till att minska riskerna för översvämningar i EU och de negativa konsekvenser de för med sig. Enligt direktivet måste man komma överens över nationsgränserna om hur riskerna ska hanteras. Direktivet innehåller också viktiga åtaganden om att skapa större öppenhet och förstärka medborgarnas möjligheter att påverka. Medlemsstaterna är nu skyldiga att identifiera avrinningsområden och intilliggande kustområden där det finns risk för översvämningar. De måste också upprätta särskilda riskkartor och riskhanteringsplaner för de berörda områdena.

”Det är viktigt för medlemsstaterna att kunna förebygga översvämningar och att skydda de områden där riskerna är störst,”säger EU:s miljökommissionär Stavros Dimas. ”Likaså måste befolkningen i EU-länderna ges möjlighet att förbereda sig för översvämningar. Det nya direktivet är viktigt på så sätt att medlemsstaterna hädanefter blir skyldiga att bedöma riskerna för översvämningar. De måste också informera människorna i utsatta områden och låta dessa delta i planeringen.”

Effekterna av översvämningar i Europa

Översvämningar kan visserligen leda till en naturlig förnyelse av ekosystemen men de kan också förorsaka stora skador på miljön. Exempelvis kan föroreningar i floderna spridas till dricksvattentäkter, och extrema översvämningar kan orsaka mycket stora skador i känsliga ekosystem.

Sedan 1998 har Europa drabbats av över 100 större översvämningar, bland annat i Donau och Elbe sommaren 2002. De många fallen under 2005 och 2007 visar att Europa löper en ökad risk för denna typ av naturkatastrofer, och de pekar också på behovet av kraftfulla åtgärder. Sedan 1998 har översvämningar i Europa krävt över 700 dödsoffer, tvingat drygt en halv miljon människor att flytta, och förorsakat skador för mer än 25 miljarder euro.

Översvämningar är i sig naturliga fenomen, men risken för dem kan öka genom olika typer av mänsklig verksamhet, som markexploatering och utsläpp av växthusgaser. Omvänt kan man reducera riskerna för översvämningar, liksom deras effekter, om man vidtar lämpliga förebyggande åtgärder.

En process i tre steg

Det nya direktivet[1] är ett viktigt tillägg till EU:s vattenlagstiftning, och det har utformats så att det är förenligt med ramdirektivet för vatten. Alla typer av översvämningar omfattas, både i floder och sjöar, och oberoende av om det är städer eller kustområden som drabbas.

Också översvämningar som orsakas av stormfloder och tsunamier täcks av direktivet. Genomförandet i medlemsstaterna kommer att ske i tre etapper. Under den första etappen ska man senast 2011 göra en preliminär bedömning av översvämningsriskerna i avrinningsområden och intilliggande kustområden.

I etapp två, som sträcker sig till och med 2013, ska kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisker upprättas. Dessa kartor ska ange vilka områden som har hög, medelhög respektive låg risk för översvämningar, inklusive sådana områden där översvämningar bara inträffar i extremfall. Man ska också kunna se bl.a. förväntat vattendjup, ekonomisk verksamhet som kan drabbas, antal invånare i riskområdena, samt tänkbara skador på miljön.

I den sista etappen måste medlemsstaterna senast 2015 ta fram planer för hantering av översvämningsrisker. I dessa ingår åtgärder för att minska riskerna och effekterna. De viktigaste åtgärderna är att förhindra att mark används på ett icke-hållbart sätt, bl.a. genom restriktioner för nybyggnation i områden som lätt drabbas av översvämningar. I planerna ska det också anges hur man minskar riskerna för översvämningar i dessa områden, liksom hur man minskar effekterna genom att t.ex. återställa flodslätter och våtmarker. En annan viktig komponent i riskhanteringsplanerna är att man ska förbereda allmänheten för översvämningar.

Bedömningen av översvämningsrisker kommer givetvis att ses över och anpassas till klimatförändringarnas effekter, liksom till översvämningarnas intensitet och frekvens på lång sikt.

Öppenhet och allmänhetens delaktighet är två viktiga punkter i det nya direktivet. Medlemsstaterna måste offentliggöra de preliminära bedömningarna av översvämningsrisker samt de kartor och planer som används för att hantera riskerna. Planerna ska tas fram i samband med att allmänheten får ge synpunkter på de s.k. förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt enligt vattendirektivet.

Enligt det nya direktivet är medlemsstaterna skyldiga att samordna sina åtgärder i sådana avrinningsområden som delas med andra medlemsstater eller länder utanför EU. Om en medlemsstat vill vidta en åtgärd som sannolikt ökar risken för översvämningar upp- och nedströms måste den först komma överens med övriga berörda medlemsstater.
Mer information om hantering av översvämningsrisker och EU:s mer övergripande vattenpolitik finns på
http://ec.europa.eu/environment/water/flood_risk/index.htm


[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L 288, 6.11.2007, s. 27).


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website